I Sverige förekommer turistbyråer på de flesta platser där det finns turism och den här studien undersöker digitaliseringen av turistbyråer. Den här studien berör frågor som i vilken utsträckning som turistbyråerna har digitaliserat sin verksamhet, vilka orsakerna är till turistbyråernas digitalisering och vilka potentiella effekter digitalisering leder till för verksamheten och dess framtid. Den teoretiska utgångspunkten bygger på forskning kring övergången från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, besöksnäringens beroende av digital utveckling och besökarnas krav på digitala tjänster och produkter. Studien har en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som distribuerades till alla auktoriserade turistbyråer i Sverige. Syftet med enkäten var att undersöka varför och i vilken utsträckning turistbyråerna har digitaliserat sin verksamhet samt vilka digitala planer dem har för framtiden. Studien resulterade i att orsakerna bakom digitaliseringen är att de följer samhällsutvecklingen och att konsumentbeteendet har förändrats vilket gör att besökaren kräver mer lättillgänglig information. Samtliga turistbyråer som deltog i enkäten använder sig av någon typ av digital kanal och majoriteten av dem planerar att utöka sin digitalisering. Respondenterna har både positiv och negativ inställning till digitaliseringen och majoriteten tror inte att en fullständig avveckling av det fysiska besökscentret är rätt väg att gå. Vikten av det fysiska och personliga mötet lyfts av både respondenterna och teorierna. / In Sweden tourist offices are found in most places where there is tourism and this following bachelor thesis is about digitization of tourist offices. The thesis will examine tourist office´s extent of digitized activities, underlying causes behind the digitalization of tourist offices and what potential effects digitalization will lead to for these organizations and their future. The theoretical starting point is based on research on the transition from an industrial society to an information society, the dependency of the tourism industry on digital development and consumer demand for digital services and products. A quantitative method is used in the form of a survey that was distributed to all authorized tourist offices in Sweden. The purpose of the survey was to investigate why and to what extent the tourist offices have digitized their business and what plans they have for digitalization in the future. The research showed that the underlying reasons behind digitization are that they want to follow the societal development, the consumer has changed their behavior and the visitors are requiring more accessible information. Every tourism office in Sweden that took part in the survey is using some kind of digital channel and the majority of them are planning to expand their digitalization. Respondents have both positive and negative attitudes towards digitization and the majority does not think that a complete discontinuation of the physical visitor center is the right way to go. The importance of the personal and physical meeting is highlighted by both respondents and theories.

A presente Dissertação de Mestrado trata da história de uma empresa constituída pelo conjunto "hotel e restaurante" localizada em Caxias do Sul, destacando-se pelo lado gastronômico, a Galeteria Peccini. Na verdade, a Galeteria, que nasceu em 1950, exprime duas faces: do pioneirismo, por ser a primeira da cidade, e da inovação, por ter introduzido o galeto no âmbito da gastronomia comercial pública. O objetivo desta investigação é estudar esses aspectos do pioneirismo e da inovação, buscando, com bases em fontes manuscritas, de imprensa e em entrevistas, conhecer os tempos da memória gustativa da referida Galeteria, sua culinária, suas inovações tecnológicas para assar o galeto, bem como a importância desta comida como patrimônio gastronômico e turístico de Caxias do Sul. Para a elaboração e a coleta das informações via entrevistas, foram utilizadas as técnicas da História Oral com depoentes que vivenciaram a Galeteria e os sabores da sociedade caxiense. / La presente Discussione di Master tratta della storia di un´impresa costituita dall´insieme "Albergo e Ristorante", localizzata a Caxias do Sul e con enfasi nell´area gastronomica: la "Galeteria Peccini". In verità, la "Galeteria", che nacque nel 1950, rivela due facce: quella del pionerismo, giacché fu la prima della città, e quella dell´innovazione, per aver introdotto il "galeto" nell´ambito della gastronomia commerciale pubblica. L´obiettivo di questa indagine è studiare questi aspetti del pionerismo e dell´innovazione, ricercando con base in fonti manoscritte, della stampa, ed anche in interviste; conoscere i tempi della memoria gustativa della riferita "Galeteria", la sua culinaria, le sue innovazioni tecnologiche per arrostire il "galeto", cosí come l´importanza di questo cibo come patrimonio gastronomico e turistico di Caxias do Sul. Per l´elaborazione e la raccolta delle informazioni per mezzo di interviste, sono state utilizzate le tecniche della Storia Orale, con testimoni che parteciparono della storia della "Galeteria" e dei sapori della società caxiense.

