Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett kommunikationsstödjande verktyg som bygger på tecken från det svenska teckenspråket. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida TAKK kan fungera som ett verktyg för att eleverna i en klass med språklig mångfald ska kunna använda sina språkrepertoarer för att förstå och göra sig förstådda i en svenskspråkig skolmiljö. Frågeställningarna behandlar lärare och elevers upplevelser av introducering och användande av TAKK. Studien utformades som en interventionsstudie och data samlades in med hjälp av intervjuer och observationer. Denna data analyserades därefter med hjälp av centrala begrepp inom translanguaging. Resultatet visar på att TAKK har potential att skapa en lugnare klassrumsmiljö och möjlighet att fungera som en språkstödjande bro i kommunikationen för elever och lärare.

There is a need to move away from the negative perceptions of African languages, and towards accepting the first language as an asset. Literature confirms the issues of language policies and practices in South African schools, as well as the predominant socio-economic challenges as contributing factors affecting learners and teachers in multilingual classrooms. Over the last decade, a concrete theoretical foundation of translanguaging as a pedagogy has expanded and gained momentum. Accepting the use of multiple languages to co-exist in multilingual classrooms, translanguaging has been recognised worldwide. The purpose of the study was to gain an in-depth understanding of how teachers manage translanguaging and how learners in multilingual classrooms learn by using home languages, to facilitate the learning and teaching process. From a qualitative mode of enquiry influenced by the interpretive philosophy and a conceptual framework grounded in the socio-cultural theory and asset-based approach; translanguaging practices were introduced in two schools to potentially understand how it affects learning and teaching practices in multilingual classrooms. Participants included the English teachers and Grade 5 and Grade 6 learners using their first languages alongside English. Data was collected qualitatively through classroom observations, semi-structured interviews, worksheets and storyboards. Thematic data analysis was applied to the gathered data. The study established that the inclusion of first languages mediated the process of learning and teaching and provided guided support to accommodate academic development in multilingual classrooms. Findings revealed the positive attitude and emotions of the learners towards translanguaging, and the consequent appeal for more translanguaging lessons since the strategy informed better understanding. Moreover recommendations included that policy should incorporate teacher training to facilitate translanguaging practices in multilingual classrooms. As solutions to support translanguaging, policy ought to recognise strategies that value the importance of first language as a resource to be implemented in multilingual classrooms. Furthermore, educational psychologists understanding of the systemic needs of all parties involved, and developing proactive support strategies to be initiated in schools as potential learning and teaching methods is recommended. Further studies should include expanding on a comparative and longitudinal research to gain a profound understanding of the effects of translanguaging as pedagogy. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2020. / Educational Psychology / PhD / Unrestricted

This essay presents research on the usage of pedagogical translanguaging in the teaching of English in lower primary schools in Sweden (grades F-3). The focus of the study is to research if and how pedagogical translanguaging is used in English teaching. The data was collected using a qualitative method. Through classroom observations, findings showed that the use of pedagogical translanguaging was recurrent in all six observations. The most common method of pedagogical translanguaging was the use of the first language to enhance pupils’ understanding and code-switching. This paper might help teachers that are struggling to uphold the old paradigm of target language only in foreign language learning but also opens up for a multilingual approach in other subjects.

Den här intervjustudien har en fenomenografisk ansats som syftar till att utreda förskollärares uppfattningar om svenska som andraspråk. Intervjufrågorna belyser förskollärarnas syn på de didaktiska valen som görs och anledningen till att vissa flerspråkiga barn inte utvecklar svenskan i samma takt jämfört med andra flerspråkiga barn.Resultatet visar på ett problematiskt förhållande till modersmålet, både från förskollärarna och vårdnadshavarna. Samtidigt som modersmålet uppmärksammas som betydelsefullt för barnens simultana språkutveckling visar denna studie på hur förskollärarna ofta översätter barnens modersmål till svenska. Fokuseringen på svenskan för med sig att barnen till övervägande del pratar svenska inom ramen för förskolan även om det inte är deras starkaste språk. Resultatet visar också på att engelskan ses som en anledning till att barnen inte utvecklar svenska. Hemmavid spelar barnet spel eller ser på barnfilmer på engelska med hjälp av digitala hjälpmedel. Det för med sig att barn utvecklar engelskan men kan sparsamt med svenska. Det här tillsammans med förskollärarnas fokusering på svenskan kan medföra att barnet inte utvecklar något fullvärdigt språk. Varken på modersmålet, svenskan eller engelskan.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur modersmålslärare och ämneslärare arbetar för att gynna flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer lärarna lyfter fram som är användbara för att stödja eleverna i deras språk och kunskaper samt betydelsen av det första språket i inlärningsprocessen. Flerspråkighet är av stort värde för samhället. Därför är det positivt om undervisningen bidrar till att utveckla ett avancerat språkbruk i fler språk än majoritetsspråket. Studien inriktar sig framför allt på ämneslärare och modersmålslärare roll i arbetet med att bygga upp elevernas språkfärdighet, vilket leder till att de höjer sina prestationer. I bakgrunden skriver jag om språkets betydelse för inlärning för andraspråkselever i enlighet med styrdokument. Jag förankrar min studie i den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij, Deweys teori och den språkinriktade undervisningen. Genom öppna frågor i semistrukturerade intervjuer, intervjuade jag sex verksamma lärare som har lång erfarenhet i andraspråksundervisning.  Resultatet visar att samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare kan vara ett effektivt redskap för elevernas språk och kunskapsutveckling. Dessutom visar resultatet att språk och kunskapsutveckling går hand i hand och att första språket är en viktigt resurs för lärande. Modersmålsundervisningen och studiehandledningen anses som ett verktyg som kan gynna elevernas kunskaper i NO-ämnena. Genom att vägleda elever visar lärarna hur förstaspråk kan öppna dörren för kunskapsutveckling. Studiens resultat visar också på de viktigaste didaktiska metoder som kan främja elevernas lärande, metoderna hjälper läraren att ta tillvara eleverna förkunskaper samt att metoderna ger stor stöttning till eleverna att utveckla deras vetenskapliga språk. Resultatet av ett gemensamt arbete leder till att flera elever som har problem med inlärningen av NO-kunskaper blir godkända. Translanguaging kan vara en bra metod och ett sätt att utveckla begreppsliga kunskaper i NO-klassrummet med hjälp av studiehandledare.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till det språkutvecklande verktyget kodväxling. Det är en kvalitativ studie som innebär att intervjuer har genomförts med fyrapedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och även arbetsmetoden translanguaging förklaras. Studiens resultat visar att pedagogerna som deltog i studien har en positiv inställning till att arbeta med translanguaging och kodväxling med flerspråkiga barn i förskolan, eftersom de upplever att barnens ordförråd och språkförståelse stärks. De uttrycker även att det är viktigt att finna en balans i arbetet så att kodväxlingen inte tar över helt.

