Stil och identitet är två viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhälle har ungdomsperioden blivit längre och det är viktigare än någonsin att uttrycka sin personliga stil och på så sätt visa vem man är. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill särskilja sig från andra. I och med detta så skapas olika stilar där kläder, musik, fritidsintressen och kompisar är viktiga identitetsmarkörer.Detta ämnesområde intresserar mig mycket och jag har således valt att undersöka vad stil innebär för ett antal flickor i tonåren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhållandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i år 8. I litteraturstudien tar jag upp definitioner av begreppen stil, livsstil och identitet. Vidare har jag tittat närmare på områden som berör stil och identitet som grupptillhörighet, media och konsumtion, kläder som uttrycksform för stil, samt identitetsarbete och identifikation. I resultatdelen redovisar jag hur sex flickor ser på sig själva med avseende på stil och identitet. I slutdiskussionen har jag sammanflätat stil och identitet till en helhet genom att belysa flickornas svar i intervjuerna med författarnas åsikter och mina egna tankar. Genom detta arbete har jag inhämtat kunskap om unga människors syn på sig själva och om hur de betraktar sin omgivning. Vidare har jag lärt mig hur begreppen stil och identitet förhåller sig till varandra.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället. Andra faktorer av betydelse är skola och kamrater. När det gäller hur flickors kriminalitet har förändrats menar de att det är först under senare år som de har kommit i kontakt med problematiken. En viktig förändring enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende.Vi anser att det är viktigt att belysa fenomenet tonårsflickors kriminalitet eftersom dessa flickor är en bortglömd grupp som är i behov av hjälp. Vi kan konstatera att socialarbetare över lag har en mycket begränsad kunskap om kriminella flickor, vilket kan vara orsaken till att kriminella flickor uppfattas som osynliga. Genom teorierna har vi fått en ökad förståelse på vilket sätt socialarbetarna ser kriminella flickor. Socialarbetarnas syn kommer inte att förändras över en natt. Vi menar att det handlar om de måste bli medvetna om sina egna grundvärderingar för att kunna förändra sitt bemötande mot kriminella flickor. Om det vore möjligt skulle vi gärna vilja se en förändring gällande majoritetssamhällets sociala normer, då vi tycker att de är föråldrade. Vi ställer oss mycket positiva till att man inom Malmö stad har den medvetenheten om att det förebyggande arbetet ska bedrivas på flera olika nivåer. Vi anser själva att mycket handlar om att förbättra integrationsarbetet i samhället samt att alla myndigheter ska ta sitt ansvar.I vår studie har det varit svårt att få en helhetsbild om vilken uppfattning som råder bland socialarbetarna eftersom vi upplever att de genomgående motsäger sig själva. Vi antar att det beror på att de har en begränsad kunskap när det gäller kriminella tonårsflickor. Därav anser vi att det är av ännu mera vikt att få fram mer forskning om kriminella flickor. I dagens läge kan vi därför inte påstå att det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller deras utveckling av kriminalitet. / Undersökningens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar som råder bland socialarbetare i Malmö stad, gällande utvecklingen av en kriminalitet hos tonårsflickor i åldrarna 15-18 år. Uppsatsen grundar sig i att öka kunskap och förståelse i ämnet. Vi vill bidra med kunskap som kan hjälpa till att förebygga kriminalitet bland tonårsflickor samt hitta ett nytt förehållningssätt gentemot flickor då normen utgår från pojkar. För att nå vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat socialarbetare med olika positioner inom Malmö stad. Resultatet vi har kommit fram till är att socialarbetarna anser att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. För att en flicka skall bli kriminell menar socialarbetarna att utanförskapet spelar störst roll men även kamrater och skola har stor betydelse. Viktiga förändringar enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende samt att flickors kriminalitet ses som en ny problematik.