Turismens tillväxt är beroende av hur en destination kan uppfylla besökarnas behov. För att kunna tillfredsställa dessa behov krävs samarbeten mellan olika branscher på destinationen. Samarbetsnivån mellan kommun, privata aktörer och lokalinvånare är en avgörande faktor för utvecklingen på destinationen. Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie om destinationsutveckling på Nynäshamn som baseras på observationer samt intervjuer med kommunen, privata aktörer och lokalinvånare. Denna uppsats fokuserar på att få sig en uppfattning om vilka potentialer som finns för att främja en positiv destinationsutveckling i Nynäshamn. Vilka insatser som krävs för att utveckla destinationen och vilka resurser som finns på Nynäshamn, som är en småstad nära havet. Studien har visat att det finns potential för Nynäshamn att skapa en positiv destinationsutveckling. Detta är genom att skapa ett starkt platsvarumärke och genom platsmarknadsföring. Det krävs engagemang och finansiella resurser från kommunens sida att skapa möjligheter och samarbeten med privata aktörer mot gemensamma mål. Det krävs även att det finns samarbete med lokalbefolkningen då det är dem som är förmedlarna av destinationen. Dessa aspekter har identifierats som ledande för att åstadkomma en mer positiv utveckling i Nynäshamn. / The growth of tourism depends on how a destination can meet the needs of visitors. To be able to satisfy these needs, collaborations between different industries at the destination are required. The level of cooperation between the municipality, private actors and residents is a decisive factor for the development of the destination. This essay presents a qualitative study on destination development at Nynäshamn based on observations and interviews with the municipality, private actors and residents. This essay focuses on getting an idea of whatpotentials there are to promote a positive destination development in Nynäshamn. What efforts that are required to develop the destination and what resources are available at Nynäshamn, which is a small town near the sea. The study has shown that there is potential for Nynäshamn to create a positive destination development. This is by creating a strong placebranding and through destination marketing. Commitment and financial resources are required from the municipality to create opportunities and collaborations with private actors towards common goals. It is also required that there are collaborations with the local population as they are the mediators of the destination. These aspects have been identified as dominant to achieve a more positive development in Nynäshamn.

This Master´s Thesis is aimed at grants from European Union. It propose to use the grant from the European Structural Funds to develop turism in Bruntal city and surroundings which is situated in Moravan - Silesian region. Utilization of these resources should further lead to an unemployment reduction and life status increase of town dwellers.

