Hållbar turism är ett högaktuellt ämne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillämpas på alla geografiska nivåer och det grundläggande syftet är att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ”Brundtlandrapporten” har begreppen hållbar utveckling och hållbar turism behandlats i en stor mängd litteratur samt varit föremål för många diskussioner och debatter. Trots detta är båda begreppen och många av dess definitioner komplexa, otydliga och svåra att operationalisera. Denna otydlighet är en bidragande faktor till att implementering av hållbar utveckling likväl som hållbar turism har varit långsam och långt ifrån framgångsrik. Det är viktigt att inte betrakta hållbar turism som en definierbar slutpunkt utan att arbetet bör ses som en process. Det är därför möjligt att göra insatser som syftar till en mer hållbar turismutveckling men det är omöjligt att exakt beskriva ett hållbart tillstånd. En av de främsta barriärerna för framåtskridande inom hållbar turism är det bristfälliga stödet från konsumenter. Många anser sig ha positiva attityder gentemot hållbar turism men endast ett fåtal omsätter dessa i praktiken. Det finns flera metoder för att påverka konsumenter att välja hållbara alternativ såsom uppförandekoder, miljömärkningar och marknadsföring. Utöver konsumenternas bristfälliga stöd finns även många andra barriärer för implementering av hållbar turism men det är viktigare att fokusera på och jobba utifrån goda exempel. Regionala turismorganisationer kan jobba utifrån en modell innehållande framgångsfaktorer för att uppnå en framgångsrik implementering av hållbar turism. Dessa faktorer innefattar bland annat samordning, medvetenhet, tydlighet och ekonomisk prioritet. För att sedan avgöra om de insatser som görs leder till att utvecklingen går i en hållbar riktning är mätning genom indikatorer ett användbart verktyg. Hållbar utveckling kan även kopplas till en diskussion om ansvar och etiska frågor, där vissa företag och organisationer börjar arbeta med hållbar turism endast för egen vinning medan andra även beaktar etiska aspekter. För att regionala turismorganisationer ska kunna avgöra på vilken nivå de ligger i sitt hållbarhetsarbete kan de använda sig av en hierarki bestående av fyra delar, alltifrån basnivå till avancerad nivå. Organisationerna kan i tillägg till detta även arbeta utifrån ett antal steg för att nå högre nivåer i sitt hållbarhetsarbete. Tillväxtverket och Innovasjon Norge arbetar med turism på nationell nivå i Sverige respektive Norge. Dessa samarbetar i sin tur med regionala turismorganisationer och företag. Region Dalarna, Swedish Lapland Tourism, Jämtland Härjedalen Turism och Fjord Norge AS är regionala turismorganisationer som ligger på olika nivåer i den tidigare nämnda hierarkin. Deras hållbarhetsarbete skiljer sig därmed åt vilket bland annat kan bero på när organisationerna bildades, deras organisationsform och vilka de huvudsakliga uppgifterna är i de olika organisationerna. I strävan mot en hållbar turismutveckling krävs insatser från aktörer på alla geografiska nivåer och det måste finnas ett målinriktat strategiskt samarbete mellan nivåerna. Alla aktörer har olika roller att spela i resan mot en hållbar turismutveckling och regionala turismorganisationer fungerar som en viktig länk mellan nationella aktörer och aktörer på destinations- och företagsnivå. / Sustainable tourism is a highly topical subject that concerns all actors involved in tourism. The concept can be applied to all geographical levels and its basic purpose is to minimize the negative impacts of tourism and to maximize its positive impacts. Since the report of the Brundtland Commission, the concepts of sustainable development and sustainable tourism have been treated in a large body of literature and the subject of many discussions and debates. Nevertheless, both concepts and many of its definitions are complex, unclear and difficult to operationalize. This ambiguity is a contributing factor to the fact that the implementation of sustainable development as well as sustainable tourism has been slow and far from successful. It is important not to consider sustainable tourism as a definable end point, efforts should instead be seen as a process. It is therefore possible to make efforts towards more sustainable tourism development but it’s impossible to accurately describe a sustainable condition. One of the main barriers to progress in sustainable tourism is the lack of support from consumers. Research has shown that many people have positive attitudes towards sustainable tourism but only a few sales of these in practice. There are several methods to