Purpose - The purpose of this thesis was to develop a method for how practitioners can utilize value-based pricing of smart services. In order to fulfill this purpose, the following research questions were addressed: RQ1) How can firms identify value drivers for their smart services in order to understand customer perceived value? RQ2) How can firms match the perceived value of their smart service and what type of revenue model to use (i.e., how to price and how much to price)? RQ3) How can firms use value-based pricing for calculating the optimal price of their smart service? Method - This thesis adopts a mixed method. This is done by collecting data through interviews and surveys. This data is then analyzed and utilized to develop a method for value-based pricing of smart services.  Findings - Based on the insights gathered through the explored methods for identifying and measuring value drivers, concluding customers’ willingness to pay, matching it with revenue and pricing mechanisms and finally deriving an optimal price a holistic and structured process that connected these different activities has been proposed (see Appendix S). Theoretical contribution - The major theoretical contribution is the synthesis of three different literature streams (i.e., VBP, revenue model design and smart service commercialization). These areas have, to our knowledge, previously never been integrated in one study. In addition, the developed method successfully addresses identification of value drivers, which previously has been labeled as the biggest barrier for B2B firms wanting to transition towards VBP (Liozu et al., 2012).  Practical implications - This thesis supports management in commercialization of smart services by providing a holistic and systematic process for identifying and measuring value drivers, concluding customers’ WTP, matching it with revenue and pricing mechanisms and finally deriving an optimal price based on VBP. The final developed method is presented in Appendix S. / Syfte - Syftet med detta examensarbete var att utveckla en metod för hur praktiker kan utnyttja värdebaserad prissättning av smarta tjänster. För att uppfylla detta syfte togs följande forskningsfrågor upp: RQ1) Hur kan företag identifiera värdedrivare för sina smarta tjänster för att förstå kundens upplevda värde? RQ2) Hur kan företag matcha det upplevda värdet av sin smarta tjänst och vilken typ av intäktsmodell de ska använda (dvs hur man prissätter och hur mycket prissätter man)? RQ3) Hur kan företag använda värdebaserad prissättning för att beräkna det optimala priset för sin smarta tjänst? Metod - Detta exjobb använder en blandad metod. Detta görs genom att samla in data genom intervjuer och enkäter. Denna data analyseras sedan och används för att utveckla en metod för värdebaserad prissättning av smarta tjänster. Resultat - Baserat på de insikter som samlats in genom de utforskade metoderna för att identifiera och mäta värdedrivande faktorer, utnytja kundernas betalningsvilja, matcha den med intäkts- och prissättningsmekanismer och slutligen härleda ett optimalt pris har en holistisk och strukturerad process som kopplar samman dessa olika aktiviteter presenterats (se Bilaga S). Teoretiskt bidrag - Det största teoretiska bidraget är syntesen av tre olika litteraturströmmar (dvs VBP, intäktsmodelldesign och kommersialisering av smarta tjänster). Dessa områden har, såvitt vi vet, tidigare aldrig integrerats i en studie. Dessutom tar den utvecklade metoden framgångsrikt in på identifiering av värdedrivare, som tidigare har stämplats som den största barriären för B2B-företag som vill gå över till VBP (Liozu et al., 2012). Praktiska implikationer - Det här examensarbetet stöder ledning i kommersialisering av smarta tjänster genom att tillhandahålla en holistisk och systematisk process för att identifiera och mäta värdedrivare, avsluta kundernas WTP, matcha den med intäkts- och prissättningsmekanismer och slutligen härleda ett optimalt pris baserat på VBP. Den slutligen utvecklade metoden presenteras i Bilaga S

Datum:     2022-06-01         Nivå:                  C-uppsats, 15 hp Institution:        Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:        Shamoon, Jack         Selman Selim, Sam      Haddad, Jameel                                       00-07-21                      00-09-16                     00-01-30                    Titel:  Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulter. En kvalitativ undersökning om vilka hot och möjligheter digitala verktyg har på redovisningskonsulter. Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: “Robotic Process Automation”, ”RPA”, ”Automation”, “Digitalisering”, “Redovisning”, “Redovisningskonsult”, “AI”, “Molnbaserade tjänster”, “Digitala verktyg”. Forskningsfrågor: - Hur påverkar digitala verktygen redovisningskonsultens roll och arbetsuppgifter?  - Vilka hot och möjligheter har digitala verktyg medfört för redovisningskonsulterna? Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur digitala verktyg påverkar redovisningskonsultens roll och arbetsuppgifter samt vilka hot och möjligheter digitala verktyg har medfört för redovisningskonsulterna. Metod: Metoden som valdes för att kunna undersöka forskningsfrågor och samla in empiri för denna studien är den kvalitativa metoden. Semistrukturerad intervju tillämpas i denna studie för det empiriska materialet utifrån fem respondenter. Slutsats: Studien har kommit fram till att digitala verktyg har medfört förändring på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter, på grund av digitala verktygens utveckling samt att redovisningskonsulten yrkesroll är på väg mot en ny inriktning. Studien visar att digitala verktyg har skapat mer möjligheter än hot för redovisningskonsulter. / Date: 2022-06-01 Level: C-essay, 15 hp Institution: Academy of Economics, Society and Technology, Mälardalen University Authors:   Jack Shamoon             Sam Selim           Jameel Haddad                              00-07-21                     00-09-16                00-01-30                 Titel: The impact of  digitalization on accounting consultants. A qualitative study of the threats and opportunities digital tools have on accounting consultants Tutor:    Ulla Pettersson Keywords: “Robotic Process Automation”, ”RPA”, ”Automation”, ”Digitalization”, ”Accounting”, “Accounting consultant”, “AI”,”Cloud-based services”, “Digital tools”.  Research Questions: - How do digital tools affect the role and tasks of the accounting consultant? - Which threats and opportunities have digital tools contributed to the accounting consultants? Purpose: The purpose of this study is to account for how digital tools affect the accounting consultant's role and tasks, and what threats and opportunities digital tools have contributed to the accounting consultants. Method: The method chosen to examine the research questions and gather empirical data for this study is the qualitative method. Semi structured interviews are applied in this study for the empirical material by interviewing five respondents. Conclusion: The study has concluded that digital tools have contributed to a change in the accounting consultants' tasks due to the development of digital tools and that the accounting consultant's role is moving towards a new direction. The study shows that digital tools have created more opportunities than threats for accounting consultants.

Financial services have historically been offered by central entities which has put financial systems in the control of a number of central parties. Some argue that this centralization has contributed to a more unequal distribution of wealth. However, during more recent time with the emergence of blockchain, traditional perspectives on transparency and democratization have shifted. Increasing financial inclusion has been highlighted as a crucial step in decreasing poverty levels and blockchain has been discussed as a technology with a potential to make a difference in this ambition. This study will focus on sub-Saharan Africa where 550 million individuals lack access to financial services despite having access to mobile phones. As a consequence of this, mobile financial services boomed in sub-Saharan Africa, starting in Kenya. This study will therefore focus on mobile financial services and more precisely on the perceived usefulness of blockchain technology for the mobile financial services. Furthermore, the study aims to explore what role blockchain can play in further increasing financial inclusion in the region. This was done by conducting several interviews with people representing start-ups, government agencies, telco companies during a research trip to South Africa and by participation in the Blockchain Africa Conference 2019 in Cape town.  The findings from the research show that blockchain is perceived as useful for mobile financial services, mainly because of its ability to reduce costs by removing intermediaries, to automate processes and to create decentralized trust. However, it was also found that the usefulness is negatively affected today due to the lack of common protocols and definitions, which makes it difficult for blockchain to yet make a real difference in increasing financial inclusion. / Finansiella tjänster har historiskt sätt tillhandahållits med hjälp av centraliserad datalagring genom pålitliga intermediärer såsom banker och försäkringsbolag. Detta har satt det finansiella systemet i kontroll av några få centrala aktörer vilket somliga menar har ökat den ekonomisk ojämlikheten. På senare tid, i samband med blockkedjeteknologins framväxt, har synen på demokrati och transparens skiftat. Ökad finansiell inkludering har lyfts fram som avgörande för att minska fattigdomen. Blockkedjeteknologin har framhävts att ha potential att göra skillnad i detta arbete. Denna studie fokuserar på Subsahariska Afrika där 550 miljoner individer saknar tillgång till finansiella tjänster trots att de har tillgång till mobiltelefoner. Att erbjuda mobila finansiella tjänster är viktigt för att möjliggöra finansiell inkludering. Studien ämnar därför att undersöka upplevd användbarhet av blockkedjeteknologi för mobila finansiella tjänster och hur tekniken kan utöka finansiell inkludering i kontinenten. Detta har delvis gjorts genom en forskningsresa till Sydafrika där flertalet intervjuer utfördes med personer som representerar startupbolag, regeringen, telekombranschen och den akademiska världen. Resultaten från studien visar att blockkedjeteknologin upplevs vara användbar för mobila finansiella tjänster, främst på grund av dess förmåga att sänka kostnaderna genom att ta bort mellanhänder, automatisera processer samt skapa säkra decentraliserade system. Däremot måste standardiserade protokoll och definitioner måste utvecklas innan detta kan realiseras. Fram till dess kommer det att vara svårt för blockkedjeteknolgi att göra en verklig skillnad i ökad finansiell inkludering.

