Digitaliseringen har gjort det enklare för kunder att jämföra priser mellan konkurrenter, hitta fler tillgängliga konkurrenter och enklare byta mellan konkurrenter. Dagens kunder vet vad de vill ha och en ökad informationstillgänglighet har medfört en högre press på företag att ändra tillvägagångssätt och tillmötesgå kunders nya önskemål. Att erbjuda e-tjänster som anpassats efter internets unika fördelar har blivit vitalt för företag som vill nå framgång. Men samtidigt finns det ett aktuellt behov hos kunder av en god kundrelation som inte uppfylls med dagens e- tjänster. På grund av det undersöker denna studie hur personifiering och social närvaro kan designas för att stödja goda kundrelationer på e-tjänster. Detta undersöks med hjälp av en designorienterad forskningsansats och implementering av designelement i en prototyp utformad som en banks e-tjänst. Studiens resultat pekar på att kontroll, omhändertagning, flexibilitet och motivation är viktigt för användaren vid användning av e-tjänster för att goda kundrelationer ska stödjas.

I dagens läge har varumärken blivit allt viktigare för företagen. Eftersom konkurrensen på marknaden ständigt ökar måste företagen ständigt utvecklas. Det räcker inte längre att ha den bästa försäljningstekniken eller olika erbjudanden utan nu måste det finns något annat som utmärker produkten/varumärket.Konkurrensen på marknaden ökar och det kommer in allt fler liknade produkter och nystartade företag. Pågrund av detta är vårt syfte med denna uppsats att titta närmare på hur nystartade företag bör bygga upp sitt varumärke för att få det starkt.Det finns många olika teorier och modeller från olika författare om hur företag bör gå tillväga för att bygga sitt varumärke. Man har också utvecklat olika fällor som bör undvikas. Vi har valt att använda oss utav exempelvis Aakers och Melins varumärkesplattform, Aakers identitetsfällor och Kapferers identitetsprisma i den teoretiska referensramen, för att sedan i analysen jämföra empirin med teorin.Med uppsatsen vill vi ta reda på hur ett nystartat företag kan gå till väga för att bygga upp sitt varumärke. Därför valde vi att intervjua företaget Akademisk Omtanke. De är ett tjänsteföretag som hyr ut personal för läxhjälp och barnpassning till behövande familjer.I den teoretiska referensramen har vi tagit upp flera olika teorier och modeller från olika forskare inom ämnesområdet. I slutsatserna diskuterar vi våra slutsatser samt ger förslag på hur företag kan gå tillväga i sitt varumärkesuppbyggande.

Den genomgripande datoriseringen som härjar i dagens företagsvärld har gjort verksamheter starkt beroende av informationssytem för hantering och lagring av information. Parallellt med denna utvckling har IT-förvaltning kontinuerligt utvecklats till ett område som fått en betyande roll. Idag täcks större delar av IT-förvaltning genom ett nytt begrepp, ITSM (IT Service Managment). Detta är ett nyligen framtaget paraplybegrepp som innefattar en mängd begrepp och ramverk som växt fram, däribland ITIL, PM3 och ISO20000. Även nyckelord som value, relations och service genomsyrar hela området. Detta för att möta den mer moderna innebörd som IT-förvaltning idag har. ITIL är ett ramverk som är till för att förbättra IT-förvaltningen för de verksamheter som väljer att införa det. Dock finns det en del aspekter verksamheter behöver ta hänsyn till när de inför ITIL. Det handlar om finansiella aspekter, kompetens för processer och förståelse och teknik.Syftet med denna studie är att undersöka ITIL för verksamheter som valt att införa det och hur detta påverkat IT-förvaltningen. Tre faktorer kommer att hanteras - utmaningarna som kan uppkomma vid införandet av ramverket och utmaningarna verksamheter har i det dagliga arbetet med ITIL. Studien ska dessutom undersöka fördelarna verksamheter känt av med införandet av ITIL.Studien har haft en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktär. Empirin som samlats in har byggts upp utifrån semi-strukturerade intervjuer för två verksamheter. I denna fallstudie har det studerats djupare kring hur två verksamheters arbetssätt med IT-förvaltning fungerar, i det avseendet att vi har undersökt hur de arbetar med ITIL. Dessutom har en komparativ design valts för att försöka öka tillförlitligheten och för att få en större förståelse av de sociala fenomen som undersökts. Vidare har en korsanalys gjorts för att upptäcka likheter och skillnader mellan de olika verksamheterna som undersökts.Med denna studie har ett antal slutsatser kunnat dras. Vid införandet av ITIL handlar det oftast om utmaningar som rör acceptanssvårigheter för de anställda som påverkats av några faktorer. Dessa faktorer innefattar vokabulären, dokumentationen, processeförståelsen och arbetsrutinerna ITIL för med sig till verksamheten. I det dagliga arbetet med ITIL ligger utmaningarna i ramverkets komplexitet och det processorienterade arbetssättet. Utmaningarna ligger här även i att få samspel mellan människor, processer och teknik att fungera för att uppnå ett effektivt IT-förvaltningsarbete för IT-tjänsterna. Vi har kommit fram till att ITIL även kan leda till en icke önskvärd byråkratisering av verksamheter som väljer att införa det. Fördelar med införandet av ITIL har visat handla om att verksamheter känt av en ökad och mer omfattande kontroll på anställda och resurser. Dessutom är ökad kundnöjdhet en märkbar fördel ramverket fört med sig. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eller kommer att påverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar i XBRL- format. Det uppnås genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag väljer att använda Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar medan vissa andra än så länge valt att avstå. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhålla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska årsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgående bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  </p> / <p>The purpose of this paper is to examine the underlying factors that affect or will affect the diffusion of the Companies Registration Office e-service for electronic annual reports in XBRL-format. This is achieved by examining why some Private limited liability companies choose to use the Swedish Companies Registration Office e-service for electronic annual reports, while others have so far chosen to abstain. By examining the practical advantages and disadvantages that can actually occur in the sending of electronic annual reports in XBRL- format, a more thorough picture of the spreading can be presented.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.</p>

