Introduction: This study investigates aspects of authenticity, branding and taste, in relation to the assortment of goods in shops affiliated with museums and cultural heritage sites. The research questions focus on the categories of products found in the shops, branding strategies and the approach and opinion of the shop regarding authenticity. The introductory hypothesis believed that a strong link between authenticity and taste would be visible in the material. Aim: The primary purpose of this study is to examine the tension between the commercial aspect and the cultural and educational role of museums and cultural heritage sites. Also, previous research has largely focused on cultural-historical museum shops and this study aimed to broaden the field regarding cultural heritage and consumption, by including both museums, and non-museums from several disciplines. Method: The material was procured by field studies and interviews with shop representatives. The sites included are the Vasa Museum, Skansen, the National Museum och Science and Technology, The Royal Palace and Stockholm City Hall. All sites are situated in Stockholm, Sweden. Results: The study concluded that further research should be done based on a more diverse material, in terms of subject and discipline of the sites. Several differences were identified between cultural heritage sites and museums, such as the judicial responsibilities of the museums. The shops belonging to cultural heritage sites aso acted more independently from their institutions, than those of the museums. The introductory hypothesis was mainly disproven, as authenticity was not as significant for the representatives as initially believed. This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Denna studie syftar till att undersöka hur svenska destinationsbolag arbetar med strategier för att hantera säsongsvariationer. Studien grundar sig i tre olika strategier; evenemangsstrategier, samarbetsstrategier och marknadsföringsstrategier. Dessa strategier har setts som kompletterande till varandra och en egen modell har utformats med dessa som utgångspunkt. Materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med svenska destinationsbolag i södra och norra Sverige. Informanterna behövde erhålla kunskaper inom deras arbete med strategier inom exempelvis destinationsutveckling, evenemang, säsongsvariationer eller marknadsföring. Studiens modell har därefter tillämpats som ett instrument för att analysera resultatet. Resultatet visar att svenska destinationsbolag arbetar med evenemangsstrategier, samarbetsstrategier och marknadsföringsstrategier. Denna studie lyfter att evenemangs- och marknadsföringsstrategier är de mest framträdande strategierna under lågsäsong. Denna studie är skriven på svenska. / This study aims to investigate how Swedish destination companies work with strategies to manage seasonal variations. The study is based on three different strategies; event strategies, collaboration strategies and marketing strategies. These strategies have been seen as complementary to each other and a separate model has been designed with these as a starting point. The material has been collected through seven semi-structured interviews with Swedish destination companies in southern and northern Sweden. The informants needed to acquire knowledge in their work with strategies in areas such as destination development, events, seasonal variations or marketing. The study’s model has then been applied as an instrument to analyze the results. The result shows that Swedish destination companies work with event strategies, cooperation strategies and marketing strategies. This study highlights that event and marketing strategies are the most prominent strategies during the off-season. This study is written in Swedish

Denna studie undersöker utmaningar och möjligheter för företag i Stockholms skärgård i relation till säsongsbetonad turism och hållbar utveckling. Studien fokuserar på att förstå hur dessa företag hanterar de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av säsongsvariationer, samt hur de samarbetar med andra aktörer för att främja hållbarhet. Genom kvalitativa intervjuer med fem företag inom restaurang, hotell- och kulturbranschen, avslöjar studien att säsongsvariationer påverkar den ekonomiska stabiliteten och resursutnyttjandet hos företag markant. Företagen tillämpar olika strategier för att mildra dessa effekter, såsom att organisera evenemang under lågsäsongen, diversifiera sina tjänster och justera prissättningen baserat på säsongens efterfrågan. Miljöutmaningar, inklusive avfallshantering och infrastrukturella begränsningar, lyfts också fram, vilket visar på behovet av förbättrat samarbete med lokala myndigheter. Socialt sett kvarstår problemet med att behålla personal under lågsäsongen, där företagen försöker erbjuda kontinuerliga anställningsmöjligheter. Studien drar slutsatsen att medan säsongsbetonad turism medför betydande utmaningar, kan effektivt samarbete och innovativa strategier möjliggöra driften av hållbara verksamheter i skärgården. Förslag på framtida forskning är att inkludera perspektiv från andra intressenter, såsom kommuner och turister, för att få en heltäckande förståelse av komplexiteten i att hantera säsongsvariationer inom turism.