Flera företag använder sig än idag av mjukvarusystem som är uppbyggda med äldre mjukvaruarkitektur som den monolitiska. Ett av dessa företag är Consid vars personalsystem är uppbyggt med det utdaterade ramverket klassisk ASP och där användargränssnitt samt logik kan direkt kommunicera med varandra. Detta medför begränsningar som uppstår till följd av brister i modularitet på grund av valet av mjukvaruarkitektur, vilket försvårar vidareutveckling och ändringar i ett system. Dessa begränsningar påverkar i sin tur parametrar som prestanda, skalbarhet, säkerhet, robusthet samt integrering med modernare tekniker.  I denna rapport presenteras en litteraturstudie samt en semistrukturerad intervjustudie, i syfte att undersöka vilka mjukvaruarkitekturer som är lämpliga att implementera vid en modernisering av en monolitisk mjukvaruarkitektur. Arbetet diskuterade också vilka utmaningar som kan uppstå vid en sådan modernisering och hur de hanteras på ett effektivt sätt. Ett bedömningsschema med önskvärda parametrar, med avseende på skalbarhet, prestanda, säkerhet och robusthet, togs fram för att underlätta avgörandet vid val av mjukvaruarkitektur. Utifrån detta, beslutades det att en prototyp med en REST-baserad arkitektur skulle implementeras och utvärderas.  Resultatet av prototypen, till följd av re-architecting, visade en ökad modularisering av mjukvaruarkitekturen. I jämförelse mot med det tidigare systemet har den nya prototypen ingen större påverkan på prestanda i form av responstid. Däremot bidrog prototypen till förbättrad skalbarhet när det gäller vidareutvecklingen av systemet, eftersom det förenklar införandet av ny funktionalitet. Prototypen hade också högre säkerhet genom att isolera lager ifrån varandra samt dölja underliggande detaljer i implementationen. Dessutom blev prototypen inte bara mer robust till följd av modulariseringen, men även enklare att utföra integrationstester samt destruktiva tester mot. / Several companies still use software systems that are built with older software architecture such as the monolithic one. One of these companies is Consid, whose personnel system is built with the outdated framework Classic ASP and where the user interface and logic can directly communicate with each other. This entails limitations that arise because of shortcomings in modularity due to the choice of software architecture, which complicates further development and changes in a system. These limitations in turn, affect parameters such as performance, scalability, security, robustness, and integration with modern technologies. In this work, a literature study was conducted as well as a semi-structured interview study in order to investigate which software architectures are suitable to implement when a modernization of a monolithic software architecture, is carried out. The work also discussed the challenges that may arise in a modernization of the software architecture and how they are handled efficiently. An assessment scheme with desirable parameters regarding scalability, performance, security, and robustness, was developed to facilitate the decision in the choice of software architecture. Based on this, it was decided that a prototype with a REST-based architecture would be implemented and evaluated. The result of the prototype, following re-architecting, showed an increased modularization of the software architecture. Compared to the previous system, the new prototype has no major impact on performance in terms of response time. However, the prototype contributed to better scalability in the further development of the system as it simplifies the introduction of new functionality. The prototype also had higher security by isolating layers from each other and hiding the underlying details in the implementation. In addition, the prototype not only became more robust because of the modularization, but also easier to perform destructive tests against.