influence consumers to choose sustainable alternatives such as codes of conducts, eco-labels and marketing. In addition to consumers' lack of support, there are many other barriers for the implementation of sustainable tourism but it is more important to focus on and work from good examples. Regional tourism organizations can work from key success factors in achieving a successful implementation of sustainable tourism. These factors include, among other things, coordination, awareness, clarity and economic priority. To then determine whether the efforts leading to the development is in a sustainable direction indicators are a useful tool. Sustainable development can be linked to a discussion of responsibility and ethical issues, where some companies and organizations are beginning to work on sustainable tourism only for their own benefit, while others also take into account ethical aspects. For regional tourism organizations will be able to determine at what level they are in their sustainability efforts, they can make use of a hierarchy of four elements, ranging from basic level to advanced level. Organizations can add to this work from a number of steps to reach higher levels in their sustainability efforts. Tillväxtverket and Innovasjon Norge are working with tourism at the national level in Sweden and Norway respectively. These organizations collaborate in turn with regional tourism organizations and companies. Region Dalarna, Swedish Lapland Tourism, Jämtland Härjedalen Turism and Fjord Norge AS are all regional tourism organizations and are at different levels in the previously mentioned hierarchy. Their efforts for sustainable tourism is therefore different to, inter alia, from when the organization was formed, their organizational form and the main tasks in the different organizations. The movement toward sustainable tourism development requires action from stakeholders at all geographical levels and there must be a targeted strategic cooperation between the levels. All parties have different tasks in the journey towards sustainable tourism development and regional tourism organizations serves as an important link between national operators and destination and enterprise level.

Regioner blir allt vanligare arbetsområden, något som EU uppmuntrar genom att avskaffa gränshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts få studier kring gränsöverskridande samarbeten gällande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som påverkar framgången hos ett sådant samarbete genom att studera Sundsvall, Östersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den så kallade SÖT-regionen. Syftet är att ta reda på om det finns förutsättningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. För att ta reda på detta studeras hinder respektive möjligheter för ett gränsöverskridande turistiskt samarbete. Studien undersöker även huruvida ett samarbete skulle vara motiverat, och i så fall vilket typ, samt om det finns förutsättningarna för SÖT-regionen att skapa en funktionell region för turismen. För att besvara frågeställningarna har personliga intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom turismnäringen i regionen. Informanterna arbetar alla med att utveckla turismnäringen på antingen kommunal eller regional nivå. De teoretiska utgångspunkter denna studie utgår från berör region- och destinationsbegreppet, turism som fenomen och tillväxtskapare, regionernas nya roll, transporter och kommunikationer, konkurrenskraft och platsmarknadsföring, relationen mellan turism och internationella gränser, samt turistiska samarbeten över nationsgränser. En egen modell har konstruerats för att sammanställa de hinder gällande gränsöverskridande turistiska samarbeten som framkommer i den teoretiska referensramen. Modellen anpassas sedan till förhållandena i SÖT-regionen. I den avslutande diskussionen framkommer därmed att hindren för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim är fler än möjligheterna. Hindren bygger dock till stor del på svårigheter gällande ett samarbete mellan de lokala turismföretagen i regionen, samt på svårigheter gällande gemensam marknadsföring. Däremot finns inga större hinder för ett samarbete mellan de offentliga aktörerna i kommunerna. Slutsatsen som dras är att ett offentligt samarbete, genom erfarenhetsutbyten och försäljning av gemensamt paketerade turismprodukter, är motiverat. Vidare är möjligheterna att skapa en funktionell region för turismen begränsade. / Regions are becoming more important as areas of power, something that the EU encourages by eliminating border barriers and by financing regional projects through