Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.

<p><strong>Författare:   Alexander Falck, </strong><em>Ekonomprogrammet inriktning marknadsföring</em><strong> </strong></p><p><strong>Sebastian Ivarsson, </strong><em>Enterprise</em><em> and Business Development<strong></strong></em></p><p><strong>Handledare:                      Kåre Skållerud</strong></p><p><strong>Examinator:                      Frederic Bill</strong></p><p><strong>Titel:</strong> Att marknadsföra döden: en jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt.</p><p><strong>Bakgrund och problemdiskussion: </strong>Produkter och tjänster marknadsförs på olika sätt, för att marknadsföra tjänster så har den ursprungliga marknadsföringsmixen från Kotler utökats med ytterligare tre delar för att beskriva det som är viktigt i tjänstemarknadsföringen. Begravningsbyråer befinner sig idag i en efterfrågesituation som kallas negativ efterfrågan. Negativ efterfrågan innebär att kunden inte vill veta av företagens produkter. Denna situation skapar frågetecken till hur begravningsbyråer egentligen marknadsför sig då kunden inte är intresserade av företagets produkter. Vid vår förberedande forskning visade det sig att det hade författats väldigt lite på området. Vi valde därför att ta reda på hur begravningsbyråer marknadsför sig utifrån tjänstemarknadsteorin.</p><p><strong>Problemformulering: </strong>Hur marknadsför sig begravningsbyråer sett ur tjänstemarknadsföringsmixen?</p><p><strong>Syfte: </strong>Att få en förståelse av hur begravningsbranschen marknadsför sina tjänster.</p><p><strong>Metod: </strong>Metoden i denna studie är kvalitativ, för att förklara ämnet på en djupare nivå. I studien används fallstudier. Fallstudierna har gjorts hos tre begravningsbyråer, vi har även utfört två telefonintervjuer med en reklambyrå och ett branschförbund för att komplimentera materialet från begravningsbyråerna. Studien avgränsas till fyra delar i den utökade tjänstemarknadsföringsmixen; process, personer, påtagliga bevis samt påverkan. Vi har även valt att anonymisera alla deltagare i denna studie.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Begravningsbyråer arbetssätt skiljer sig inte markant mot teorin när det gäller process, personer och påtagliga bevis, det skiljer sig däremot markant när det gäller påverkan.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Begravningsbranschen, Marknadsföring, Marknadsföringsmix, Negativ efterfrågan, Personer, Process, Påtagliga bevis, Påverkan, Tjänster, Word of Mouth</p>

I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vad RUT-avdragets införande 2007 har inneburit för anställda inom befintliga svenska aktiebolag inom RUT-branschen. RUTavdraget är en skattesubvention som innebär att privatpersoner kan få hushållsnära tjänster utförda till ett reducerat pris. Undersökningen har gjorts genom att empiriskt studera hur genomsnittlig lönesumma per anställd och genomsnittligt antal anställda i befintliga svenska aktiebolag har förändrats inom RUT-branschen mellan åren 2006 och 2008, allt annat lika. För att studera detta användes en difference-in-difference-metod med fixa effekter och robusta standardfel. Datamaterialet som användes till undersökningen var bokföringsdata från aktiebolag som samlats in av PAR. I undersökningen ingick 2 506 företag inom RUTbranschen och totalt 74 798 observationer. Resultatet visar att i genomsnitt har det inom de befintliga aktiebolagen inom branschen skapats 1,4 nya jobb per företag och årslönerna för de anställda i dessa företag har i genomsnitt ökat med 10 931 kronor per anställd. Totalt innebär det att 3 065 nya jobb har skapats i dessa befintliga aktiebolag, vilket kan sättas i relation till tidigare undersökningar som visat att den totala ökningen av antal anställda i genomsnitt varit ca 5 700 personer. Tidigare har inte löneeffekter till följd av RUT-avdraget studerats, vilket innebär att detta arbete bidrar med ny forskning inom ett område som inte studerats tidigare. / The purpose of this thesis has been to study what the introduction of the RUT deduction 2007 has meant for employees in existing Swedish limited companies in the RUT industry. The RUT deduction is a tax subsidy that allows the public to buy household services at a reduced price. The study has been conducted by empirically studying how average wages per employee and average number of employees in existing Swedish limited companies have changed within the RUT industry between 2006 and 2008, ceteris paribus. For this, a Difference-in-Difference method was used with fixed effects and robust standard errors. The data used for the study was accounting data from companies, collected by PAR. The dataset consisted of 2,506 companies in the RUT industry and a total of 74,798 observations. The result shows that on average, within the existing companies in the industry, 1.4 new jobs have been created per company and the annual salary for employees in these companies has increased by an average of SEK 10,931 per employee. In total, 3,065 new jobs have been created in these existing limited companies, which can be compared with previous studies where the average number of employees on average was approximately 5,700. Previously, wage effects resulting from the RUT deduction have not been studied, which means that this work contributes to new research in a previously unexplored area.

