Flera skolor i Sverige har en majoritet av flerspråkiga elever därav är elever med svenska som förstaspråk en minoritet. Det är angeläget för lärarna att arbeta grundligt med ordförståelsen för att eleverna ska klara av sina uppgifter i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska verktyg svensklärare beskriver att de använder för att nå ut till alla elever. Det sociokulturella perspektivet har varit studiens utgångspunkt. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras följande frågeställningar: •Vilka strategier beskriver svensklärare att de har för att nå ut till flerspråkiga elever som inte har ett klassrumsspråk? •Hur beskriver svensklärare att de arbetar med högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv?Lärarna arbetar språkutvecklande genom olika strategier i klassrummet, bland annat transspråkande, högläsning, inläsningstjänster, visuella stödmaterial och studiehandledare m.m.  Resultatet av intervjuerna belyser att lärarna använder olika verktyg i undervisningen för elevernas språkutveckling. Gemensamt för lärarna är att de skapar stödmaterial på elevernas förstaspråk, som inte är svenska, för att eleverna skall kunna utföra uppgifter i undervisningen. Exempelvis finns läroböckerna på olika språk. Istället för att se flerspråkighet som ett hinder, används det som ett verktyg för språkinlärning. Under högläsningstillfällen får eleverna möjlighet till att utveckla sitt ordförråd. Lärarna i studien är eniga om att förförståelsen är en viktig del av högläsningen. / Several schools in Sweden have a majority of multilingual students, of which students with Swedish as their first language are a minority. It is important for teachers to work thoroughly with the understanding of the word in order for the students to complete their tasks in the Swedish subject. The purpose of the study is to investigate what pedagogical tools Swedish teachers describe that they use to reach all students. The sociocultural perspective has been the basis for the study. Trough semi-structured interviews, the following questions are answered: •What strategies do Swedish teachers describe their way to reach out to multilingual students who do not have a classroom language? •How do Swedish teachers describe working with reading from a language development perspective? The teachers develop the pupil’s language through translanguaging, reading aloud, reading services, visual support materials and study supervisors etc. The results of the interviews highlight that teachers use different tools in teaching for students' language development. Common to the teachers is that they create support material in the students' first language, which is not Swedish, so that the students can perform tasks in the teaching. For example, the textbooks are available in different languages. Instead of seeing multilingualism as an obstacle, it is used as a tool for language learning. During reading sessions, students have the opportunity to develop their vocabulary.The teachers in the study agree that preunderstanding is an important part of the reading.

EFL/ESL teachers in Sweden have traditionally favored using only English in the classroom, however, research demonstrates they incorporate Swedish for various purposes. Moreover, teachers perceive the guidelines for the use of the target language and learners’ first language outlined in the curriculum for English as vague, experience feelings of guilt when resorting to Swedish in the English classroom and lack familiarity with the translanguaging theory. These issues could affect the requirement of evidence-based teaching and have implications for the quality of EFL/ESL education in Sweden. Through interviews and observations, this study aims to explore this matter and examine the reasons why and for what functions some English teachers in Sweden claim they use learners’ L1 in their teaching, as well as their level of awareness regarding their language practices and the concept of translanguaging. The findings indicate that the teachers primarily employ learners’ L1 to aid in knowledge construction, classroom management, and interpersonal relations. Additionally, certain inconsistencies were found between their motivations and their actual practices, indicating a potential lack of awareness and understanding of the translanguaging theory. Finally, it is suggested there is a necessity for clearer directives in the Swedish curriculum for English and for enhancing teachers’ awareness when implementing translanguaging strategies, such as pedagogical translanguaging (PTL).

Denna litteraturstudie beskriver andraspråksutveckling utifrån forskning. Vår upplevelse av verksamheten är att lärare inte har kunskaper hur elever med annat modersmål än svenska ska undervisas på bästa sätt. Resultatet i denna studie visar att lärarens kunskaper om andraspråksutveckling är en viktig faktor för andraspråkselevers skolframgång. Forskning visar flera gynnsamma arbetssätt som skulle bidra till en mer utvecklande undervisning för andraspråkslever om läraren har kunskaper om dessa arbetssätt. Lärarens kunskaper kring språkutveckling är starkt förknippat med lärarens attityd till flerspråkighet. Med godare kunskaper kommer också ett positivare förhållningssätt gentemot elever med ett annat modersmål än svenska. Elevens språk bör ses som en resurs och inte som ett hinder. Emellertid visar resultatet att lärare saknar korrekt kompetens, vilket har negativa konsekvenser för elevens språkutveckling. En annan slutsats från resultatet är att kollegialt samarbete har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. När elevens utbildning grundas på ett gott samarbete mellan modersmålslärare, klasslärare och studiehandledare blir elevens behov synliga. På detta sätt kan man ge eleven större möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Studien är en litteraturstudie som genomförts med informationssökning och litteraturanalys som metod. Syftet med studien är att analysera forskningsmaterial för att kunna sammanställa ett resultat kring vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt. Studien belyser sociokulturell teoriram, kognitivism, pragmatism och behaviourism utifrån ett språk- och lärandeperspektiv. Materialet som använts i studien har valts ut genom kriterier som innebär att texterna ska innehålla skolkontext, årskurs 1-9 och första- och andraspråksinlärning.

