Denna uppsats har syftat till att göra en kartläggning över hur personer över 55 år använder digitala kanaler inför resor samt deras åsikter kring denna användning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fått ett producentperspektiv som kan relateras till kartläggningen av åldersgruppen. För att genomföra detta har en kvantitativ enkätundersökning legat till grund. Denna enkät har distribuerats via olika digitala kanaler på internet. Dessa olika kanaler har haft som gemensam nämnare att de varit riktade mot reseintresserade personer vilket gjort att svaren förmodligen blivit mer relevanta för studien. Vidare har det även genomförts en intervju med Kulturresor Europa för att få en insikt i hur de arbetar mot åldersgruppen i deras dagliga arbete. En litteraturstudie har även blivit gjord för att skapa en teoretisk referensram för studien. Denna referensram är uppdelad i två delar varav den första innehåller teorier om marknadsföring. Här presenteras bland annat teorier kring relationsmarknadsföring och sociala medier som ett verktyg för detta. Den andra delen har fokus på målgruppen och presenterar teorier och statistik kring svenskar och äldre på internet, seniorer som turister och olika kategoriseringar av turister och teknikanvändare. En analys kring hur dessa teorier kan kopplas till kartläggningen av åldersgruppen och Kulturresor Europas arbetssätt har sedan gjorts för att svara på studiens syfte. I arbetet med denna uppsats har det tydliggjorts att denna åldersgrupp använder sig av internet i hög grad och på sociala medier är det framförallt på Facebook som de återfinns. De är överlag trygga med att boka och söka information om resor på internet men de tar gärna hjälp av en familjemedlem eller vän vid själva bokningen. En viss tendens till att målgruppen använder sociala medier i större utsträckning som ett kommunikationsverktyg än vad som tidigare forskning visat har även identifierats. Utöver detta verkar det som att målgruppen i vissa anseenden anser sig resa mer självständigt än vad de kanske gör. Denna information kan användas av Kulturresor Europa för att erbjuda mer flexibla alternativ på paketresan som ger känslan av ett mer självständigt val. För vidare forskning rekommenderas bland annat en mer djupgående studie med en kvalitativ ansats för att få reda på varför målgruppen tänker och agerar så som den gör. / The purpose of this essay has been to examine how people over the age of 55 use digital channels before travelling and their opinions of doing so. By a case study of Kulturresor Europa the essay has been getting a producer perspective in this matter, which gave the opportunity to analyze how they work in comparison to the examination of the age group. The base of this essay has been a quantitative survey, which has been distributed through a number of digital channels on the Internet. These different channels have had certain characteristics in which they’re all directed to people with travelling as an interest and therefore supposedly are legitimate for the purpose of this essay. Further on an interview has been done with Kulturresor Europa. The purpose of the interview was to get an insight of how they work with this age group on a daily basis. Also there has been made a literature study to create a theoretical frame of reference for this essay. This frame of reference is divided up into two parts in which the first one contains mainly of marketing related theories’. In this section you’ll get presented with theories’ of relationship marketing and social media as a tool in this matter. The second part is focused on the target group and is presenting theories’ and statistics about Swedes and the elderly on the Internet, seniors as tourists and different categorizations of technology users. An analysis of how these theories’ could be compared against the examination of the age group and how Kulturresor Europa’s work with them have later been done with the intention of answering the essays purpose. Working with this essay it has clarified that this age group has a high Internet usage with Facebook being the social media in which most of them can be found. They are generally confident about booking and searching information about travel in the Internet but they still would like to have a family member or a friend present during the actual booking. A certain tendency from this target group showing that their social media usage as a communication tool is increasing has been showing compared to previous research. In addition it seems that the target group in some aspects thinks of themselves as travelling more independently than what they might actually do. This information could be used by Kulturresor Europa to offer more flexible alternatives on travel packages, which will add a feeling of making an independent choice. Further research recommendations among other things are a more profound study with a qualitative approach to find out why the target group thinks and acts the way they do.