Båstad är en liten stad lokaliserad på Bjärehalvön. Staden är känd för dess många evenemang och dess årliga tennisturnering, Nordea Open. De olika evenemangen lockar ett stort antal turister varje sommar. I slutet av år 2019 uppstod ett coronavirus som kom att skapa sjukdomen Covid-19. Viruset spred sig snabbt och blev en global pandemi. Syftet med denna studie är att beskriva om och isåfall hur pandemin har påverkat Båstad som resmål. Studien har utförts med intervjuer som har samlat in kvalitativ data med turismaktörer i centrala Båstad. Resultatet från studien visade att Båstads attraktionsvärde ligger både i stadens evenemang, dess natur, samt möjligheten den ger till rikt friluftsliv. Studien visar på ett ökat intresse för utomhusaktiviteter under pandemin. Dock skapade krisen i Båstad ett bättre samarbete mellan turismaktörerna, samt nya samarbeten med externa aktörer. Ett resultat av restriktionerna som uppkom i samband med pandemin, var att besökarna efterfrågade längre vistelser än tidigare. Coroanvirusets konsekvenser har även gjort att företagskunderna minskade, samt att våra turismaktörer kunde se en ökning av barnfamiljer. Företagen har fått ställa om sina verksamheter för att efterfölja restriktionerna gällande Covid-19, även locka kunder och behålla sitt attraktionsvärde. Efterfrågan på naturupplevelser har ökat i Båstad, därför beskriver vi förändringen som följande; ‘Champagneflaskan övergick till termosen’. / Båstad is a small town located on Bjärehalvön. The city is known for its many events and its annual tennis tournament, the Nordea Open. The various events attract a large number of tourists every summer. At the end of 2019, a coronavirus emerged that caused the disease Covid-19. The virus spread rapidly and became a global pandemic. The purpose of this study is to describe if and if so how the pandemic has affected Båstad as a travel destination. The study was conducted with interviews that collected qualitative data with tourism actors in central Båstad. The results from the study showed that Båstad's attraction value lies both in the city’s events, its nature, and the opportunity it provides for rich outdoor life. The study shows an increased interest in outdoor activities during the pandemic. However, the crisis in Båstad led to better collaboration between the tourism actors, as well as new collaborations with external actors. One result of the restrictions that arose in connection with the pandemic was that visitors requested longer stays than before. The consequences of the coronavirus have also meant that corporate customers decreased, but on the other hand the tourism actors could see an increase of families with children. The companies have had to restructure their operations to comply with the restrictions regarding Covid-19, also attract customers and retain their attraction value. The demand for nature experiences has increased in Båstad, therefore we describe the change as following; ‘The champagne bottle switched to the thermos’.

Resor har länge varit en del av människors liv och kan bidra till både välmående ochökad livskvalitet. Dock har inte alla samma förutsättningar när det kommer till attresa. Det gäller bland annat personer med funktionsnedsättningar. Trots att 15procent av världens befolkning tros leva med en funktionsnedsättning finns idagbegränsade möjligheter för dem att ta del av resor på lika villkor som andra. Detverkar gälla även inom Sverige. Resa utan hinder är med det sagt en studie inomforskningsområdet tillgänglig turism som avser att undersöka tillgängligheten inomden svenska besöksnäringen. I syfte att uppmärksamma eventuellaförbättringsområden utgår studien från hur personer med någon form avrörelsenedsättning uppfattar sina möjligheter att resa inom Sverige. Dessauppfattningar kartläggs med en enkätundersökning och används sedan som grund föratt presentera möjliga utvecklingsmöjligheter för den svenska besöksnäringen.Resultatet visar att personer med rörelsenedsättningar på grund av bristandetillgänglighet inte kan ta del av resor till den grad de önskar inom Sverige. Detframkommer att begränsningarna beror på bristfälligheter inom både besöksnäringenoch samhället i stort. Vidare uppmärksammas brister gällande den fysiska miljön,tillgång till tillförlitlig information samt negativa attityder. Med det som grundföreslås att den svenska besöksnäringen såväl som andra aktörer i samhället i enhögre grad bör prioritera tillgänglighet, förmedla mer tillförlitlig information,samarbeta, be om hjälp från sakkunniga, säkerhetsställa kompetensen hosmedarbetarna och göra rätt från början. / Due to accessibility barriers, people with disabilities do not have the sameopportunities to participate in tourism activities as others. This is a problem that canbe seen worldwide, with Sweden not being an exception. In this study, a survey hasbeen used to collect comprehensive data from people with mobility impairments inorder to identify possible improvements for the tourism industry in Sweden. Theresult shows that the barriers are mainly associated with the physical environment,access to information and attitudes. This in turns has contributed to suggestedimplications for both actors in the tourism industry and the society. The implicationsconcern prioritizing accessibility improvements, communicating reliableinformation, increasing co-operations, receiving inputs from experts, increasingcompetence among personnel and making right decisions from the start.