<p>The objective of this study was investigating social worker’s perspective of how alcohol consumption can affect, and what elements in the social environment that may be of significance for, alcohol consumption and development of identity. The questions at issue were: Do social workers experience any positive effects from alcohol consumption in 16-17 year-old girls with problematic alcohol consumption and what influence do the effects have on self esteem, self image and development of identity? What do social workers experience are the negative effects from alcohol consumption on self esteem, self image and development of identity? How important do social workers find the social environment and how do they believe the social environment affect the alcohol consumption and development of identity? This was investigated with a qualitative approach from a social worker’s perspective, hence social workers were interviewed. The study’s theoretical basis was Symbolic Interactionism and Erikson’s theory of Psychosocial Development. According to interviewed social workers results showed only short-term positive effects on self esteem and self image and the negative effects were primarily feelings of guilt and shame, which could cause a long-term deterioration of self esteem and self image. Alcohol consumption brings only negative effects to development of identity, according to social workers who also stated that the social environment is of significance for the alcohol consumption and the development of identity.</p>

The objective of this study was investigating social worker’s perspective of how alcohol consumption can affect, and what elements in the social environment that may be of significance for, alcohol consumption and development of identity. The questions at issue were: Do social workers experience any positive effects from alcohol consumption in 16-17 year-old girls with problematic alcohol consumption and what influence do the effects have on self esteem, self image and development of identity? What do social workers experience are the negative effects from alcohol consumption on self esteem, self image and development of identity? How important do social workers find the social environment and how do they believe the social environment affect the alcohol consumption and development of identity? This was investigated with a qualitative approach from a social worker’s perspective, hence social workers were interviewed. The study’s theoretical basis was Symbolic Interactionism and Erikson’s theory of Psychosocial Development. According to interviewed social workers results showed only short-term positive effects on self esteem and self image and the negative effects were primarily feelings of guilt and shame, which could cause a long-term deterioration of self esteem and self image. Alcohol consumption brings only negative effects to development of identity, according to social workers who also stated that the social environment is of significance for the alcohol consumption and the development of identity.

Bakgrund: Barnmorskor på ungdomsmottagningar spelar en viktig roll i att informera och utbilda ungdomar om pubertetsutveckling och sexualitet. Under puberteten sker fysiska förändringar med unga tjejers kroppar. I underlivet sker tillväxt och en ökad sekretion vilket ger upphov till flytningar.  Trots att detta är en normal process är det något som unga tjejer har frågor om då de söker sig till ungdomsmottagningar. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av hur unga tjejer på ungdomsmottagningen informeras om normala flytningar. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och totalt inkluderades sju barnmorskor verksamma inom ungdomsmottagning. Resultat: Resultatet presenteras genom två kategorier; Information om vad som är normala flytningar och hur kroppen fungerar samt Information för ungdomar i olika åldrar vid utåtriktat arbete. Underliggande dessa fanns tre underkategorier; Normala flytningars förändringar genom menstruationscykeln, Stärkande gynekologisk undersökning och egenundersökning samt Konkret information genom visuella hjälpmedel. Konklusion: Genom att ge hälsofrämjande information kan barnmorskor ge unga tjejer en tydlig bild över vad som är normalt och även ge en uppfattning om vad som avviker från det normala. Ökad kunskap och förståelse bör kunna ge unga tjejer en starkare självkänsla.

Background: Mental ill-health among adolescents is one of the most increasing public health problems in Sweden. Particularly girls suffer from mental and psychosomatic symptoms. The National Board of Health and Welfare recommend the DISA method as a preventive measure. Problem: Investigations has been done of the DISA method, but further investigations needs to be done. Aim: The aim of the study was partly to investigate how participants in DISA groups in two counties understand the method and its eventual effect and partly how their mood change, to contribute with knowledge to the development of the DISA method. Methods: A questionnaire and the self-report CES-D scale were collected from a population of 154 participants. A statistical analysis with Paired-Samples T Test carried out to examine if the difference between the sum of points of the group from the first and the last completing of the self-report CES-D scale was statistical guaranteed. Results: The participants were most satisfied with the group size and the rules. They were less satisfied with the mood diary and the homework. They wanted to talk less about negative thoughts and wanted it to be voluntary to participate in a DISA group. The participants got better insight and understanding of mental health and mental ill health. It is statistical significant that the average sum of points of the participants got lower the last time they completed the self-report CES-D scale compared to the first time. Conclusion: There are many indicators who points out that DISA is a well functioning depression preventive method.