Att utöva turism- och fritidsaktiviteter är en väsentlig del i många människors liv, men för personer med funktionsnedsättningar (PmF) är genomförandet av sådana aktiviteter långt från lika självklara. Frågan om aktivt deltagande och inkludering av PmF i samhällets alla delar lyfts allt mer och kraven på tillgänglighet ökar. Därav syftar denna studie till att undersöka på vilka sätt turism- och aktivitetsföretag i Jämtlands län arbetar med att anpassa sina aktiviteter för att kunna inkludera individer med fysisk funktionsnedsättning. För att uppnå syftet var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer studiens huvudsakliga metodologiska verktyg för insamling av empiriska data. Resultatet tyder på att majoriteten av verksamheterna inte erbjuder aktiviteter som är specifikt anpassade för PmF men att en del av utbudet går att kan anpassa om efterfrågan skulle uppstå. Marknadens efterfrågan styr verksamhetens utbud av aktiviteter och en bristande efterfrågan från PmF på tillgängliga aktiviteter har identifierats. Studiens slutsats beskriver att den bristande efterfrågan från PmF ligger till grund för det bristande utbudet av tillgängliga aktiviteter samt att verksamheterna anger resurser såsom kunskap och ekonomiska faktorer som utmanade vid utvecklingen av tillgänglighetsanpassade aktiviteter. / Tourism and leisure activities are an essential part of many people's lives, but for people with disabilities (PwD), their involvement can be highly conditional. The issue of active participation and the inclusion of PwD in all parts of society is increasingly being raised and the need for accessibility is growing. This study aims to investigate how tourism and activity companies in Jämtland County works to adapt and customize their activities to include individuals with physical disabilities. The study had a qualitative method with semi-structured interviews as the key focus for collecting empirical data. The result indicates that the majority of businesses do not currently offer activities that are specifically tailored to PwD, but for most of the companies these activities can be adjusted if there is a demand for it. Market demand controls the companies’ range of activities and a lack of demand from PwD for accessible activities has been identified. The conclusion describes that the absence of demand from PwD is the reason for the lack of accessible activities  and that the companies specify resources such as knowledge and financial factors as challenging for the development of accessible activities. / <p>2020-06-08</p>

Film-induced tourism, or film tourism, is in a simplified sense the phenomenon that occurs when a person visits a place selected by inspiration from a film/TV series. A prerequisite for film tourism is that within a film/TV series, features appear that inspires the viewer to visit either recording locations or other places associated with the film/TV series. In the study of film tourism, destination image plays a central role, which can be explained as an individual's collection of expectations, ideas, feelings, and impressions that have been built up over time for a destination. This study aims to help fill a knowledge gap that includes studies of how films or TV series with negative/controversial content affect the viewer's perceptions and mental images of a destination image. More specifically, the study will focus on the TV series Peaky Blinders and Birmingham, England. Through the theory section, a theoretical framework is established in which, among other things, it is being described how previous research have focused on film tourism, destination image, motivation, and commitment. Furthermore, a conceptual model is created that clarifies the basis of our study and which also forms the cornerstone of the research design. The study includes a quantitative approach where three hypotheses are put and then tested against the data collection, which is gathered through a digital survey where the sample consists of Peaky Blinders fans. The results show the cognitive, affective, and conative image of Birmingham found by spectators of Peaky Blinders and explains how the commitment to the TV series affects these aspects. Conclusions are drawn by accepting the hypotheses, which is that the commitment to Peaky Blinders affects the cognitive, affective, and conative image of Birmingham. / Film-inducerad turism, eller filmturism, är i förenklad mening det fenomen som uppstår när en människa besöker en plats som valts ut genom inspiration från en film/TV-serie. En förutsättning för filmturism är att det inom en film/TV-serie framkommer särdrag som uppmanar åskådaren till att besöka antingen inspelningsplatser eller andra platser som förknippas med filmen/TV-serien. Inom studiet av filmturism spelar destinationsimage en central roll, vilket kan förklaras som en individs samling av förväntningar, idéer, känslor och intryck som har byggts upp med tiden för en destination. Denna studie ämnar bidra till att fylla en kunskapslucka vilken innefattar undersökningar av hur filmer eller TV-serier med en negativ/kontroversiell handling påverkar åskådarnas uppfattningar och mentala bilder av en destinations image. Mer specifikt kommer studien att fokusera på TV-serien Peaky Blinders och Birmingham, England. Genom teoriavsnittet etableras ett teoretiskt ramverk där det bland annat redogörs för hur tidigare forskning fokuserat på filmturism, destinationsimage, motivation samt engagemang. Vidare skapas en konceptuell modell som tydliggör grunden för vår studie och som även utgör grundstenen i utformandet av forskningsdesignen. Studien innefattar ett kvantitativt angreppssätt där tre hypoteser ställs för att sedan testas mot datainsamlingen, som sker genom en digital enkätundersökning där urvalet består av fans till Peaky Blinders. Resultaten visar den kognitiva, affektiva och konativa image av Birmingham som finns hos åskådare av Peaky Blinders samt redogör även för hur engagemanget för TV-serien påverkar dessa aspekter. Slutsatser dras genom ett accepterande av de ställda hypoteserna, vilket innebär att engagemanget för Peaky Blinders påverkar den kognitiva, affektiva samt konativa imagen av Birmingham. / <p>2020-06-08</p>