Technology is dominant and intensively evolved in our lives today, as technology is being used on several aspects of our daily lives like smart phones, tv and several other technological gadgets which are very important tools in marketing. New technological innovations are being invented which help to open up and create new opportunities to people. Virtual reality technology (VR) is one of the new and unique electronic technologies that has emerged in recent years. VR has been helping to transfer some aspects from our real life (RL) to virtual reality (VR), in other word virtual world. This research presents a qualitative study of the role of VR technology in the marketing of tourist destinations. The research has examined the conditions for Swedish destinations to use VR technology for marketing purposes, and how VR technology could in that case be used in municipal destination companies in Sweden. Also, it explores some of the pros and cons of using VR technology in advertising marketing within tourist destinations. This research’s results demonstrated positive feelings among the majority of the participants regarding the use of VR technology as future marketing tool. However, the participants expressed that is challenging to use VR at the present time due to financial factors and lack of knowledge around the VR field. Furthermore, most respondents highlighted the great potential opportunities that could be accessed through the application of VR technology. They pointed out that VR technology could attract more visitors to the destinations by the virtual experience which could lead to arousing interest in the tourist destination. / Tekniken är dominerande och intensivt utvecklad i våra liv idag, eftersom tekniken används i flera aspekter av vårt dagliga liv som smarta telefoner, tv och flera andra tekniska prylar som är mycket viktiga verktyg i marknadsföring. Nya tekniska innovationer uppfinns som bidrar till att öppna upp och skapa nya möjligheter för människor. Virtual reality-teknik (VR) är en av de nya och unika elektroniska teknologier som har dykt upp de senaste åren. VR har hjälpt till att överföra vissa aspekter från vårt verkliga liv (RL) till virtuell verklighet (VR), med andra ord virtuell värld. Denna forskning presenterar en kvalitativ studie om VR-teknikens roll i turistdestinations marknadsföring. Forskningen har undersökt förutsättningarna för svenska destinationer att använda VR-teknik i marknadsföringssyfte, och hur VR-teknik i så fall skulle kunna användas i kommunala destinationsföretag i Sverige. Dessutom utforskar den några av fördelarna och nackdelarna med att använda VR-teknik i reklammarknadsföring inom turistdestinationer. Resultaten av denna forskning visade på positiva känslor hos majoriteten av respondenterna angående användningen av VR-teknik som framtida marknadsföringsverktyg. respondenterna uttryckte dock att det är utmanande att använda VR-tekniker för närvarande på grund av ekonomiska faktorer och bristande kunskap kring VR-tekniker. Dessutom lyfte respondenterna flesta svarande fram de stora potentiella möjligheter som kan nås genom tillämpning av VR-teknik. Respondenterna påpekade att VR-teknik skulle kunna locka fler besökare till destinationerna genom den virtuella upplevelsen som kunde leda till att väcka intresse för turistdestinationer.

I denna uppsats har vi studerat hur kommuner i svenska Lappland arbetar med marknadsföring och värdeerbjudanden kopplat till turism. Vi har intervjuat en representant vardera från nio av kommunerna. Samtliga respondenter har ett bärande ansvar över marknadsföring av kommunens turismutbud. Deras ansvarsområden och titlar varierar dock, då sättet de olika kommunerna organiserar sin turismmarknadsföring skiljer sig åt: ibland arbetar man exempelvis i kommunhuset, ibland i en mer fristående verksamhet. Vi kunde tidigt konstatera att flertalet lappländska kommuner idag samarbetar över kommungränserna, främst inom ramen för tre större samarbetsregioner, även om graden av samarbete varierar. Vi har velat ta reda på hur kommunerna ställer sig till innebörden av begreppet ”tourism coopetition”, utifrån engelskas ”cooperation” (samarbete) och ”competition” (konkurrens), för att tydliggöra sina respektive värdeerbjudanden och nå ut med dessa genom marknadsföringsinsatser. Före denna studie existerade inte mycket forskning kring tourism coopetition i en nordisk kontext, särskilt inte kopplat till den demografi, natur och kultur som kännetecknar Lappland. Tidigare forskning var kopplad till framförallt företag inom turismnäringen och/eller inom städer, vilka i sig har andra grundförutsättningar. Vår