the Structural Funds. However, there have been few studies of cross-border cooperation regarding tourism. This study wants to shed light on the factors that influence the success of such cooperation by studying Sundsvall, Östersund and Trondheim, which together form the so-called SÖT-region. The purpose of the study is to find out whether Sundsvall, Östersund and Trondheim have the prerequisites to form a touristic cooperation. The obstacles and opportunities for cross-border cooperation in the SÖT-region are studied, as well as whether a partnership could be justified, and if so, what kind. Finally, the prerequisites for the SÖT-region to create a functional region for tourism are investigated. To answer the questions personal interviews have been conducted with professionals working in the tourism industry within the region. The informants are all involved in developing the tourism industry on either a municipal or a regional level. The theoretical framework of this study concerns the regional and destination concept, tourism as a phenomenon and growth creator, the regions’ new role, transport and communications, competitiveness and site promotion, the relationship between tourism and international borders, and tourism partnerships across international boundaries. To summarize the obstacles regarding cross-border cooperation in tourism that occurs in the theoretical framework, a model has been created. The model is then adapted to fit the conditions in the SÖT-region. The conclusion then shows that the barriers for a touristic cooperation between Sundsvall, Östersund and Trondheim are more than the possibilities. The obstacles, however, are based largely on the difficulties regarding cooperation between local tourism businesses in the region, as well as difficulties regarding joint marketing. However, there are no major obstacles to cooperation between public actors. The conclusion is that public cooperation regarding exchanging experiences and sales of common packaged tourism products is justified. Furthermore, it appears that the ability to create a functional region for tourism is limited.

<p>Turistiskt kulturutövande – en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ”fiktiva kulturarv”. Två fallstudier, ”Arnfenomenet” och ”Da Vinci- effekten”, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner. Uppsatsen presenterar hur det fiktiva kulturarvet med dess autentiska och fiktiva delar kan bidra till både möjligheter och begränsningar inom kulturturistiska samarbetsprojekt.</p> / <p>“A study of fictional context in the intermediary of authentic cultural heritage in Skara and Scotland” is a study about a phenomenon called “fictional cultural heritage”. Two case studies, “the Arnphenomena” and “the Da Vinci- effect”, are analysed from their origin, marketing and different aspects of cultural tourism. Cultural tourism has more frequently been used as collaborated projects between the tourism industry and the heritage industry. These projects have brought both positive and negative reactions. This study shows the “fictional cultural heritage” and how it’s authentic and fictional aspects can entail both possibilities and limitations.</p>

This book provides an ethnographic contribution to research on children’s consumption, family life and happiness. Various and shifting notions of happiness are explored, as well as conditions for and challenges to happiness, through an analysis of video-recorded interviews and mobile ethnography conducted in two of the most popular theme parks in Sweden. Initially, the study outlines how previous research has conceptualized happiness in association with time and place in a rather static way. Based on a treatise of notions of happiness in philosophy and the social sciences, there is a turn in this thesis towards practice. It generates fundamental knowledge about the complexity of happiness. By employing this approach, it is possible to highlight how happiness is enacted as part of and in relation to ideals of family life, time, childhood, money, consumption, experiences and material things. As we explore the practices of children and their families, we discover that shifting meanings of happiness are located in contemporary culture, where emotions and consumption are of central importance. The approach is interdisciplinary, and draws on theoretical and methodological contributions in sociology, anthropology and Science and Technology Studies (STS). Notions of meshwork and enactment become important for the exploration of happiness as a complex and changing matter, which productively involves social relations and material