<p>Systemförvaltning är en viktig strategisk fråga för organisationer eftersom det säkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning är komplext eftersom många organisatoriska parter är inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmärksammats under de senaste åren i många organisationer.</p><p> </p><p>Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur är ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. Därför används begreppet grundläggande IT-infrastruktur istället för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar. Ur ett förvaltningsperspektiv lyder definitionen; Förvaltningsobjekten av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär innehåller en gemensam teknisk bas bestående av nödvändiga IT-komponenter som vid vidareförädling, genom förvaltningsorganisationens kompetenser, resulterar i olika produkter som nyttjas av objektverksamhetens parter. Det finns två förvaltningsobjekt som är av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär IT-arbetsplats och Teknisk plattform.</p><p> </p><p>Förvaltningsobjekt bör avgränsas utifrån den objektverksamhet som den stödjer. Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av genomförande av arbetsuppgifter t.ex. handläggande av administrativa ärenden, bedrivande av affärsstödjande verksamhet, utveckling och förvaltning etc. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av teknisk förvaltning och tillgängliggörande av övriga förvaltningsobjekt inom en organisation samt nyutveckling (av de mer verksamhetsnära IT-komponenterna) som hanteras inom projekt.</p><p> </p><p>Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats bör innehålla IT-komponenter så som olika typer av hårdvara och standard mjukvara som de anställa inom organisationen nyttjar samt förvaltningsprodukter som kan bestå av olika typer av paketerade utbud (t.ex. standard- och tilläggsutbud), paketerings- och distributionstjänst samt olika typer av målgruppsanpassade kunskapsstöd. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform bör innehålla IT-komponenter som kan härröras till lagring, beräkningskraft och kommunikation samt förvaltningsprodukt Säker åtkomst och anslutning till den tekniska plattformen enligt överenskommelse (t.ex. SLA eller OLA).</p><p> </p><p>Det är viktigt att förvaltningsprodukter är paketerade på ett sätt som gör dem köpbara. Därför bör förvaltningsorganisationens leverans betraktas som produkt (en tjänsteprodukt). Med produkt avses förvaltningsorganisationens tjänsteresultat. Förvaltningsprodukten bör därför vara tydligt definierad.</p>

<p>I de svagas tjänst, volym 1, är en studie i djurskyddsengagemang och syftar till att belysa något av det djurskyddare gör i sin strävan efter en djurvänligare värld. Djur, liksom människor, känner smärta och är en av den mest utsatta kategorin i vårt samhälle. Djurskyddarna har som mål att ge djuren en värdigare tillvaro och sätten att arbeta på är många. På Slaka djurhem ger man de illa medfarna djuren vård och omsorg, och när de återhämtat sig får de flytta till bra permanenta hem medan länsveterinären är bl.a. rådgivare i fråga om allvarliga problem som exempelvis vanvård och djursmitta. Djurskyddare kan även vara en privatperson som anmäler ett våldsbrott mot djur samt någon som matar fåglar i sitt närområde. Äkta engagemang har lika värde och om man bara vill är det lätt att hitta sitt sätt att vara i de svagas tjänst. </p>