forskning har istället tagit ett helhetsgrepp för att undersöka hur kommunerna agerar för att stärka sin marknadsföring och sina turistiska värdeerbjudanden. Därtill har vi velat klargöra när samverkan respektive konkurrens föredras, med målet att kunna presentera handfasta rekommendationer till de berörda kommunerna. Samtliga deltagande kommuner önskade mer eller samma mängd samverkan som idag. Man har upplevt att kommunens värdeerbjudande kan uppfattas starkare om man paketerar det ihop med grannkommunernas, särskilt för att attrahera långväga turister. Marknadsföring i sociala och digitala kanaler sköts helst framförallt på egen hand, för en lokal prägel, medan fysiska marknadsföringsinsatser, liksom administration och kompetensutveckling gärna utförs gemensamt. En förutsättning för samverkan är god kommunikation och gemensamma mål som följs upp kontinuerligt. En utmaning kopplas till ekonomiska förutsättningar, där vissa kommuner haft svårt att satsa både på gemensamma och egna marknadsföringsinsatser. Överlag uppfattades inbördes konkurrens bidra till inspiration och vässade värdeerbjudanden, men man betonade vikten att inom samverkan måste alla kommuner både gynnas och synas. Datainsamling har skett genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, för att fånga upp kommunrepresentanternas subjektiva bedömningar. Vi har strävat efter en teoretisk sensitivitet och agnosticism, där vi inte fastställde teorier och hypoteser på förväg utan tillät respondenterna att tala fritt kring givna ämnen som marknadsföring, samverkan och konkurrens. Därefter har vi narrativt skildrat resultaten och de mönster som framträtt. Vi har utgått från fenomenalism och en positivistisk epistemologisk utgångspunkt. / In this thesis, we have studied how municipalities in Lapland, Sweden are working with marketing and value propositions linked to tourism. We have interviewed one representative each, from nine of the municipalities. All respondents have responsibilities in marketing the municipality's tourism. However, their areas of responsibility and titles vary, since the way different municipalities organize their place marketing differs: sometimes they work within the town hall and close to politicians, sometimes they work in a more independent organization. We could tell that most municipalities already cooperated across municipal borders, mainly within the framework of three major cooperation regions.  We’ve wanted to find out how the municipalities approach the meaning of the term "tourism coopetition", based on cooperation and competition, to differentiate their respective value propositions and promote them. Prior to this study, there wasn’t much research on tourism cooperation in a Nordic context, especially not linked to the demographics, nature and culture that characterize Lapland. Previous research was linked primarily to companies within the tourism industry and/or in cities, which bear other preconditions. We’ve instead taken an overall approach to examine how the municipalities act to strengthen their marketing and their tourism value propositions. In addition, we wanted to clarify when collaboration or competition were preferred, with the aim to present recommendations to the concerned municipalities.  All participating municipalities wanted more or the same amount of collaboration as today. They’ve experienced that the municipality's value proposition can be perceived as more attractive when promoted together with the neighboring municipalities'. Marketing in social and digital channels was preferred to be managed every municipality by themselves, while physical marketing events, administration and competence development was preferred to be executed more jointly. Some requirements for cooperation are good communication and shared goals, with continuous follow-ups. A major challenge was linked to financial conditions, where some municipalities have had difficulties investing in both joint and separate marketing. In general, mutual competition was perceived as contributing to inspiration and sharpened value propositions. But it was emphasized that within collaboration, all municipalities must both benefit and be seen.  Data collection has taken place through qualitative, semi-structured interviews, to capture the municipal representatives' subjective assessments. We’ve strived for a theoretical sensitivity and agnosticism, where we didn’t establish hypotheses in advance but allowed the respondents to speak freely about given topics, then we narratively described the results. Our research approach has been positivistic with a focus on phenomenalism.