<p>Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.</p><p> </p><p>One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.</p><p> </p><p>Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through.</p> / <p>Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.</p><p> </p><p>En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.</p><p> </p><p>Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.</p>

Twice as many women as men suffer from mental ill-health. The negative trend of mental problems among teenagers continues. In certain places in Sweden, 40 per cent of the teenage girls have outspoken symptoms of depression. This is why it is important to observe mental ill-health in a public health perspective.   One effect evaluation of the DISA method (Depression In Swedish Adolescents) drew the conclusion that this universal depression preventive method is well working. The DISA method includes cognitive behavioural techniques that change negative pattern of thinking, give practice of communication, strategies of problem solution plus exercises to strengthen the social network. The purpose, in current investigation, was to let the group leaders’ estimations of the carrying through and of future prospects of the method be the basis of the method development as the method can be more effective. Six persons, who recently had became group leaders of DISA in Västmanland, were selected as interviewees by structured selection. Qualitative interviews were completed. A manifest qualitative content analysis carried through on the transcriptions.   Generally speaking, the interest of the method is great and there are bright prospects, according to the result of investigation. The basic education of DISA could however be experienced as heavy and intensive with a negative focus. The structured method material has an advanced language and a stereotyped gender perspective that influence the group meetings, which takes a lot of work and time. The supervision facilitates for the group leaders, as they through supervision will learn from each other’s experiences. A conclusion is that good anchorage of the method facilitates for the group leaders during implementation where the group meetings are carried through. / Dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Den negativa trenden av psykiska besvär bland tonåringar fortsätter. På vissa ställen i Sverige har 40 procent av tonårsflickorna uttalade depressionssymptom. Därför är det viktigt att uppmärksamma psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv.   En effektutvärdering av DISA-metoden (Depression In Swedish Adolescents) drog slutsatsen att denna universella depressionsförebyggande metod är välfungerande. DISA-metoden innefattar kognitiva beteendetekniker som förändrar negativa tankemönster, ger kommunikationsträning, problemlösningsstrategier samt övningar till att stärka det sociala nätverket. Syftet, i aktuell undersökning, var att låta gruppledarnas bedömningar av genomförandet och av metodens framtidsutsikter utgöra grund för metodutvecklingen, då metoden kan bli mer verkningsfull. Sex nyblivna DISA-gruppledare i Västmanland valdes ut som intervjupersoner genom strategiskt urval. Kvalitativa intervjuer fullbordades och manifest kvalitativ innehållsanalys genomfördes på transkriberingarna.   Intresset för metoden är generellt sett stort och framtidsutsikterna är goda, enligt undersökningsresultatet. Grundutbildningen i DISA kan emellertid upplevas som tung och intensiv med negativt fokus. Det strukturerade metodmaterialet har ett avancerat språk och stereotypt genusperspektiv, vilket inverkar på gruppträffarna som kräver mycket arbete och tid. Handledningen underlättar för gruppledarna, då de under handledningen kan lära av varandras erfarenheter. En slutsats är att god förankring av metoden underlättar för DISA-gruppledarna under implementeringen där gruppträffarna genomförs.