This thesis explores the development process of services based on artificial intelligence (AI) technology within an industrial setting. There has been a renewed interest in the technology and leading technology companies as well as many start-ups has integrated it into their market offerings. The technology´s general application potential for enhancing products and services along with the task automation possibility for improved operational excellence makes it a valuable asset for companies. However, the implementation rate of AI services is still low for many industrial actors. The research in the area has been technically dominated with little contribution from other disciplines. Therefore, the purpose of this thesis is to identify development challenges of AI services and drawing on service development- and value-theory to propose a process framework promoting implementation. The work will have two main contributions. Firstly, to compare differences in theoretical and practical development challenges and secondly to combine AI with service development and value theory. The empirical research is done through a single case study based on a systematic combining research approach. It moves iteratively between the theory and empirical findings to direct and support the thesis throughout the work process. The data was collected through semi-structured interviews with a purposive sample. It consisted of two groups of interview participants, one AI expert group and one case internal group. This was supported by participant observation of the case environment. The data analysis was done through flexible pattern matching. The results were divided into two sections, practical challenges and development aspect of AI service development. These were combined with the selected theories and a process framework was generated. The study showed a current understudied area of business and organisational aspect regarding AI service development. Several such challenges were identified with limited theoretical research as support. For a wider industrial adoption of AI technology, more research is needed to understand the integration into the organisation. Further, sustainability and ethical aspect were found not to be a primary concern, only mention in one of the interviews. This, despite the plethora of theory and identified risks found in the literature. Lastly, the interdisciplinary research approach was found to be beneficial to the AI field to integrate the technology into an industrial setting. The developed framework could draw from existing service development models to help manage the identified challenges. / Denna uppsats utforskar utvecklingsprocessen av tjänster baserade på artificiell intelligens (AI) i en industriell miljö. Tekniken har fått ett förnyat intresse vilket har lett till att allt fler ledande teknik företag och start-up:s har integrerat AI i deras marknads erbjudande. Teknikens generella applikations möjlighet för att kunna förbättra produkter och tjänster tillsammans med dess automatiserings möjlighet för ökad operationell effektivitet gör den till en värdefull tillgång för företag. Dock så är implementations graden fortfarande låg för majoriteten av industrins aktörer. Forskningen inom AI området har varit mycket teknik dominerat med lite bidrag från andra forskningsdiscipliner. Därför syftar denna uppsats att identifiera utvecklingsutmaningar med AI tjänster och genom att hämta delar från tjänsteutveckling- och värde teori generera ett processramverk som premierar implementation. Uppsatsen har två huvudsakliga forskningsbidrag. Först genom att jämföra skillnader mellan teoretiska och praktiska utvecklingsutmaningar, sedan bidra genom att kombinera AI med tjänsteutveckling- och värdeteori. Den empiriska forskningen utfördes genom en fallstudie baserad på ett systematic combining tillvägagångsätt. På så sätt rör sig forskning iterativt mellan teori och empiri för att forma och stödja uppsatsen genom arbetet. Datat var insamlad genom semi strukturerade intervjuer med två separata, medvetet valda intervjugrupper där ena utgjorde en AI expert grupp och andra en intern grupp för fallstudien. Detta stöttades av deltagande observationer inom fallstudiens miljö. Dataanalysen utfördes med metoden flexible pattern matching. Resultatet var uppdelat i två olika sektioner, den första med praktiska utmaningar och den andra med utvecklingsaspekter av AI tjänsteutveckling. Dessa kombinerades med de utvalda teorierna för att skapa ett processramverk. Uppsatsen visar ett under studerat område angående affär och organisation i relation till AI tjänsteutveckling. Ett flertal av sådana utmaningar identifierades med begränsat stöd i existerande forskningslitteratur. För en mer utbredd adoption av AI tekniken behövs mer forskning för att förstå hur AI ska integreras med organisationer. Vidare, hållbarhet och etiska aspekter var inte en primär aspekt i resultatet, endast bemött i en av intervjuerna trots samlingen av artiklar och identifierade risker i litteraturen. Till sist, det tvärvetenskapliga angreppsättet var givande för AI området för att bättre integrera tekniken till en industriell miljö. Det utvecklade processramverket kunde bygga på existerande tjänsteutvecklings modeller för att hantera de identifierade utmaningarna.