<p>Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.</p><p>Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden.</p><p>Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas. I detta sammanhang bör IT ses som en strategisk resurs och den gemensamma nämnaren för alla ovan nämnda förändringsfaktorer vid utvecklingen av 24-timmarskommun.</p>

<p>Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland Länsförsäkringars kunder, vilket är intressant då försäkringsbranschen säljer en produkt som det inte går att ta på och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att använda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka följande:</p><p>• Varför stannar Länsförsäkringars befintliga kunder kvar inom företaget?</p><p>• Varför väljer en person att bli kund hos Länsförsäkringar?</p><p>• Tycker kunderna att det är viktigt att ha bank, försäkring och liv inom samma bolag?</p><p>• Tycker kunderna att det är viktigt med en ”egen” personlig kontakt hos sitt bolag?</p><p>• Vad är det för likheter samt olikheter mellan Länsförsäkringars kunder i Gävle, Bollnäs och Söderhamn?</p><p>Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvägagångssätt utnyttjats:</p><p>1. Litteraturstudie</p><p>2. Enkätundersökning</p><p>3. Statistisk bearbetning av enkätsvaren</p><p>Resultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till är följande:</p><p>• Länsförsäkringars nya kunder värdesätter priset mest medan däremot de befintliga kunderna värdesätter personal och service mest.</p><p>• Länsförsäkringar måste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försäkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.</p><p>• För att Länsförsäkringar ska lyckas med att införa en ”egen” personlig kontakt måste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.</p><p>• Några väsentliga skillnader kan inte utläsas mellan orterna Gävle, Bollnäs och Söderhamn.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>• Att genomföra djupintervjuer eller en enkätundersökning bland de kunder som har lämnat Länsförsäkringar för att se varför de lämnade företaget.</p><p>• Att genomföra ytterligare studier på de 40 procent av de nya kunderna som valde Länsförsäkringar för prisets skull. Verkar de representera en grupp människor som ofta byter bolag för att få lägsta pris?</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger dels Länsförsäkringar, men även andra som är intresserade, möjlighet att få en inblick i vilka av Länsförsäkringars konkurrensmedel som uppskattas av deras kunder.</p> / <p>Aim: This thesis aims to study customers of Länsförsäkringar. This study is interesting because insurance companies sale invisible products. Even the customer who pays for a product, is not probably going to use or want to use it.</p><p>The aim of my paper is to investigate the followings:</p><p>• Why do the existing customers of Länsförsäkringar stay with the company?</p><p>• Why does a person chose to become a customer at Länsförsäkringar?</p><p>• Do the customers find it important to have bank, insurance and life with the same company?</p><p>• Do the customers find it important with a personal contact of their own at their company?</p><p>• What similarities and differences are there between the customers of Länsförsäkringar in Gävle, Bollnäs and Söderhamn?</p><p>Method: To conduct this study I have made use of several different procedures:</p><p>1. Study of literature</p><p>2. Questionnaire survey</p><p>3. Statistical work on the questionnaire</p><p>Result & Conclusions: The most important conclusions that I have come to see are the following:</p><p>• The new customers of Länsförsäkringar seem to value price the most while the existing customers value staff and service the most.</p><p>• Länsförsäkringar has to market the benefits with the concept bank, insurance and life within the same company in order to make it work as a competitive advantage.</p><p>• To succeed with implementing a “personal contact” Länsförsäkringar has to market the benefits of it to the customers.</p><p>• No major differences can be found between the localities Gävle, Bollnäs and Söderhamn.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>• To carry out more thorough interviews or a questionnaire survey among the customers who have left Länsförsäkringar in order to see why they left the company.</p><p>• To conduct further studies of the 40 percent of the new customers who choose Länsförsäkringar for the sake of the price. Do they seem to represent a group of people who often switch companies in order to get the lowest price?</p><p>Contribution of the thesis: The thesis gives not only Länsförsäkringar, but also others that are interested, an opportunity to get an insight in which of Länsförsäkringar competitive advantages that are appreciated by their costumers.</p>

<p>Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna:</p><p>- Finns det ett förtroende för e-legitimation?</p><p>* Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på?</p><p>* Om inte, vad beror det på?</p><p>För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet.</p><p>Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker.</p><p>De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är:</p><p>- Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen.</p><p>- Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen.</p><p>- Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt.</p><p>De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.</p>