Background and purpose - Digitisation is connecting various business actors to create interconnected ecosystems through digital platforms. Meanwhile entrepreneurial ecosystems are offering various benefits for start-ups e.g. through support organisations that offer services for them. Currently, these start-up support organisations face the challenge of leveraging digital services to create value for their member start-ups. The purpose of this study is to investigate how the digital services offered in start-up support organisations create value for start-ups. Approach - From a theoretical perspective, the sociology of value and service dominant logic concepts such as value co-creation and service ecosystems are considered. Qualitative methods were used to conduct a pre-study and an in-depth case study with a start-up hub in Stockholm's entrepreneurial ecosystem. Data was collected using 18 semi-structured interviews with start-ups and other actors in the ecosystem and participant observations of 17 events. Findings - Needs and challenges for start-ups were identified and mapped against the digital services used by the start-ups. These services facilitate interaction between various actors in the start-up hub. Seven interconnected value types for the start-ups were identified emerging from the use of digital and non-digital services in the start-up hub. Moreover, many of the digital services are not provided by the start-up hub alone but in collaboration with other actors, connecting the start-up hub to other actors in the start-up ecosystem. Research limitations and implications - The findings contribute to the understanding of how start-up support organisations leverage digital services to support their member start-ups. The connection of digital service usage to the creation of various value types provides a theoretical concept to research about service ecosystem. As the study has been conducted with a limited number of respondents and events in Stockholm, further research in other ecosystems and using different methods is suggested to ensure generalisability of the findings of this study. Practical implications - A number of practical suggestions for start-up support organisations can be derived from the findings, including that start-up support organisations can benefit from establishing and moderating a digital community, involving several actors from the ecosystem and continuously adapting digital services to the changing environment and needs of start-ups. Originality - To the best knowledge of the authors, this is the first study to investigate digital services in entrepreneurial ecosystems from the perspective of value in service ecosystems. / Bakgrund och syfte - Digitalisering förbinder olika affärsaktörer för att skapa sammankopplade ekosystem genom digitala plattformar. Samtidigt erbjuder start-up ekosystem olika fördelar för start-ups, till exempel genom stödorganisationer som erbjuder tjänster för start-ups. För tillfället möter dessa start-up stödorganisationer utmaningen att utnyttja digitala tjänster för att skapa värde för sina medlems start-ups. Syftet med denna studie är att undersöka hur de digitala tjänster som erbjuds av stödorganisationerna skapar värde för start-ups. Tillvägagångssätt - Från ett teoretiskt perspektiv beaktas sociologin av värde och service dominerande logik begrepp som värde medskapande och serviceekosystem. Kvalitativa metoder användes för att genomföra en förstudie och en fördjupad fallstudie med ett start-up hub i Stockholms entreprenörsekosystem. Data samlades in med 18 halvstrukturerade intervjuer med start-ups och andra aktörer i ekosystemet och deltagarobservationer av 17 evenemang. Fynd - Behov och utmaningar för start-ups identifierades och mappades mot de digitala tjänster som start-ups använde. Dessa tjänster underlättar interaktion mellan olika aktörer i start-up hubben. Sju sammankopplade värdetyper för start-ups identifierades som en följd av användningen av digitala och icke-digitala tjänster i start-up hubben. Dessutom är många av de digitala tjänsterna inte tillhandahållen av start-uperna ensam men i samarbete med andra aktörer, som kopplar ihop start-up hubben till andra aktörer i start-up ekosystemet. Forskningsbegränsningar och konsekvenser - Fynden bidrar till att förstå hur start-up stödorganisationer utnyttjar digitala tjänster för att stöda sina medlemmar. Anslutningen av digital serviceanvändning till skapandet av olika värdetyper ger ett teoretiskt koncept för att undersöka serviceekosystemet. Eftersom studien har genomförts med ett begränsat antal respondenter och evenemang i Stockholm, föreslås ytterligare forskning i andra ekosystem och användande av olika metoder för att säkerställa generaliserbarhet av resultaten i denna studie. Praktiska konsekvenser - Ett antal praktiska förslag till start-up stödorganisationer kan härledas från resultaten, bland annat att de start-up stödorganisationerna kan dra nytta av att etablera och moderera ett digitalt samhälle, involvera flera aktörer från ekosystemet och kontinuerligt anpassa digitala tjänster till förändringen av miljön och behovet av start-ups. Originalitet – Till bästa kunskapen av författarna, är detta den första studien för att undersöka digitala tjänster i entreprenörsekosystem från perspektivet av värdet i service ekosystemen.