Stockholm is considered as a tourist destination which has a lot of offers to attract tourists and if it utilizes it water better it can give a wonderful and unique experiences and cold baths may become an image to it. The aim of this study is to shed light on the open-air swimming-baths and shores of Stockholm. Also how to use this advantage as it’s a city based on many islands, the purest water in Europe and this makes Stockholm as a destination a very attractive place for tourism. For a better understanding of our study, we have studied the quality and quantity to see how people began to exploit open-air swimming-baths throughout history everywhere in Europe and specifically of Stockholm city sea shore. We did a study on the history traditions of open-air swimming-baths and how it can be a tourist attraction through books and interviews, scientific articles and our personal observation, so that we can analyze how to develop sustainable tourism in the future and how Stockholm city can make development of opportunities for the future. Research has shown that the City does not focus specifically on cold baths, their marketing is on permanent attractions focusing on culture and events to attract tourists. Equally important is the range of secondary and tertiary attractions at your destination and give a greater value for the tourist. The growth of the tourism benefits the city, local businesses and local people including contributing to more jobs. Some players feel that the demand for swimming in Stockholm's city center has risen and some not, but they agree that demand is high. It is interesting to know whether the open-air baths in the future could become part of Stockholm's image or not.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>

This study is about crisis management for Karlstad Municipality as an event city and how the city'sevent actors have survived before, during, and after the pandemic. To get a deeper understandingof the informants' strategy for survival through and after the crisis, 7 workers in event companieshave been interviewed. The informants represent companies operating within KarlstadMunicipality. Several studies have been published in connection with the Covid-19 pandemic,however, fewer studies explain business development after the pandemic. The study also focuseson the innovations that event companies have adopted during and whether these remain after thepandemic. By studying these event companies within Karlstad Municipality, a picture is generatedof how Karlstad has fared as an event city where the restrictions stopped events from taking place.The study analyzes the strategies used by the event companies and their effectiveness.Communication has been identified as the most common strategy initially in times of crisis. Otherstrategies used are cooperation between actors, finding new ways to operate without violating therestrictions, and saving on various expenses. Innovation has also been used as a strategy to survivethe pandemic and its restrictions. Innovations became common and useful during the pandemic;the study shows how these innovations were often only temporary and did not lead to furtherdevelopment after the pandemic. Digitalization has been a popular innovation where apps, livestreams, and other types of digital solutions are used as a solution instead of organizing events.These were initially seen as the new reality, in fact, digital innovations were side-lined oncerestrictions were released, and on-site events were possible as usual again. The study shows thatdigitalization has become increasingly common, but that it cannot replace events on site. Visitorsand event organizers value events, this study does not see that any innovation at the moment canreplace the experience of on-site events. / Studien handlar om krishantering för Karlstad kommun som evenemangsstad och hur stadensevenemangsaktörer har överlevt innan, under och efter pandemin. För att få en djupare förståelseför informanternas strategi för överlevnad genom och efter krisen har 7 arbetare inomevenemangsföretag intervjuats. Informanterna representerar företag som verkar inom Karlstadkommun. Flera studier har skapats i anslutning till Covid-19 pandemin, däremot finns det färrestudier som förklarar företagsutveckling efter pandemin. Studien fokuserar även på de nyainnovationerna som företag tagit till sig under pandemin och ifall dessa är kvar efter pandemin.Genom att studera dessa evenemangsföretag inom Karlstad Kommun genereras en bild för hurdet gått för Karlstad som en evenemangsstad där restriktionerna satte stopp för evenemang att ske.I studien analyseras de strategier som evenemangsföretagen använt sig av samt hur effektiva dessahar varit. Kommunikation har ställts fram som den mest vanliga och användbara strategin till enbörjan vid kris. Andra strategier som används är framför allt samarbeten mellan aktörer, att finnanya sätt att vara verksamma utan att bryta mot restriktionerna och att spara in på olika utgifter.Även innovation har använts som strategi för att överleva pandemin och dess restriktioner.Innovationer blev vanligt och användbart under pandemin, studien visar hur dessa innovationerofta endast var tillfälliga och inte lett till vidare utveckling efter pandemin. Digitalisering har variten populär innovation där appar, live streams och andra typer av digitala lösningar används somlösning i stället för att arrangera evenemang. Dessa sågs till en början som den nya verkligheten, isjälva verket blev digitala innovationer åsidosatta när Folkhälsomyndigheten tog bortrestriktionerna och evenemang på plats var möjligt som vanligt igen. Studien ser att digitaliseringhar blivit allt vanligare men att den inte kan ersätta just evenemang på plats. Besökare ochevenemangsföretag värdesätter evenemang, denna studie ser inte att någon innovation som förtillfället kan ersätta upplevelsen av evenemang på plats.