things. Throughout the thesis there is a dialogue with previous research on happiness, consumption and childhood which highlights the importance of exploring messy practices, in movement. It is argued that explorations of practice contribute to a critical understanding of how happiness and contemporary ideals of childhood can be approached – through consumption and as part of citizenship in a consumer society where happiness is of central importance. / Denna avhandling utgör ett etnografiskt bidrag till forskning om barns konsumtion, familjeliv och lycka. Genom en analys av videoinspelade intervjuer samt familjebesök till två av Sveriges mest välbesökta temaparker utforskas skiftande betydelser av lycka, liksom dess förutsättningar och utmaningar. Tidigare temaparks-forskning har generellt tagit lyckans existens för given. Utifrån en inledande diskussion om bland annat olika filosofiska och samhällsvetenskapliga lyckoteorier argumenterar avhandlingen för att studier av praktik tillför ny och grundläggande kunskap om lyckans komplexa sammansättningar. Avhandlingen visar därigenom att lycka iscensätts som en del av – och i förhållande till – ideal om familjeliv, tid, barndom, pengar, konsumtion, upplevelser och materiella ting. Genom att fokusera på barn och deras familjers praktiker lokaliseras lyckans skiftande betydelser i en samtidskultur där emotioner och konsumtion är centrala. Avhandlingens ansats är tvärvetenskaplig och hämtar teoretisk och metodologisk inspiration från sociologi, antropologi samt teknik- och vetenskapsstudier (STS). Genom denna ansats synliggörs sammanflätningar av sociala relationer och materiella ting som produktiva i iscensättandet av lycka. Genom en dialog mellan empiriska beskrivningar och forskning om lycka, konsumtion och barndom belyser avhandlingen nödvändigheten av att synliggöra och utforska röriga och rörliga praktiker. Det bidrar till en kritisk förståelse av praktik som kan förändra hur vi närmar oss lycka och samtida barndomsideal – som konsumenter och medborgare i ett lyckosträvande konsumtionssamhälle.

Denna studie undersöker hur ett samarbete mellan turismaktörer kan påverka turismens framtid i ett mindre samhälle. Området som studien utgått ifrån är Snäcke kanal, som är en del utav Dalslands kanal. Mängden tidigare forskning som belyser samarbeten generellt är relativ. Även forskning kring hur ideella samarbeten kan påverka samt kring samarbeten knutet till vattenvägsturism (river tourism) saknas. Syftet med studien blir därmed är att ta reda på hur det så kallade Snäckesamarbetet kan påverka turismens framtid i dess närområde fram tills 2020. Studien bygger på en analys kopplat till tidigare forskning, teori samt kvalitativa intervjuer som genomförts med vissa av områdets aktuella turismaktörer. Slutsatsen tar upp vikten av ett samarbete för att en utveckling ska ske, samt redogörs förbättringar som kan lyfta Snäckesamarbetets värde. Det framkommer också att potentialen för att påverka framtiden, för enskilda turismaktörer, ökar betydligt genom att delta i ett samarbete. / This study investigates how cooperation between tourism operators can influence the future of tourism in a small society. The study is concentrated to Snäcke canal, which is a part of Dalsland Canal in Sweden. Generally, the amount of previous research about cooperation is relative. Research on how nonprofit cooperation can influence, as well on cooperation related to river tourism, is missing. The purpose of the study is to discover how the so-called Snäckecooperation may affect the future of tourism in its area until 2020. The study is based on an analysis linked to previous research, theory, and qualitative interviews conducted with some of the area’s current tourism operators. The conclusion reveals the importance of cooperation for development to take place, and outlines improvements, which can increase the value of the Snäckecooperation. It was also found, for individual tourism operators, the potential to influence the future increases significantly by participating in cooperation.

This essay is based on a study of the relocation of the G//ana and G/wi San from the Central Kalahari Game Reserve in Botswana. The purpose of the study is to assess the conflicts that have arisen as a result of the relocation-programs, in order to highlight the situation of the San. Addressing issues of nature conservation, eco-tourism and indigeneity, the essay discuss how conservation policies, development programs and eco-tourism projects have been implemented in the Central Kalahari, and the consequences these policies have had for the people who first inhabited the area.