Sammanfattning  Denna studie har som mål att utforska hur digitalisering inom SFI på vuxenutbildning påverkat undervisning och lärande för lärare och elever. Den ämnar specifikt att undersöka vilken roll digitala tjänster spelar för att elever ska kunna utveckla digitala kompetenser och litteracitet inom SFI-lärande. Fallstudiestrategi med en kvalitativ-induktiv ansats har valts som metod för att samla in och analysera data.Sex respondenter som bestod av fyra lärare och två elever deltog i studien. Lärarna skickade skriftliga svar på mejlade frågor och elever intervjuades på telefon i semistrukturerade intervjuer. Även sekundärt material har använts i form av tidigare resultat om digital kompetens och litteracitet inom vuxenutbildning. Resultatet visar att digitala verktyg och tjänster används av både lärare och elever som stöd för att effektivisera lärandet. Det innebär att elever får olika sätt att träna på det svenska språket och kunna utveckla sin digitala kompetens och litteracitet. Slutsatserna visar att digitalisering inom SFI ger elever möjligheter att motverka utmaningar och skapa likvärdighet i lärande. Förslag på vidare studier i framtiden ska undersöka hur olika resurser kan integreras i SFI lärandet för att hjälpa elever utveckla digitala kunskaper och skapa likvärdighet samt minska digitala gapet mellan elever. / Abstract This study aims to explore how digitalization within SFI in adult education has affected teaching and learning for teachers and students. It specifically aims to examine the role of digital services in enabling students to develop digital competencies and literacy in SFI learning. A case study strategy with a qualitative-inductive approach has been chosen to collect and analyze data. Six respondents, which consisted of four teachers and two students took part in the study.  The teachers sent written answers to questions by email and the students were interviewed on phone in a semi-structured interview. Also, secondary data was collected by analyzing a number of articles within digital competences and literacy. The results show that digital tools and services are used by both teachers and students as support to make SFI learning effective. This means that the students get different ways to practice the Swedish language and be able to develop digital competencies and literacy. In conclusion, the study has shown that digitization within SFI gives students opportunities to develop digital skills and literacy. By using the value in the digital services, students have an opportunity to counteract challenges and create equality in learning. The study recommends more studies in the future should investigate how different resources can be integrated into SFI learning to help students develop digital skills and create equality and reduce the digital gap between students.

This thesis describes the new regulation of digital products in the Consumer Services Act (2022:260). The essay focuses specifically on the supply of digital content and digital services which derive from an EU-directive 2019/770 (henceforth The Digital Content Directive). “Digital products” is a made-up concept in this thesis for the following objects: digital content and digital services, digital content and digital services supplied on tangible medium and goods with digital elements. Only the last-mentioned object is regulated in a separate EU-directive 2019/771 (henceforth The Sales of Goods Directive), due to its classification as “goods”. For a long period of time, Sweden and other member states of the EU have lacked uniform rules regarding digital products. The Commission acknowledged this absence and launched “The EU’s new digital single market strategy” (henceforth the DSM-strategy), with several targeted actions such as improving access for consumers to digital products and services within the EU as well as maximizing the growth potential of their digital economy. The DSM-strategy has then resulted in The Digital Content Directive and The Sales of Goods Directive which are the two EU-directives that have been implemented in the new Consumer Services Act in Sweden. The Digital Content Directive was implemented in a separate 9th chapter with numerous cross references to other chapters in the law as well as containing both unclear and inexplicit diction. In order to grasp the new regulation of digital products in Sweden, the different provisions applicable to each and every digital product, however with the main focus on digital content and digital services, are displayed and explained alongside an objectively questioning analysis throughout the essay. The conclusion of this juridical exposition is that although consumers have received satisfactory consumer protection throughout the EU, the Consumer Services Act should have been drafted differently. Furthermore, uncertainties regarding the possible “payments” with data are discovered. Especially concerning is the lack of definitive regulation and contractual remedies for consumers to initiate when paying with their data. Whether the aim of established consumer-friendly rules was achieved or not, viewed from a legislative drafting point of view, is also discussed in the final chapters of this paper. This particular question is likewise analyzed through a small-scale comparative analysis with Nordic countries. A proposal for the legislator is thereby presented; adopt the Finnish way of implementing these two EU-directives into the Consumer Services Act.