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Turkiets nuvarande politiska situation påverkar svensk-turkars vilja att åka till sitt ursprungsland. Den metod som har använts i denna undersökning är både en kvalitativ och en kvantitativ metod. De teorier som författarna har använt inkluderar bland annat Maslows behovspyramid, Hsu et al.s Hierarchy of destination selection model och Simpson och Siguaws teorier om turism och risk.   En enkätundersökning har genomförts med trettio svensk-turkar samt med representanter från Ving och TUI. Frågorna som ställdes till svensk-turkarna handlade om varför de valde eller inte valde att resa till Turkiet med tanke på landets politiska instabilitet. Vi frågade också om bristen på säkerhet i Turkiet är något som oroar dem eller betyder något när de väljer resmål. Författarna undrade också om informanternas etniska bakgrund påverkat valet att resa till Turkiet. Den analys som utförts är byggd på fem teman som hittats i den empiriska studien. De har kopplats till de teoretiska utgångspunkterna med syfte att undersöka hur det senaste politiska kaoset i Turkiet har påverkat svensk-turkars resvanor till landet.   Vi har kunnat konstatera att våra svensk-turkiska respondenters resvanor till Turkiet inte har påverkats så mycket av den politiska instabiliteten. De flesta har i någon mån, på grund av den politiska instabiliteten, börjat tänka mer på vilka delar av Turkiet de reser till men har inte minskat frekvensen på sina resor i någon större utsträckning. Det var endast nio av trettio respondenter som helt slutat åka till Turkiet på grund av den politiska instabiliteten i landet. En av respondenterna skrev att anledningen till att han slutat åka till Turkiet beror på att han inte vill bidra ekonomiskt till landet eftersom han är emot dess regerings politik. Åtta av trettio svenskturkar i vår undersökning tycker att media på ett alltför negativt sätt skildrat den politiska instabiliteten i Turkiet och att de därför inte låtit det påverka sina resvanor. / The purpose of this thesis has been to investigate whether Turkey's current political situation affects swedish-turks willingness to travel to their country of origin. A qualitative and a quantitative method have been used in this study. The theories used include, among others, B. Maslow's hierarchy of needs pyramid, Hsu et al.s Hierarchy of destination selection model and Simpson and Siguaw's theories about tourism and risk.  Surveys sent by e-mail have been carried out with thirty swedish-turks and representatives from Ving and TUI. Some of the questions that were asked to the swedish-turks regarded if they still chose to travel to Turkey even though they are aware of the country's political instability. We also asked if the lack of security in Turkey is something that concerns them or matters when choosing a destination. The authors also wondered if their ethnic background influenced the choice to travel to Turkey. The analytical part of the thesis is based on five themes found in the empirical study linked to the theoretical starting points with the purpose of investigating how the latest political chaos in Turkey has affected the swedish-turks travel habits.  We have found that the swedish-turks travel habits to Turkey have not been affected in a greater scale by the political instability. Although because of the political instability, some of them have begun to be more careful about which parts of Turkey they visit but they have not reduced the frequency of their travels to any significant extent. Only nine out of thirty swedish-turks have completely ceased to travel to Turkey and one of the survey respondents mentioned that the reason he stopped traveling there is because he does not want to contribute financially to the Turkish government as he is against their policies. Eight out of thirty of the swedish-turks found that the media portrayed the political instability in Turkey in an excessively negative way and therefore they have not let this affect their travel habits.