Sverige är ett flerspråkigt samhälle och det talas mer än 150 olika språk i landet. Trots detta genomsyras fortfarande många svenska skolor av en enspråkig norm där svenska är det språk som prioriteras. Därför är syftet med vår studie att beskriva och analysera hur lärare erfar flerspråkighet. Specifikt är syftet att urskilja möjligheter och hinder för att flerspråkighet ska kunna användas som en resurs i skolan. För att undersöka detta har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Vi utgår från fenomenologin och vill genom empirin få förståelse för lärarnas upplevelser av att undervisa flerspråkiga elever för att förstå fenomenet flerspråkighet i klassrummet. Vi har använt oss av Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) för att tolka empirin där vår förförståelse är formad av den forskningsbaserade teorin om translanguaging. Studiens resultat visar att lärare har olika upplevelser och förhållningssätt till flerspråkighet och flerspråkiga elever. Resultatet visar även att flerspråkighet inte implementeras i undervisningen i den mån som lärarna önskar och det framgår att detta beror på olika faktorer.

I examensarbetet har vi arbetet med frågeställningarna ”Vilket förhållningssätt tilltransspråkande har lärare i de samhällsorienterande ämnena?” och ”Vad har lärare i desamhällsorienterande ämnena för erfarenhet kring ett transspråkande förhållningssätt iundervisningen?”. Syftet med denna studie var att ta reda på i vilken utsträckninggrundskollärare arbetar med transspråkande i det flerspråkiga klassrummet med inriktning påde samhällsorienterande ämnena. Studien syftade även till att ta reda på vilken inställning lärarehar till transspråkande och vilka erfarenheter de har av det. Detta genomfördes med enenkätundersökning som besvarades av grundskollärare som undervisar i desamhällsorienterande ämnena. Enkätundersökningen skickades ut via sociala medier ochslumpmässigt utvalda rektorer i hela landet. Lärarna fick svara på frågor om deras erfarenheterav flerspråkighet och transspråkande. De fick redogöra för hur de arbetar med flerspråkighet iegen undervisning och vad de har för kunskaper om transspråkande. Resultatet visar på attlärarna arbetar med flerspråkiga elevers språkliga resurser men att begreppet transspråkandeinte är så väletablerat hos dessa lärare. Dock finns där en vilja och en god attityd till att arbetamed elevernas alla språkliga resurser i det flerspråkiga klassrummet.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.

Trots att mångkultur och flerspråkighet har blivit allt mer vanligt i Sverige idag så genomsyras skolor och undervisning fortfarande av enspråkiga normer. Translanguaging är ett begrepp som på grund av detta har fått ett stort genombrott i forskning kring språkutveckling. Translanguaging innebär att flerspråkighet på ett systematiskt sätt implementeras i undervisningen och möjliggör för eleverna att använda alla sina språkliga resurser. Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa och granska forskning om translanguaging och hur det kan implementeras i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av frågeställningarna: Vad säger forskning om translanguaging och hur kan det implementeras i undervisningen? Hur definieras translanguaging av forskarna i de vetenskapliga artiklarna? Denna kunskapsöversikt innehåller sex vetenskapliga artiklar som noggrant valdes ut för att studierna innehåller implementeringen av translanguaging i undervisningen. För att finna dessa vetenskapliga artiklar gjordes litteratursökningar med utvalda nyckelord för att få specifika träffar.  Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att translanguaging främjar elevernas språkutveckling men även deras kunskapsutveckling. Resultatet visar också att implementering av translanguaging i undervisningen bidrar till att eleverna får en positiv inställning till språk.