<p>The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as Byggnad´s demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered. Two such questions are whether Lex Britannia and the way in which Sweden har implemented the directive for posted workers (96/71/EC) are compatible with EC Law. In this thesis the author seeks to answer these two questions.</p> / <p>Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri Ltd (Laval) utstationerade under hösten 2004 lettiska byggarbetare på ett skolbygge i Vaxholm. Eftersom bolaget vägrade teckna kollektivavtal med Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) satte Byggnads bygget i blockad. Laval stämde därefter Byggnads i Arbetsdomstolen (AD) och krävde skadestånd eftersom Laval anser att blockaden, liksom Byggnads krav på att Laval skulle teckna kollektivavtal, strider mot EG-rätten. AD har nu begärt ett förhandsavgörande i målet från EG-domstolen. I avvaktan på EG-domstolens avgörande står flera principiellt viktiga frågor i målet obesvarade. Dessa är bl a huruvida Lex Britannia och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet (96/71/EG) är förenliga med EG-rätten. Det är dessa frågor som författaren ämnar besvara i uppsatsen.</p>

<p>När arbetstagare utstationeras till ett land annat än det ordinarie, är det inte alltid självklart vilket lands lag eller rättsystem som ska reglera anställningsavtalet. Då görs ett lagval, som innebär att utländsk lag kan tillämpas på vissa situationer i de nationella domstolarna. För utstationering inom EU regleras lagvalet av Utstationeringsdirektivet. Detta tillämpas dock under en begränsad tid, och sedan övergår avtalet till att regleras av Romkonventionen. Speciella lagvalsregler för individuella anställningsavtal återfinns i Romkonventionens art. 6. Förändringarna för individuella anställningsavtal i och med Rom I-förordningen ligger främst i att rättsakten blir direkt tillämplig, att EG-domstolen ges tolkningsmöjlighet samt att ordalydelsen moderniseras i art. 8. Att domstolen ges en exklusiv makt att lösa tolkningssvårigheter av lagvalsregler för individuella anställningsavtal innebär att det finns en avsikt att det som stadgas i Rom I-förordningen i framtiden ska utvecklas genom EG-domstolens praxis. Denna praxis kan förmodas att i framtiden skapa ett mer överskådligt rättsläge vid tillämpningen av förordningens art. 8.</p>

The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as Byggnad´s demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered. Two such questions are whether Lex Britannia and the way in which Sweden har implemented the directive for posted workers (96/71/EC) are compatible with EC Law. In this thesis the author seeks to answer these two questions. / Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri Ltd (Laval) utstationerade under hösten 2004 lettiska byggarbetare på ett skolbygge i Vaxholm. Eftersom bolaget vägrade teckna kollektivavtal med Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) satte Byggnads bygget i blockad. Laval stämde därefter Byggnads i Arbetsdomstolen (AD) och krävde skadestånd eftersom Laval anser att blockaden, liksom Byggnads krav på att Laval skulle teckna kollektivavtal, strider mot EG-rätten. AD har nu begärt ett förhandsavgörande i målet från EG-domstolen. I avvaktan på EG-domstolens avgörande står flera principiellt viktiga frågor i målet obesvarade. Dessa är bl a huruvida Lex Britannia och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet (96/71/EG) är förenliga med EG-rätten. Det är dessa frågor som författaren ämnar besvara i uppsatsen.