The rapid advancement of technology has led to evolving user needs and expectations, with a growing demand for efficient and intuitive digital experiences. Simultaneously, many young adults lack financial literacy, highlighting the need to enhance their understanding of personal finance and investment options. Bridging the generational gap and effectively engaging young adults in financial management is a significant challenge in the fintech industry. To address this, fintech companies must adapt their products to meet the specific needs of young adults. This study utilizes a design process to identify the needs and problems of young adults, aged 18 to 25, resulting in an interactive prototype of a redesigned financial dashboard. Applying the Design Thinking methodology, the research study gains a comprehensive understanding of users’ perspectives, enabling the creation of a user-centered design. Through qualitative evaluations of the prototype, this study demonstrates the impact of the redesigned financial dashboard on user engagement. Specific design elements that contribute to increased user engagement and perceived financial literacy are highlighted. This research offers valuable insights for the fintech industry to effectively engage young adults and enhance their financial literacy through tailored design solutions, ultimately improving their financial well-being. / Den snabba utvecklingen av tekniken har lett till att användarnas behov och förväntningar har förändrats, med en växande efterfrågan på effektiva och intuitiva digitala upplevelser. Samtidigt saknar många unga vuxna finansiell kunskap, vilket understryker behovet av att öka deras förståelse för privatekonomi och investeringsalternativ. Att överbrygga generationsklyftan och effektivt engagera unga vuxna i finansiell förvaltning är en betydande utmaning inom fintechbranschen. För att bemöta detta måste företagen anpassa sina produkter för att tillgodose unga vuxnas specifika behov. Den här studien använder en designprocess för att identifiera behov och problem hos unga vuxna mellan 18 och 25 år, vilket resulterar i en interaktiv prototyp av en finansiell instrumentpanel. Genom att tillämpa Design Thinking-metodiken får forskningsprojektet en omfattande förståelse för användarnas perspektiv, vilket möjliggör skapandet av en användarcentrerad design. Genom en kvalitativ utvärdering av prototypen visar studien hur den omdesignade finansiella instrumentpanelen påverkar användarnas engagemang. Specifika designelement som bidrar till ökat användarengagemang och upplevd finansiell kunskap lyfts fram. Denna forskning erbjuder värdefulla insikter för fintechbranschen för att effektivt engagera unga vuxna och öka deras finansiella kunskaper genom skräddarsydda designlösningar, vilket i slutändan förbättrar deras finansiella välbefinnande.

Bakgrund: Den digitala utvecklingen inom primärvården ökar. Hög ålder är relaterad till minskad användning av digitala tjänster och verktyg. Äldre personer löper risk att drabbas av digitalt utanförskap. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personer över 80 års hantering och upplevelser av digitala verktyg och tjänster på primärvårdsmottagning. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med tio personer över 80 år. En semistrukturerad intervju med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet kodades och bildade tre huvudkategorier med respektive två underkategorier. Resultat: Äldre personers upplevelse av delaktighet och kontroll påverkas av om de självständigt hanterar primärvårdens digitala tjänster och verktyg eller överlåter hanteringen till anhöriga. Tillgång till digitala hjälpmedel, fysiska förmågor och begränsningar påverkar upplevelsen. Begriplig information är viktig när det gäller att förstå digitala tjänster och verktyg. Mänsklig kontakt skapar trygghet medan avsaknad av det leder till oro och rädsla. Slutsats: Tillgång till digitala hjälpmedel, möjlighet till hjälp från utomstående, rätt anpassad information och tillgång till mänskligt bemötande är viktigt och ger äldre personer en känsla av trygghet och delaktighet. När dessa områden brister skapar det kontrollförlust och leder till känslor av oro och minskad delaktighet. / Background: Digital development in primary care is increasing. Old age is related to reduced use of digital services and tools. Older people are at risk of digital exclusion. Aim: The aim of the study was to describe older people over 80 years of age handlings and experiences of digital tools and services at primary care clinics. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection consisted interviews with ten people over 80 years of age. A semi-structured interview with open questions based on an interview guide was used. The data was analyzed through qualitative content analysis. The data was coded and formed three main categories with two subcategories, respectively. Results: Older people's experience of participation and control is affected by whether they independently manage primary care's digital services and tools or leave the management to relatives. Access to digital aids, physical abilities, and limitations affect the experience. Information that is comprehensible is important when it comes to understanding digital information. Access to human contact creates security, while the lack of human contact leads to anxiety and fear. Conclusions: Access to digital tool the possibility of help from outsiders, correctly adapted information and access to human interaction are important and give older people a sense of security and participation. When these areas fail, it creates a loss of control and leads to feelings of anxiety and reduced participation.