Intro Mitt projekt spänner över många skalor, och sträcker sig från stadsplan till byggnadsdetalj. Det hela utspelar sig på ett lokstalls- och vagnverkstadsområde, som kallas SJ-området och ligger precis utanför Bollnäs stadskärna. Området började utvecklas på 1880-talet och har varit en av de huvudsakliga anledningarna till att Bollnäs har blivit en stad. Idag är SJ-området en isolerad och inaktiv del av staden, som mest känns som en barriär som bidrar till det rådande bilberoendet bland stadens invånare. Min utgångspunkt för projektet var att undersöka hur området kan integreras i staden som en ny stadsdel, och samtidigt bli till en motor för staden att vända avfolkningstrenden, genom att bli en destination för turister. En turistdestination baserad på upplevelse och atmosfär tror jag kan vara ett sätt att ta tillvara områdets kulturhistoriska kvalitéer, samtidigt som den kan stimulera tillväxt och arbetstillfällen, utan att uppmuntra till ökad konsumtion. Under processens gång har jag valt en av byggnaderna på området, att använda som exempel på hur de övriga byggnaderna kan hanteras arkitektoniskt vid en anpassning till de nya funktionerna.   SJ-området När jag har jobbat med stadsplanen har jag utgått ifrån befintliga mönster i strukturen och försökt att förtydliga dem, samtidigt som de barriärer som finns överbryggs; till exempel topografin, stora parkeringsytor och järnvägen. Jag har också jobbat med att koppla samman olika omkringliggande målpunkter med varandra, huvudsakligen med gång- och cykelvägar, och på så sätt mer naturligt koppla SJ-området bättre till sin omgivning. Utifrån de huvudstråk jag har funnit, och de befintliga byggnaderna, har jag skapat kvartersmark. Min strategi är att de vackra befintliga byggnaderna tas i bruk först med program som stärker området som turistupplevelse, som kultur, hantverk, rekreation, sport och mat. Beroende på hur området utvecklas kan de nya tomterna därefter bebyggas efterhand, med program som handel, kontor och bostäder.   Den renande parken Området där spåren går vill jag att inte ska bebyggas, utan att spåren och även stolparna ska få vara kvar. Marken där är också förorenad, så därför har jag planerat en park längs hela det stråket, med växter som renar marken. Den här metoden är inte så beprövad i Sverige, men har visat bra resultat i andra länder som Tyskland och USA. Den går till så att speciella växter, som har bevisad effekt på de olika föroreningarna, planteras i marken som är förorenad. Tungmetallerna tas då upp av växten, som man sedan kan skörda och bränna, därefter separerar man tungmetallerna från askan. Olja och kreosot däremot bryts faktiskt ned i rotsystemet på de speciella växterna. Metoden har visat ge effekt redan efter ett år, men det är svårt att säga hur lång tid det kan ta att få marken helt ren. Jag tänker att det här området kan vara en slags experimentpark för den här metoden, där man kan se vilka resultat de olika växterna ger.   Parken börjar vid tåg- och busstationen, där jag tänker att de flesta turister kommer ifrån, och sveper igenom SJ-området mot älven Ljusnan. När man rör sig i parken går man på spåren som har belagts med trätrall på huvudstråken och ibland vidgas gångytan med grus ovanpå den befintliga marken. Man befinner sig alltså alltid lite upphöjd från den befintliga marken, där växterna växer i fält. Hela promenaden ramas också in av de befintliga stolparna som har hållit upp elledningarna till loken. När man kommer fram till det östra lokstallet möts man av en cirkelformad plats som till hälften är en park och till hälften ett torg med bland annat torghandel. Runt platsen står befintliga belysningsstolpar som jag har flyttat på och spänt vajrar med belysning emellan. Även ett växthus och en nedsänkt scen med gradänger ramar in platsen.   