Forskningsfrågor: Hur påverkar och påverkas uppfattningen om Uppsala stad som varumärke av besökarnas attityder under Valborgsfirandet? Hur skiljer sig besöksintentionerna hos olika segment av eventbesökare när det gäller deras deltagande i Valborgsfirandet? Hur påverkar dimensionerna som driver besökarnas intresse och deltagande i Valborgsfirandet i Uppsala deras intentioner?  Syfte: Studien syftar till att undersöka eventbesökares attityder, upplevda beteendekontroll och subjektiva normer under ett evenemang. Vidare syftar studien till att belysa hur uppfattningen om varumärket för evenemangsdestinationen Uppsala och hur miljöaspekter påverkar dimensionerna och besökares intentioner, engagemang och deltagande i evenemanget. Målet är att ge projektledaren Destination Uppsala underlag för att förbättra framtida evenemang. Metod: Studien antar en deduktiv forskningsansats och tillämpar en kvantitativ forskningsmetodik. Primärdata från 254 respondenter samlades in via en enkätundersökning som utformades i Google Formulär och riktades till besökare under Valborgsfirandet i Uppsala.  Slutsats: Resultatet av studien visar att alla fem dimensioner i forskningsmodellen  påverkade besöksintentionen, där attityden var mest inflytelserik. För att öka besöksintentionen rekommenderas Destination Uppsala att fortsätta stärka varumärket och skapa en attraktiv omgivning för besökarna, vilket kan öka intresset för evenemanget och främja turismen i Uppsala. / Research questions: How does the perception of Uppsala city as a brand influence and is influenced by visitors' attitudes during the Walpurgis celebration? How do the visit intentions of different segments of event attendees differ regarding their participation in the Walpurgis celebration? How do the dimensions driving the visitors' interest and participation in the Walpurgis celebration in Uppsala influence their intentions? Purpose: The study aims to investigate event visitors attitudes, perceived behavioral control and subjective norm during an event. Furthermore, the study aims to shed light on how the perception of the brand for the event destination Uppsala and how environmental aspects affect the dimensions and visitors intentions, engagement and participation in the event. The goal is to provide the project manager, Destination Uppsala, with insights to enhance future events.  Method: The study has a deductive research approach and applies a quantitative research method. Primary data from 254 respondents was collected through a survey conducted in Google Forms and targeted visitors during the Walpurgis Night celebration in Uppsala.  Conclusion: The results of the study show that all five dimensions in the research model influenced the visit intention, with attitude being the most influential. To increase visit intention, Destination Uppsala is recommended to continue strengthening its brand and creating an attractive environment for visitors, which can increase interest in the event and promote tourism in Uppsala.

Denna uppsats undersöker hur riskmedvetenhet och krisberedskap ser ut hos småföretagare i besöksnäringen, vilka förutsättningar som finns för dem och vilka behov de har. Med rätt förutsättningar blir de mer motståndskraftiga och får en bättre möjlighet att förebygga risker och hantera uppkomna krissituationer. Det finns en utsatthet i deras småskalighet vilket kan innebära behov av stöttning från sina branschorganisationer, både i hanteringen av själva krisen som i arbetet med riskmedvetenheten. Forskningen spelar en viktig roll och den är omfattande inom krishanteringens alla områden men brister i kombinationen småföretagare, besöksnäring och krishantering. Den saknar en gemensam terminologi vilket skulle underlätta och förbättra den gemensamma forskningen i framtiden, både nationellt som globalt. Dessutom behöver dagens utbildningsunderlag, krisledningsmodeller och planer nyanseras och anpassas till en mer småskalig verksamhet. Uppsatsen utgår från en pusselbitsansats och har antagit en kritisk realistisk position. Med stöd av forskningen och genom undersökningar av myndigheter, branschorganisationer och småföretagare undersöks vilka mekanismer som påverkar och vilka pusselbitar som saknas. Uppsatsens analys och slutsats bidrar med sex pusselbitar till framtida forskning och utveckling; kommunikation, nätverk, medlemsorganisationer, utbildning samverkan och forskning. / This essay examines what risk awareness and crisis preparedness look like among small business entrepreneurs in the hospitality industry, what conditions exist for them and what needs they have. With the right conditions, they become more resilient and have a better opportunity to prevent risks and handle emerging crisis situations. There is a vulnerability in their small scale, which may mean a need for support from their member organisations, both in handling the crisis itself and in the work with risk awareness. The research on this topic plays an important role and it is extensive in all areas of crisis management, but it is lacking in the combination of small business entrepreneurs, the hospitality industry and crisis management. It lacks a common terminology, which would facilitate and improve joint research in the future, both nationally and globally. In addition, today's training material, crisis management models and plans need to be nuanced and adapted to a more smallscale operation. The essay starts from a puzzle piece approach and has adopted a critical realist position. It is investigating which mechanisms have an impact and witch pieces of the puzle are missing, with the support of research and through surveys of authorities, industry organisation and small businesses. The essay's analysis and conclusion contribute six pieces of the puzzle to future research and development; communication, networks, member organisations, education, collaboration and research.

The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.