Syftet med denna studie är att undersöka vad destinationsmarknadsföringsorganisationerna (DMC) Stockholm Visitor Board och Destination har för syn gällande sociala medier. Samt att titta på hur dessa två arbetar med sociala medier i sin marknadsföring och även vilka fördelar och nackdelar en sådan marknadsföring kan ha. Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt när det gäller metodval. Men ett inslag av kvantitativa aspekter har förekommit då en enkätstudie har utförts. Flertalet kvalitativa intervjuer har ägt rumt med relevanta personer för denna studie. En vardera representant från Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna har intervjuats. Även personer från den akademiska världen har kommit tills tals för att ge sin syn på sociala medier både generellt men även som ett marknadsföringsverktyg. Utifrån intervjuerna så har författarna kommit fram till att både Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna vill och strävar efter att ha en personlig kontakt via sociala medier med sina besökare. Detta är dock något som de inte lyckats med anser författarna. Närmast att lyckas kommer Destination Sigtuna. Då båda är mitt uppe i en ny satsning kring sociala medier så kommer det troligtvis ske stora förändringar när det gäller sociala medier för båda dessa företag. Det författarna menar är att dessa två använder sociala medier likt ett traditionellt sätt att marknadsföra sig, något som det inte är skapat för. Sociala medier ska inbringa till kommunikation mellan människor, både som företag till kund men även från människa till människa. Fördelarna med att marknadsföra sig via sociala medier är att det är ett billigt och enkelt att göra det. Det tar inte mycket av din tid och det kostar inte speciellt mycket. Men det krävs att man marknadsför sig på rätt sätt, annars kan det stjälpa mer än hjälpa. Nackdelarna är då att, som sagt, man gör det på rätt sätt. Att vara närvarande via sociala medier är viktigt, annars kan man inte svara på det som sägs om ens företag. / This study has as purpose to analyze how two destination management companies reflect on social media. The two companies are Stockholm Visitor Board and Destination Sigtuna. The authors also want to analyze how they market themselves via social media and what the advantages and downsides of such marketing strategy may be. By using a qualitative research point with several interviews, the authors wanted to come with an answer to the purpose of this study. The authors came to the conclusion that neither Stockholm Visitor Board nor Destination Sigtuna uses social media as the media is attended to do. They talk about having a personal level of communication, but they do not pursue it. This is something that probably will change do to that both are in a reorganization within the social media aspect. The advantages of marketing via social media are many. It’s a cheap and easy way to market your company. And if you do it right, it will save you a lot of money. The downside is the absent from social media. If your company isn’t on social media and talk to the costumers, it can be quite expensive in the long run.

Syftet med studien är att undersöka hur Malmö stad använder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö Turistbyrå, Tourism in Skåne och Event in Skåne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades på ett icke-sannolikhetsurval gällande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frågor och varit semistrukturerade. Intervjufrågorna har utformats utifrån studiens frågeställningar och har anpassats efter respektive respondent. I studien har även en litteraturstudie genomförts utifrån tre rapporter med fokus på de effekter som uppstod genom Handbolls-VM 2011. Studiens teoretiska referensram utgår från förklaring av attraktionskraft, typer av evenemang, effekter av evenemang, evenemangsturism, samarbete och image. Undersökningen har strukturerats upp utefter de intervjuer och litteraturstudie som har gjorts. Gemensamma rubriker har skapats för att få en tydligare struktur och en röd tråd för att göra studien läsvänlig. Analysen har strukturerats upp utifrån studiens frågeställningar. Slutsatsen av studien är att Malmös attraktionskraft ökar genom evenemang då staden har ett bra utvecklat samarbete mellan stadens aktörer. Detta gör att staden skapar möjligheter för att arrangera fler attraktiva evenemang. Attraktionskraften ökar även genom att det finns en medvetenhet i staden när det gäller vilka positiva effekter evenemang kan bidra till, exempelvis att stärka stadens image, skapa en bättre gemenskap bland lokalbefolkningen och ett ökat besöksantal. Studien visar att både Handbolls-VM 2011 och Eurovision Song Contest 2013 har bidragit till ovanstående effekter.