Östra lokstallet Jag bestämde mig för att använda det östra lokstallet som exempelbyggnad, för att det är en vacker byggnad och för att den kändes viktig i den första delen av utvecklingen av området. Ursprungligen användes byggnaden som lokstall, alltså garage och verkstad för loken, med tillhörande personallokaler som omklädningsrum och övernattningsrum för lokförarna. Spåren, loken och dess rörelser har gjort att volymen är en starkt geometrisk form, som utgår ifrån det radiala och cirkulära. Lokstallet har också byggts ut under omgångar från 1917 och framåt, och har till följd av det fått ett ganska komplext tak, och på vissa ställen en mörk interiör.   Lager på lager Jag ser min design och nya användning av byggnaden som ett led i den tidigare och fortsatta utvecklingen av området, där byggnader och utbyggnader hela tiden tillkommer och tas bort. Det mönster som jag har hittat i de här processerna är att teglet är den mest beständiga konstruktionen på platsen, medan strukturer i trä och metall är mer flyktiga och föränderliga. Detta har jag tagit hänsyn till i mina förändringar och tillägg, av kulturhistoriska anledningar, men också för att det är logiskt med tanke på materialens egenskaper gällande återbruk, återvinning och förnyelsebarhet.   Materialen som jag har valt att jobba med i tilläggen i byggnaden är plywood, limträ, durkplåt, gallerdurk, zinkplåt och en starkt orange plåt. Exteriört använder jag mig av orange plåt för att jag tycker att den samspelar bra med teglet, samtidigt som det är en mer samtida kulör som avviker och sticker ut mot det befintliga. Interiört är teglets kulör inte lika dominant eftersom det är kalkputsat i en ljusgrå nyans. Jag valde därför nakna, industriella och ljusa material som plywood och gallerdurk, som fortsätter på samma tema men ändå skiljer sig ifrån det befintliga och är tydligt samtida.   Jag har också försökt att förstärka byggnadens karaktär av att vara i ständig förändring, genom att jobba med lager på lager och fragment av befintligt, återskapat och nytt. För varje del som jag har tagit bort har jag alltid lämnat ett spår av att den en gång har funnits, eller ersatt den med en modernare variant av samma byggnadselement. De övriga tillägg som jag har gjort är antingen fristående från eller skär igenom den befintliga strukturen, eller så bryter de stark emot det befintliga i material och formspråk.   En annan metod jag har använt mig av för att överlagra olika tidsaspekter är att ta objekt som utformats för en väldigt specifik funktion och sedan använda det på ett nytt sätt. Till exempel använder jag den ena traversen för att hänga installationer i konsthallen, och en smörjgrop blir en nedsänkt vinkyl som har ett litet entresolplan ovanpå.   House of food Jag har valt att nästan hela byggnaden ska inrymma program som handlar om mat; restaurang, barer och caféer, saluhall, produktion, matbutik, workshops för matkurser, kompletterat med odling i växthuset. Jag valde mat för att det är en väldigt stor del av vår miljöpåverkan, och jag vill att den här byggnaden ska vara en motor för att ge kunskap och vilja att förändra våra livsstilar, genom att man kan komma närmare de som producerar och säljer råvarorna. Som komplement har jag valt att göra en konsthall, flexibla rum för utställning, workshops och hörsal, och ett vandrarhem i de gamla övernattningsrummen. I val av program har jag också tagit hänsyn till vad som skulle kunna passa de befintliga rummen och inte sänka deras arkitektoniska värden.   De olika programmen som handlar om mat vill jag att ska vara tätt sammanflätade och glida in i varandra, därför har jag förstärkt den bågformade hallen som ett öppet rum som bara avdelas med mindre fristående volymer. Formen på den stora hallens tak har jag förstärkt med en sluten, fristående volym som följer bågens form, och innehåller kök, serviceutrymmen och lager. På volymen bildas ett entresolplan, där jag har placerat kök för matlagningskurser, med god överblickbarhet av hallens aktiviteter. Mot det öppna rummet i den stora hallen har jag placerat chark, produktion av till exempel ostkaka och öppna kök, där besökarna kan sitta vid bardisken och se på när kockarna lagar maten.