Swedish travelers’ consumption has increased in relation to better economic conditions and demographic changes. In 2017, domestic leisure travelers’ consumption increased and the reason for such a changed tourism industry which is due to a changed behavior among travelers. One major reason is that internet and social media has had a major impact on the tourism industry (TIllväxtverket, 2017). Social media has developed new marketing techniques such as Influencer Marketing (IM) and Viral Marketing. The purpose of this study is to find out how travelers are affected by IM when choosing a destination, as a basis for this research the writers created a web survey where the target group was Swedish travelers who like to travel, the survey was answered by 188 respondents. The writers used netnography to review ten influencers to build their own interpretation of the subject and the result suggests that influencers have a role as an information source (eWOM) but are not the decision-making source for travelers’ consumption.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och åtgärder som kan vara framgångsrika för säsongsförlängning hos verksamheter i skärgårdsmiljö. Metod: En kvalitativ metodansats har tillämpats genom sju intervjuer. Komplettering har gjorts med hjälp av sekundärdata.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från Conceptual approaches to seasonality causationav Goulding (2006) samt Influences on patterns of tourism seasonalityav Butler (2001). Empiri: Empirin består av fyra öppna intervjuer och tre halvstrukturerade intervjuer som genomförts med representanter från logiverksamheter i skärgården. För att komplettera materialet presenteras de berörda öarnas utbud och tillgänglighet i tabeller. Slutsatser: Verksamheter i Stockholm skärgård är beroende av naturliga och institutionella faktorer såsom väderlek, högtider och resvanor. De är främst attraktiva för besökare under sommarhalvåret och verksamheter upplever en dramatisk minskning av antalet besökare under lågsäsongen. Utbudet som finns är begränsat till sommarsäsongen då flera aktiviteter innebär utevistelse. Dock visar en del verksamheter på att de försöker hitta andra attraktioner under lågsäsong än under högsäsong för att hålla uppe besöksantalet. De handlingar som verksamheterna utför fokuserar främst på att öka tillväxten under sommarsäsong och de arbetar inte aktivt med att förlänga säsongen. Resultat visar på att de största begränsningarna som verksamheter i Stockholms skärgård har är personalbrist, naturliga orsaker samt transportmöjligheter. Det leder till att majoriteten av verksamheterna satsar på att utöka antalet besökare under högsäsongen, vilket i sin tur kan leda till problematik i bärkraften. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze actions which businesses in archipelago environments may use to successfully extend the season. Method: A qualitative research method approach has been applied through seven interviews. Completion has been made using secondary data. Theoretical framework: The theoretical framework is based on Conceptual approaches to seasonality causation from Goulding (2006) and Influences on patterns of tourism seasonalityby Butler (2001). Empericism: The empericism consists of four open interviews and three semistructured interviews conducted with representatives from different lodging businesses in the archipelago. Charts consisting information about the referred islands complete the interviews.  Conclusions: Businesses in Stockholm archipelago are dependent on natural and institutional factors such as weather, bank holidays and travel habits. Stockholm archipelago is especially attractive to visitors during the summer. Lodging businesses therefore experience a dramatic reduction in the number of visitors during the off-season. The available range is limited to the summer season when several activities are dependant on weather conditions, but some businesses show that they try to find other attractions during the low season to keep up with the declining number of visitors. The actions that the businesses take is mainly focused on increasing growth during the summer season and they are  generally not actively working to extend the seasons. Results show that the greatest limitations that the businesses face in Stockholm archipelago are staff shortages, natural causes and public transport limitations. That is, the extension of seasons being limited as the businesses mainly invest in the summer season, which in turn may lead to sustainability issues.

De globala hållbarhetsmålen, antagna år 2015, ska verka för en global satsning för ökad social, ekonomisk, och miljömässig hållbarhet. I styrdokument publicerade 2018 från FN uppmanas berörda parter på olika nivåer att inkorporera mer ideellt engagemang i form av volontärarbete. Detta för att kunna etablera en lokal förankring som ska underlätta genomdrivandet av de 17 målen, med tillhörande 169 delmål. En typ av volontärarbete som vuxit fram de senaste 20 åren är så kallade volontärresor, där ofta unga västerlänningar åker för att hjälpa till i projekt i utvecklingsländer, i kombination med nöjesresor. I denna studie undersöks hur projekt som erbjuds av svenska volontärresebyråer kan relateras till de globala hållbarhetsmålen, samt hur olika publikationer från FN om volontärarbete och hållbar turism kan förstås utifrån kommersiell volontärturism. Här har fyra svenska volontärresebyråers projektbeskrivningar synats och jämförts med delmålen för Agenda 2030. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys av projektbeskrivningar från volontärresebyråernas hemsidor. Rättighetsperspektivet (Human Rights Based Approach) har använts vid analysen för att se på vilket sätt projektbeskrivningarna kan ses vara rättighetsbaserade. Resultaten visar på att volontärturism främst berör hållbarhetsmål för utbildning och biologisk mångfald, genom engelskundervisning och vård av djur och natur. I de projekt som finns kan kvalitén på de insatser som görs ofta inte garanteras, och en medvetenhet kring hållbarhetsmålen tycks heller inte finnas. Engagemanget kan därför ses adressera effekterna av strukturella problem, men inte verka för en lösning av de grundläggande orsakerna till problemen. En förbättring som föreslås för att volontärturism ska kunna bidra till en väg till utveckling är att öka kopplingen i projekten till Agenda 2030 genom kunskapsspridning. / The sustainable development goals, published in 2015, were created as a global effort to increase sustainable social, economic and environmental development. In documents published in 2018 from the UN, relevant actors are encouraged to incorporate more voluntary work on different levels of society, in order to establish a local anchoring for the 17 goals with its’ 169 sub-targets. One kind of non-profit work that has gained popularity in the last 20 years are the so-called volunteer travels, where tourists, often young Westerners, travel in order to help out in developing countries, in combination with leisure activities. In this study, descriptions of projects that are offered by Swedish volunteer- travel agencies have been examined as to how they relate to the Sustainable Development Goals, along with how different publications from the UN on how volunteerism and sustainable tourism can be understood in regard to commercial volunteer tourism. Here, four Swedish volunteer tourist agencies have been examined and compared to the sub-targets for the Sustainable Development Goals, also known as Agenda 2030. The method used is a qualitative content analysis of the project descriptions found on the web pages of the volunteer tourist agencies. The Human Rights Based Approach has been used to analyse the data in order to investigate in what way the project descriptions can be seen as rights based. The result shows that volunteer tourism primarily is related to development goals concerning education and biological diversity, through English classes and care of animals and nature. The established projects that are available often cannot guarantee the quality of the efforts being made and do not seem to incorporate an awareness of the Sustainable Development Goals. The activity can therefore be seen as addressing the effects of structural problems, rather than a solution of the underlying causes of the problems. A possible improvement that is suggested for volunteer tourism to contribute more to a road to development, is to more emphasize the connection between projects in volunteer tourism and the Sustainable Development Goals, mainly through knowledge sharing.

Newly refurbished Galomar opened in the summer of 2018 and is awarded the first self-sufficient hotel in Madeira Island out of renewable energy sources. The hotel management is highly engaged in sustainability and therefore wants to ensure that they are doing everything achievable to be as sustainable as possible. The purpose of this report was to identify and analyse the environmental and sustainability work performed at hotel Galomar. The basis for identification was performed through a simplified life cycle assessment. Analysis was performed using the corner stone model, the United Nations seventeen sustainability goals and quality management tools such as: GAP-analysis, SWOT and 10M. The methodologies used to collect data was primarily qualitative through observation of hotel Galomar and interviews with guests staying at the hotel. Results show that the hotel primarily works to provide to sustainability in hospitality through engaged management, energy management system, advanced water system, inclusion of employees and guests and different activities to contribute to the local community. Results also show that there is a competitive advantage for a hotel to work with sustainability since this is something that is more and more desired and required by today’s travellers. Tourism is in a very special position to benefit from local communities, socially and economically, and to raise awareness and support for preservation of the environment. Within the tourism sector, economic development and environmental conservation should not be seen as opposing forces- they should be pursued hand in hand as aspirations that can and should be mutually reinforcing. / Nyrenoverade Galomar öppnade sommaren 2018 och är det första självförsörjande hotellet på Madeira från förnybara energikällor. Hotelledningen är mycket engagerad i miljömedvetenhet samt hållbarhet och vill därför se till att de gör allt de kan för att vara så hållbara som möjligt. Syftet med denna rapport var att identifiera och analysera miljöarbetet och hållbarhetsarbetet på hotell Galomar. Grunden för identifiering utfördes genom en förenklad livscykelanalys. Analys utfördes med hjälp av hörnstenmodellen, FN: s sjutton hållbarhetsmål och följande verktyg för offensiv kvalitetsutveckling: GAP-analys, SWOT och 10M. De metoder som användes för att samla in data var i första hand kvalitativa genom observation av hotell Galomar samt intervjuer med gäster på hotellet. Resultaten visar att hotellet främst arbetar med att bidra till hållbarhet inom besöksnäringen genom en engagerad ledning, ett energihanteringssystem, avancerat bevattningssystem, inkluderande av anställda samt diverse aktiviteter för att bidra till det lokala samhället. Resultaten visar också att det finns en konkurrensfördel för ett hotell att arbeta med hållbarhet eftersom det här är något som är mer och mer efterfrågat och i många fall ett krav från dagens resenärer. Turismen befinner sig i en mycket speciell position för att dra nytta av lokala samhällen, både socialt och ekonomiskt, samt att öka medvetenheten och stödet till bevarande av miljön. Inom turismsektorn bör ekonomisk utveckling och miljöskydd inte ses som motstridiga krafter utan de bör eftersträvas hand i hand för ömsesidigt förstärkande.