Författare:   Alexander Falck, Ekonomprogrammet inriktning marknadsföring Sebastian Ivarsson, Enterprise and Business Development Handledare:                      Kåre Skållerud Examinator:                      Frederic Bill Titel: Att marknadsföra döden: en jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt. Bakgrund och problemdiskussion: Produkter och tjänster marknadsförs på olika sätt, för att marknadsföra tjänster så har den ursprungliga marknadsföringsmixen från Kotler utökats med ytterligare tre delar för att beskriva det som är viktigt i tjänstemarknadsföringen. Begravningsbyråer befinner sig idag i en efterfrågesituation som kallas negativ efterfrågan. Negativ efterfrågan innebär att kunden inte vill veta av företagens produkter. Denna situation skapar frågetecken till hur begravningsbyråer egentligen marknadsför sig då kunden inte är intresserade av företagets produkter. Vid vår förberedande forskning visade det sig att det hade författats väldigt lite på området. Vi valde därför att ta reda på hur begravningsbyråer marknadsför sig utifrån tjänstemarknadsteorin. Problemformulering: Hur marknadsför sig begravningsbyråer sett ur tjänstemarknadsföringsmixen? Syfte: Att få en förståelse av hur begravningsbranschen marknadsför sina tjänster. Metod: Metoden i denna studie är kvalitativ, för att förklara ämnet på en djupare nivå. I studien används fallstudier. Fallstudierna har gjorts hos tre begravningsbyråer, vi har även utfört två telefonintervjuer med en reklambyrå och ett branschförbund för att komplimentera materialet från begravningsbyråerna. Studien avgränsas till fyra delar i den utökade tjänstemarknadsföringsmixen; process, personer, påtagliga bevis samt påverkan. Vi har även valt att anonymisera alla deltagare i denna studie. Slutsats: Begravningsbyråer arbetssätt skiljer sig inte markant mot teorin när det gäller process, personer och påtagliga bevis, det skiljer sig däremot markant när det gäller påverkan. Nyckelord: Begravningsbranschen, Marknadsföring, Marknadsföringsmix, Negativ efterfrågan, Personer, Process, Påtagliga bevis, Påverkan, Tjänster, Word of Mouth

This thesis is about the economic aspects of public procurement of services through auctionsin Sweden. It focuses on two different institutions, auctions used to find foste r-parents forboarded out children in the 19th century, and auctions of cleaning service contracts in the 20 thcentury. I n both cases, the contracting entity is the municipality or its representative, thelowest bidder wins the auction, and is paid in accordance with his/her bid.In the child auctions, c hildren were allotted to foster-parents by means of an open biddingprocess, the descending English auction, where the bids were given continuously to theauctioneer. In modern public procurement sealed bids ar e used in accordance with the firstprice,sealed bid auction. The first part of this thesis is about price formation in the childauctions and a study is made of the children who were auctioned several times, indicatingasymmetric information among bidders or adverse selection in this market. These subjects arestudied using field data on 601 child auctions held in Northern Sweden during the period 1863to 1889. The empirical findings in the first paper suggest that the foster-parents had a cleareconomic motive in these auctions. The child characteristics significantly affect the amount ofcompensation paid to the foster-parent. There is also evidence that farmers preferred older,more productive children. The second paper studies whether a re-auctioned child commandeda higher or lower price than a child that was not re-auctioned. The results indicate some formof asymmetric information because foster-parents demanded a higher level of compensationfor a re-auctioned child. The results also suggest that the probability that a child was reauctionedincreased if he/she was not healthy.The third paper in the thesis discusses a kind of "paradox". Although there is a competitiveeffect on the bids in the auction of cleaning service contracts, the contracting entity has anoption, given by law, to restrict the number of bidders. In th is paper, an implementation costis introduced fo r the contracting entity to justify such a restriction. The results, based onSwedish municipality data, indicate that contract and municipality characteristics, assumed toaffect the implementation cost, affect the volume of the procurement, and the number ofbidders, but not necessarily the choice of allocation mechanism. The final paper studiesregional differences in bids, costs, and competition in municipal procurement using the samedata as in paper [3]. The results show higher estimated costs for completing the contract, butlower estimated mean bids in the major city area of Stockholm compared with the res t of thecountry. This is explained by lower profit margins and higher operational costs in the majorcity area. An analysis is also carried out of why the lowest bidder is not always the contractedbidder. / <p>Härtill 4 delar.</p> / digitalisering@umu