I egenskap av att vara en av Sveriges största turistorter lockar Åre cirka en miljon besökare per år. För många handlar orten om skidåkning och turismen bidrar med många jobbmöjligheter till den jämtländska byn som ofta beskrivs som lilla Stockholm. På senare tid har dock området också präglats av en sviktande infrastruktur, ekonomisk problematik och gentrifiering. Bilden av Åre hos Sveriges befolkning speglar skidåkning, semester och finkultur som attraherar en målgrupp med starkt ekonomiskt och socialt kapital. Samtidigt blir konkurrensen på bostadsmarknaden allt hårdare och kommuninvånarna tvingas bort från Åre by.  Besökarens bild av Åre påverkas av hur platsvarumärket Åre framställs och därmed av vilka egenskaper som stora turismaktörer knyter till platsvarumärket Åre. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur fyra stora organisationer på orten påverkar och bygger upp platsvarumärket och hur dessa aktörers kommunikativa arbete på sina respektive hemsidor skiljer sig åt. Vi ville undersöka vad innehållet på hemsidorna konnoterar i relation till status, klass och målgrupp och vidare diskutera vad detta kan innebära för samhället Åre och lokalbefolkningen. De fyra stora organisationer vi valt att undersöka i denna studie är Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre och Åre kommun.  Våra frågeställningar har varit: Vilka semiotiska tecken ser vi på hemsidorna hos våra fyra utvalda organisationer som å ena sidan återspeglar deras egen varumärkespersonlighet och å andra sidan anspelar på och bidrar till beskrivningen av platsvarumärket Åre? Utifrån de semiotiska tecken vi ser på hemsidorna, vilken är den huvudsakliga målgruppen för turismen i Åre samt hur kan den implicita besökaren beskrivas utifrån hur organisationerna anspelar på status, klass och social tillhörighet? Samt, hur kan varumärket Åre, så som det konstrueras av våra organisationers visuella kommunikation, kopplas till den pågående gentrifieringen i området? För att kunna svara på dessa frågor har vi använt oss av ett teoretiskt ramverk som kretsat kring teorier om varumärke, plats, platsmarknadsföring, klass och gentrifiering. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av en semiotisk multimodal textanalys. Vårt analysmaterial kategoriserade vi i fem teman, som vi använder för att beskriva platsvarumärket Åre. Dessa teman är service, aktiv livsstil, lyx, framgång samt arv och tradition. Utifrån detta kom vi fram till att turismaktörerna har inverkan på besökarens bild av platsvarumärket Åre genom att måla upp en exklusiv och attraktiv bild av Åre, vilket driver gentrifiering. Genom att Åre kommuns visuella kommunikation särskiljer sig från turismaktörernas visuella kommunikation, diskuterar vi om Åre kommun tar avstånd från ansvaret av turismens effekter. / By being one of the largest tourist destinations in Sweden, Åre attracts around 1 million visitors a year. To many, the village is primarily a skiing resort and tourism contributes with a great number of job opportunities to the small village which is often spoken of as a small Stockholm. Lately, the area has unfortunately struggled with some serious infrastructure problems, as well as economical struggles and gentrification. The Swedes think of Åre as a ski resort for winter vacations and high culture, which attracts a target group of good financial and social capital. At the same time, the competition on the housing market is tightening and the inhabitants are forced away from the areas close to Åre village.  The visitor's image of Åre is made up from how the place brand Åre is constructed because of which qualities the big tourism companies tie to the place brand. Our purpose with this study has been to evaluate how four different tourism organisations in the area influence and build the place brand through their work with external communications on their homepages and how this work differs. We wanted to see how the content on the homepage relates to status, social class and target group and further discuss how this can impact the community of Åre and its inhabitants. Our four organisations that we have included in this study are Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre and Åre municipality. Our questions have been: Which semiotic signs do we see on the homepages of our four, selected organisations, that on one hand represents their own brand personality and on the other hand alludes to, and contributes to, the description of the place brand Åre? Based on the semiotic signs we see on the homepages; which is the main target group for tourism in Åre and how can the implicit visitor be described, based on how the organisations allude to status, class and social affiliation? And finally, how can the brand Åre, as it is constructed by the visual communication of our selected organisations, be linked to the ongoing gentrification in the area? To be able to answer these questions, we have used a theoretical framework that includes theories of brand, place, place marketing, class and gentrification. We have analysed our empirical material using a semiotic multimodal text analysis. We categorised our analysed material into five themes, which we use to describe Åre´s place brand. These themes are service, active lifestyle, luxury, success as well as heritage and tradition. Based on this, we concluded that the tourism organisations have an impact on the visitor's image of the place brand Åre, which is what drives gentrification. Since Åre municipality's visual communication differs from the tourism organisations´s visual communication, we argue that Åre municipality distances themselves from the responsibility of the effects of tourism.