Den här kvalitativa studien fokuserar på translanguaging strategier i matematikundervisningen. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt translanguaging kan användas som en meningsskapande metod inom matematiken i grundskolans tidigare år. En observation genomfördes för att undersöka vilka strategier som används inom translanguaging och hur dessa kan utveckla elevernas förståelse och meningsskapande för det matematiska innehållet. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin och community of practice som fokuserar på att lärande, mening och förståelse sker i social gemenskap. Under observationerna återkom följande translanguaging strategier: kollaborativ lärgrupp, stimulering av inre språk och översättning. Resultatet visar att användningen av de observerade translanguaging strategierna bidrar till att skapa mening och förståelse för det matematiska innehållet, öka elevernas engagemang samt skapa en tillhörighetskänsla. Det här framkom i de matematiska samtalen som pågick mellan eleverna men också genom det stöd som pedagogerna gav.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

Denna studie syftar till att få en uppfattning om F-3 lärares attityder till flerspråkighet i skolan. Studien är baserad på intervjuer med lärare. Materialet har bearbetats med en fenomenografisk analysmetod. Analysen visade att det förekom fyra olika kategorier av attityder till flerspråkighet. Resultatet påvisade en variation av attityder. Inget entydigt resultat påträffades. Attityderna till flerspråkighet visade sig vara positiva på så sätt att lärarna bejakar eleverna tillhörighet och ser flerspråkighet som ett pedagogiskt verktyg. Attityderna visade sig även vara negativa på så sätt att flerspråkighet uppfattades som ett hinder för språkutvecklingen.

Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att förståelse och lärande ska ske.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om translanguaging som pedagogiskt verktyg.  Mer specifikt syftade arbetet till att se i vilken utsträckning translanguaging förbättrade interaktionen mellan eleverna och hur eleverna upplevde translanguaging. Studien utfördes i ett engelsktalande land i en undervisningsform som kallas kompletterande undervisning i svenska som erbjuds svenska barn och ungdomar som bor utomlands. I studien användes strukturerade observationer med ljudinspelning under två arbetsmoment samt semistrukturerad fokusgruppintervju med sex elever om hur de upplevde det nya arbetssättet med translanguaging. Det framgick att eleverna använde sig av sina språkliga resurser, det vill säga både svenska och engelska, när de löste uppgifterna i klassrummet. Eleverna ansåg också att translanguaging underlättade arbetet: De hjälpte och fick hjälp av varandra i grupparbetena. Däremot ansåg eleverna inte att interaktionen dem emellan hade ökat till följd av translanguaging.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers interaktion och användning av sina språkliga resurser i grupparbeten om texter på svenska. Eleverna var mellan 15 och 18 år och deltog i kompletterande svenskundervisning i utlandet. Eleverna samarbetade i smågrupper för att försöka nå en djupare förståelse av två texter. I studien användes officiell translanguaging som ett experimentellt inslag. Detta innebar att eleverna ombads diskutera en av texterna på engelska, majoritetsspråket i landet och sitt starkaste språk. Genom ljudinspelade observationer, dokumentanalys och gruppintervjuer undersöktes elevernas interaktion och användning av sina två förstaspråk, engelska och svenska. Interaktionen studerades ur ett sociokulturellt perspektiv och språkanvändningen analyserades ur ett translanguaging-perspektiv genom en heteroglossisk lins. Resultatet visar att elevernas interaktion hjälpte dem att förstå både ord och innehåll. Nära förknippat med interaktionen var elevernas språkanvändning som också bidrog till den djupare förståelsen av texterna. Genom elevernas flexibla användning av sina språkliga resurser effektiviserades förståelsearbetet. Eleverna översatte åt båda hållen för att förklara ord och mer detaljerat beskriva karaktärerna i texterna. När eleverna, i det experimentella inslaget, diskuterade en text på engelska ökade intensiteten i interaktionen och några elever talade mer och eleverna kom djupare in i textens värld. Mindre avancerade elever fick stöttning och blev också mer inkluderade i grupparbetet.

In the last few decades, a rise in Korean speakers’ borrowing from English has led to a rich pool of contemporary Anglo-Korean vocabulary, also known as English loanwords. Despite the English roots of these borrowed words, their usage in a Korean context is often non-uniform and non-traditional; this process of borrowing, reshaping, and dispersing borrowed vocabulary provides insights on the dynamics of Korean society and its relationship to global English-speaking communities. In order to investigate the variations on Korean speakers’ use of Anglo-Korean words and their potential correlations with various factors, I conducted interviews with 24 native Korean speakers in Seoul, Korea in the summer of 2018. Subjects were diverse in their age, gender, and occupation. I analyzed the r speakers with a preference of Sino-Korean words, speakers with a preference of Anglo-Korean words, and speakers with a speech mixed of Korean, Korean English, and American English. I identified two variables as the most significant causes of diversity of speech: 1) age and 2) exposure to English. I established that 80% of my subjects over the age of 60 fell into the Sino-Korean-dominant category, and the best indicator of a subject being a translingual speaker was an increased exposure to English. In order to expand on evidence from my interviews, I historically contextualize Korean language in society alongside current ideologies related to language in Korea. In so doing, I explore the relationship between these variables and the language varieties of individual speakers. I argue that because a speaker’s age and exposure to English shapes the language variety they use and the language ideology in Korea touches individual speakers in different ways, native speakers in today’s Korea use several language varieties. These findings challenge the notion of a linguistically and ethnically homogeneous Korea and shed light on the current status of Korean English and American English in Korea.