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

Made available in DSpace on 2016-08-10T10:45:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PAULA CANDIDA BARBOSA MENDES.pdf: 5231278 bytes, checksum: b7e67a9253912cb920dcb4e46297c0ec (MD5) Previous issue date: 2007-05-25 / The tourism market has been growing fast in Central Brazil. It has become an important economic activity in cities of the Goiás state, like Caldas Novas and Rio Quente. In these cities, there is an environmental conservation area, called Parque Estadual da Serra de Caldas Novas PESCAN, that holds one of the world most important hot water spring. In this research, it was studied the sustainability of the tourism activity in the PESCAN and its surrounded area, by informetric, qualitative and quantitative methods. Questionnaires were applied to the owner of farms that surround the area of the Park and to the visitors of the Park. An inventory survey was also conducted in the PESCAN. The Park and its neighborhood have potential to the development of tourism typologies like natural tourism, rural tourism, adventure tourism, and ecotourism. These typologies have been growing around the world. No farm offers tourism activities however, some farms are improving their facilities in order to receive tourist. It was also verified that visitors of the PESCAN are in agreement with the natural tourists profile. In the visitors conception the park is well maintained and offers good services however, they made some suggestions to improve the tourism activities and park conservation as well. The tourism typology offered by PESCAN is close to ecotourism but there is no environmental education practice. Thus the tourism activity is not sustainable in its totality. Finally, it was made several suggestions in order to improve the natural tourism in the Park and to guarantee the practical of sustainable activities for the best use of the conservation area. / O mercado turístico é uma realidade que vem crescendo em proporções aceleradas e se destacando como atividade econômica de municípios goianos como Caldas Novas e Rio Quente. Municípios esses que agregam uma das mais importantes Unidades de Conservação do Estado de Goiás, o Parque Estadual da Serra de Caldas Novas PESCAN, por estar inserido numa das mais importantes regiões de fontes hidrotermais do mundo. No presente trabalho, foi analisado se a atividade turística que ocorre no PESCAN e entorno é sustentável ou não. Para tanto, utilizaram-se pesquisas informétricas, qualitativas e quantitativas com aplicação de questionários junto a proprietários do entorno e visitantes do Parque; realizou-se ainda um inventário do PESCAN. O Parque e seu entorno se mostram propícios para o desenvolvimento de tipologias do segmento do turismo na natureza como o de natureza, o rural, o de aventura e o ecoturismo; essas são tipologias em ampla ascensão que vêm se destacando no mundo inteiro. Porém, nenhuma das propriedades oferece atividades turísticas, embora haja interesse em desenvolvê-las e para isso, algumas dessas estão se estruturando no intuito de receberem visitantes. Verificou-se que os visitantes do PESCAN têm um perfil de turistas de tipologias do turismo na natureza. Na concepção desses turistas, o Parque está bem conservado e há um bom atendimento nos serviços, contudo, eles sentem necessidade de alguns serviços a serem oferecidos, para tanto, fazem algumas sugestões pensando na atividade turística em si e na conservação do Parque. Já a tipologia turística oferecida no PESCAN aproxima-se mais do conceito de ecoturismo, embora não haja promoção da educação ambiental e o desenvolvimento dessa atividade não concilia a visitação pública ao mais amplo uso sustentável do Parque. Ao final, foram feitas diversas sugestões a fim de que possam ser desenvolvidas as tipologias do turismo na natureza permissíveis no Parque e em seu entorno de forma a garantir a prática de atividades sustentáveis aliadas ao melhor uso da Unidade de Conservação.