The roots of international voluntary work can be said to stem back to the 19:th century missionary work. It is thus nothing new with westerners wanting to spread their knowledge or help the poor in other countries. However, relatively recently the international voluntary work or, as termed in this thesis, volunteer tourism have become more like an industry. Both the older phenomenon of non-profit organizers of volunteer travels and the newer, nowadays more visible, alternative of commercial companies are to choose from. Within this relatively new landscape of volunteer travels, this study seeks to understand the volunteers’ and the volunteer experience through a comparison of non-profit and profit organizers of volunteer travels. To do this, open-ended interviews were conducted with 14 former volunteers who had travelled with various organizers. The interviews took place in Stockholm, March-April 2015. The theoretical framework is based on critical theories, social movement theory and theories about (volunteer) tourism. The study showed that the experiences of and motivations for volunteering were quite similar between the groups. However, the volunteers’ who had travelled with non-profit organizers were in retrospect less focused on the aim of “helping” and they had to a larger extend revalued the aim and concept of volunteering. The most common least satisfactory part of the travel was the working situation. For all, the in general most valuable outcome of the travel was a cultural insight (exchange) rather than making a difference or helping, which is the common image marketed by many volunteer travel organizers.

Frågeställning: Hur kan DMOs arbeta för att förstå turisternas förväntningar inför en destinationsupplevelse? Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för turisternas förväntningar, både hur de skapas och hur de kan påverka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill även kunna förklara hur turister kan delas in i olika målgrupper baserat utifrån vad de efterfrågar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar undersökningen till att kunna förklara för DMOs hur de kan arbeta med hänsyn till turisternas förväntningar i framtida destinationsutveckling. Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med både ett sambandsbaserat och beskrivande syfte. Undersökningen innefattar både kvantitativa och kvalitativa metoder. Datainsamlingen genomfördes via fokusgrupp, enkät och dagböcker. Resultat: För att förstå hur turistens förväntningar bildas bör en DMO dela in turisterna i målgrupper baserade på vilken destinationsupplevelse de söker. Olika segment bildar sina förväntningar på olika sätt vilket gör det viktigt att differentiera sin kommunikation till turisten för att kunna påverka förväntningarna. Begränsningar: Undersökningen av DMOs är på regional nivå, vilket begränsar undersökningen till att inte uttala sig om DMOs på nationell eller lokal nivå. Turisterna vi har undersökt är fritidsturister som är bosatta i Sverige, vilket gör att undersökningen inte är gällande för affärsresenärer eller turister som är bosatta utanför Sverige. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidraget består av att vi har kunnat konstatera att Parasuramans et al. (1985) gapmodell är applicerbar på en destination, med vissa anpassningar till turismlitteraturen. I slutsatsen presenteras den teoretiska modell som illustrerar gapen för en destination. Det praktiska bidraget består av rekommendationer som en DMO kan följa för att steg för steg överbygga gapen. / Research question: How may a DMO be organized to enable an understanding of tourist expectations before the destination experience? Purpose: The purpose with this study is to create an understanding of tourist expectations, including how they are conducted and how the expectations may influence the perceived experience of the destination. The aim of this study is also to explain how tourists may be diverted into segments by what a tourist demands of a destination experience. This thesis will end in recommendations according to how a DMO could be organized to gain a greater knowledge of tourism expectations that will be useful for future innovation at the destination. Methods: The research approach of this thesis is deductive, with both quantitative and qualitative research methods. The data collection consisted of a focus group, a survey and personal notebooks. Results: To be able to understand how a tourist creates expectations of a destination a DMO must segment their tourists into different segments, depending on what kind of experience they are looking to find at the destination. Expectations are created in different ways by different segments. This increases the importance for DMOs to differentiate their marketing communications to the tourist and thereby influence their expectations. Limitations: The thesis is not applicable for national or local DMOs, since the data is collected from regional DMOs. It is neither applicable for business travellers nor tourists that live outside of Sweden, seeing that the population and sample of tourists lives in Sweden and are leisure travellers. Theoretical and practical contribution: The conclusion of this thesis makes us confident that Parasuraman et al. (1985) gap model may be applied at the complexity of a destination, with certain adjustments from the tourism literature. The conclusion made us able to create a theoretical model. The practical contribution of this thesis is the recommendations that will enable a DMO to step-by-step overcome the complexity of a destination.