This thesis has been carried out on behalf of the department of Digital Services - SDI at Ericsson. Ericsson Software Defined Infrastructure (SDI) is a telco grade hardware management solution for cloud infrastructure. In datacenter deployments, the extra management equipment needed by the solution becomes insignificant due to the amount of equipment it manages. But the closer to the cloudedge you get, the smaller in size the deployments become, thus making the management equipment an ever-increasing share of the total deployment seize leading to inefficient resource utilization, so called overhead. Especially with Distributed Radio Access Networks (RAN) many small deployments, often only consisting of a single compute-server used to process radio, will be deployed at radio sites and/or in buildings around cities to deliver cell service. In this type of usage, the overhead of equipment management builds up cumulatively due to the numerous amounts of deployments. This overhead leads to excessive maintenance, power usage, space needs for equipment, costs, and electronic waste. The goal of this thesis was to evaluate how to reduce the overhead of equipment management in a scenario involving numerous small-capacity widely-distributed sites which are common in the 5G telco cloud. The idea was to determine if the overhead could be reduced by exploiting Baseboard Management Controllers (BMC), this was tested by designing a low-footprint and lightweight proof of concept equipment management solution and implementing a prototype of it. By testing, verifying, and analyzing the proof-of-concept solution, it was concluded that by exploiting the BMC to run a custom software service that phoned home to a centralized management server it was possible to drastically reduce the overhead in such scenarios. It also became clear that BMCs could have even more usage areas and provide even greater value if support to run third partyapplications existed among them. / Detta examensarbete har utförts på uppdrag av avdelningen Digital Services - SDI på Ericsson. Ericsson Software Defined Infrastructure (SDI) är en hårdvaruhanteringslösning av telekomkvalitetför molnifrastruktur. I datacenterinstallationer blir den extra hanteringsutrustning som behövs av lösningen obetydlig på grund av mängden utrustning den hanterar. Men ju längre ut till molnkanten du kommer, desto mindre blir storleken på installationerna, vilket gör att hanteringsutrustning blir en ständigt ökande andel av den totala installationsstorleken som leder till ineffektivt resursutnyttjande, så kallat overhead. Speciellt med Distribuerade Radio Access Nätverk (RAN) så kommer många små installationer, ofta endast bestående av en enda server som utför radiolänksberäkningar, att vara fysiskt utplacerade vidbasstationer och/eller i byggnader runt städer för att leverera och tillhandage mobiltjänster. Vid denna typ av användning ökar overheadet för utrustningshanteringen kumulativt på grund av antalet installationer. Detta overhead leder till mer underhåll och elektroniskt avfall, större utrymmesbehov för utrustning samt högre strömförbrukning och kostnader. Målet med detta examensarbete var att utvärdera hur man kan minska overheadet hosutrustningshantering när det tillämpas på ett stort antal, små decentraliserade distribuerade installationer, vilket är förekommande i telekommoln. Idén var att undersöka om overheadet kunde minskas genom att utnyttja Baseboard Management Controllers (BMC), detta testades genom att designa en liten och lättviktigt konceptlösning för utrustningshantering samt implementera en prototyp av den. Genom att testa, verifiera och analysera konceptlösningen drogs slutsatsen att det var möjligt att drastiskt minska overheaden i sådana scenarion genom att utnyttja BMC att köra en egen mjukvarutjänst, som automatiskt anslöt till en central hanteringsserver. Genom arbetet blev det också tydligt att BMC:er skulle kunna ha ännu fler användningsområden och ge ännu större värde om stödet för att köra tredjepartsapplikationer på dem var mer utbrett