Background Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern not only in Sweden but worldwide. The overall aim of this thesis is to deepen and widen the understanding of young peoples’ subjective health, psychosomatic and stress-related problems. A special focus is put on experienced stress among adolescent girls and young women. The study setting is one youth health centre, and three upper secondary schools in Umeå, a university town in northern Sweden. The research design combines qualitative and quantitative methods with the main focus on qualitative methods. An interdisciplinary theoretical synthesis is utilised, primarily based on bio-psycho-social, phenomenological, and social constructionist approaches. The three qualitative papers (I-III) are based on the same sample of 40 young women who had sought help at the youth health centre because of their stress-related problems. Paper I explores the stressors experienced by the young women, whereas Paper II explores the lived experiences of stress. Paper III examines the young women’s experiences of living in a violent partner relationship as young teenagers, and how this has affected their lives and health over time. Paper IV investigates perceived stress and subjective health complaints among older adolescents in upper secondary school.   Methods Data was derived from: a) a qualitative interview study with 40 adolescent girls and young women, aged between 16–25 years, who had sought help at the youth health centre for stress problems. Qualitative content analysis was used in combination with discourse-orientated analysis (Paper I); a phenomenological approach (Paper II), and narrative method (Paper III); b) a school-based survey with a sample of 16–18-year-old boys and girls (n=1027), in upper secondary school, grades 1 and 2, from different educational programs at three schools. Perceived stress, self-rated health, subjective health complaints, anxiety, and depression, were measured with a questionnaire including a set of instruments. Statistical analyses were descriptive and analytical.   Results Paper I identified multiple stressors of modernity, gender orders and youth. Contextual factors, including social constructions and practices of gender, played an important role for the stress experienced by these young women. The results revealed that multiple and intersecting stressors and demands connected to essential life spheres, contributed not only to experiences of distress but also to feelings of constraint. Moreover, the roles of excessive taking of responsibility and failing adult support were revealed. Paper II illuminated multidimensional lived and embodied experiences of distress. ‘Living close to the edge’ emerged as the common theme running through all of the interviews and captured the young women’s sometimes unbearable situations. The theme contains dimensions of physical, emotional, cognitive, social, and existential distress, as well as dimensions of distrust and disempowerment. Paper III examined two Swedish adolescent girls’ experiences of living in a violent relationship as teenagers, and how this has affected their lives and health over time. The analysis revealed violation, stress, trauma, coping, and agency during adolescence and the transition into adulthood. Paper IV showed a high level of perceived stress, and subjective health and stress complaints among boys and girls. High pressure and excessive demands from school were experienced by a majority of boys and girls. Perceived stress was correlated with subjective health and stress complaints and anxiety. There was a clear gender difference: two to three times as many girls than boys reported subjective health complaints, e.g. headaches, tiredness and sleeping difficulties, musculoskeletal pain, sadness and anxiety.   Conclusion Several issues of relevance to public health were raised throughout the thesis. According to the interview results, the young women face multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and being young, which correspond to their multidimensional experiences of ‘living close to the edge’. Their experiences of stress are multidimensional, and include physical, emotional, cognitive, social and existential dimensions. Findings from the qualitative study were also mirrored in the findings from the larger group of adolescents in the school survey, where a high proportion of older adolescents, particularly girls, reported perceptions of stress. Moreover, perceived stress correlated to a variety of subjective health complaints and anxiety. The results can be understood and explained from a variety of perspectives. The experience of ‘managing alone’ indicated perceptions of inadequate social support. The overall results indicated a risk of more negative health development, particularly among adolescent girls and young women. Stressors of modernity, gender orders and youth were prominent. The continuation and normalisation of oppression and violence are also discussed as a severe gendered stressor in young women’s lives. This calls for a broad contextualised and gender-sensitive approach to young people’s stress and health problems. In conclusion, the age and gender gap in adolescent health needs to be further explored, and processes of distress, distrust and disempowerment have to be taken more seriously. / Under det senaste decenniet har medier och flertalet nationella forskningsrapporter informerat om ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och unga i Sverige. Denna avhandlings syfte är att med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige, med speciellt fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem. Avhandlingen har en explorativ och flexibel studiedesign som kombinerar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med särskild tyngdpunkt på de kvalitativa metoderna. Datainsamling har genomförts med a) kvalitativa forskningsintervjuer med en grupp flickor och unga kvinnor (16–25 år) som sökt hjälp för stressrelaterade problem på en ungdomshälsomottagning i Umeå, och b) en skolbaserad enkätunder-sökning med totalt 1027 pojkar och flickor, 16–18 år, i åk 1–2 på tre kommunala gymnasieskolor i Umeå. Forskningsintervjuerna har huvudsakligen analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen har i de olika delarbetena sedan kombinerats med diskursorienterad analys (Artikel I), med fenomenologisk ansats (Artikel II) och med narrativ metod (Artikel III). Skolenkäten har analyserats med deskriptiva och analytiska statistiska metoder (Artikel IV). Resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen med unga kvinnor belyser a) multipla stressorer som kan hänföras till flera parallella områden i livet – men även till samhälleliga diskurser: modernitetens stressorer, genusordningarnas stressorer och ungdoms-årens stressorer, b) multidimensionella, levda och förkroppsligade erfarenheter av stress och ”att leva på gränsen” som innefattar fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och existentiella dimensioner och c) erfarenheter av våld och kontroll i partnerrelationer samt deras konsekvenser. Resultaten från enkätundersökningen med gymnasielever visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag inklusive oro och ångest. Jämfört med pojkarna så är det två till tre gånger fler flickor som rapporterar besvär och denna skillnad är signifikant. En majoritet av ungdomarna håller ett högt tempo och upplever sig också pressade av krav från skolan samt av egna inre krav. Upplevelserna av stress i form av högt tempo och höga krav korrelerar med de subjektiva hälso- och stressbesvären samt med ångest.   Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem, men stress bland unga behöver också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.