Abstrakt Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens.    Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju.   Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.

For a long time, the tourism industry has had a high growth rate. This depends, amongst other things, on globalization, increased prosperity and increased leisure time. Nowadays, more and more people across the world has the possibility to travel and explore new places, which has resulted in continuous growth for the industry. Besides the positive aspects that tourism is contributing to, the growing mobility implies a huge impact on the climate. The industry’s carbon emissions are especially a contributing factor to climate change, and the continuous growth is leading to higher unsustainability. When the corona pandemic hit, it paralyzed the global tourism industry, and in Sweden the industry has been amongst the most affected. The whole industry is expected to lose huge amounts of money, and tens of millions of jobs are threatened.  However, the corona pandemic could also be perceived as an opportunity to reset and reconstruct the tourism industry in a more sustainable way. Many of the lessons learned from the pandemic, could also be implemented to handle the climate crisis. Instead of going back to the old strategies that existed before the corona crisis, this could be a moment to reconsider how the industry could convert itself into carbon neutrality. Innovation capability is important for the industry’s recovery from the crisis, and that is why we wanted to investigate whether the tourism industry can benefit from the corona crisis, by creating innovation and converting itself to enable a more sustainable tourism. In order to answer the aim of the study, we conducted a mixed methods research, where we interviewed eight different travel companies in Sweden, whilst also conducting a survey to find out how Swedes travel patterns had changed as a response to both the climate crisis and the pandemic. In the study, approximately half of the respondents stated that they had changed their way of travelling because of the climate crisis, whilst a big majority indicated that they had changed their travel pattern because of the pandemic. On the other hand, half of the respondents stated that they will return to the same travel habits as before the pandemic. Our results also indicate that companies in the tourism industry has a high capability to innovate. Many of the companies in the study described that innovation is a way to survive the corona pandemic, while others instead are biding their time and waits until the crisis is over.  According to the results of the study, companies must create innovation in order to enable increased sustainability, but the work that is being done under the pandemic is mainly being concentrated towards the survival of the company, instead of towards increased sustainability. The sustainable development is driven by both the companies themselves and by market demand, but clear guidelines from authorities does also play an important part in the adaption. The results from the study also indicate that even if there has been a lively climate debate, consumers are still more focused on low prices rather than on more sustainable options, which implies that there is a need for government intervention, since the free market cannot adapt towards sustainability by itself. However, there is still hope that the pandemic will lead to that tourism is changing in a more sustainable way, while others think that the tourism will continue as usual, or even rise more than before. / Turistindustrin har länge haft en hög tillväxttakt, vilket bland annat beror på globalisering, ökat välstånd och ökad fritid. Numera har alltfler människor världen över möjlighet till att resa och uppleva nya platser, vilket lett till att branschen har fortsatt växa. Förutom alla de positiva aspekter som turismen för med sig, så innebär den växande rörligheten en enorm klimatpåverkan. Särskilt betonas industrins koldioxidutsläpp som en bidragande faktor till klimatförändringar, och den fortsatta tillväxten leder till att branschen blir allt mer ohållbar. När coronapandemin slog till, lamslog den hela den globala turistindustrin, och i Sverige är denna bransch en av dem som drabbats hårdast under krisen. Hela industrin förväntas förlora enorma summor pengar, samtidigt som tiotals miljoner jobb är hotade. Coronapandemin skulle dock också kunna uppfattas vara en möjlighet för turistindustrin att starta om och rekonstrueras på ett mer hållbart sätt. Många av de erfarenheter som pandemin fört med sig, skulle också kunna implementeras för att kunna hantera klimatkrisen. Istället för att gå tillbaka till strategierna som förelåg innan coronakrisen, kan detta istället vara ett tillfälle för att fundera över hur industrin ska kunna omvandlas till att bli koldioxidneutral. Innovationsförmågan är viktig för att industrin ska kunna återhämta sig efter krisen, och därför ville vi undersöka huruvida turistindustrin kan dra fördel av coronakrisen, genom att omvandlas och skapa innovation för att möjliggöra en mer hållbar turism. För att besvara syftet med studien utförde vi en flermetodsforskning, där vi intervjuade åtta olika reseföretag i Sverige, samt genomförde en enkätundersökning för att ta reda på hur svenskars resande påverkats av både klimatkrisen och pandemin.  Ungefär hälften av respondenterna i studien uppgav att de förändrat sitt resande på grund av klimatkrisen, medan en stor majoritet angav att de förändrat sitt resmönster på grund av pandemin. Å andra sidan kommer över hälften av respondenterna återgå till samma resvanor som innan pandemin. Våra resultat visar också att företag inom turistbranschen har en hög innovationsförmåga. Många av företagen i studien hävdar att innovation är ett sätt att klara sig genom coronapandemin, medan vissa istället avvaktar och väntar ut krisen.  Enligt resultaten från studien måste företag skapa innovation för att möjliggöra en ökad hållbarhet, men det arbete som utförs under pandemin koncentreras huvudsakligen mot företagens överlevnad, snarare än mot ökad hållbarhet. Hållbarhetsutvecklingen drivs både av företagen själva och av marknadsefterfrågan, men tydliga riktlinjer från myndigheter spelar också en viktig roll i omställningen. Studiens resultat visar även att trots att det förekommit en livlig klimatdebatt, så är konsumenter fortfarande mer fokuserade på låga priser snarare än på hållbarare alternativ, vilket implicerar att det krävs att myndigheter ingriper på grund av att den fria marknaden inte klarar av att ställa om mot ökad hållbarhet på egen hand. Det finns däremot hopp om att pandemin kommer resultera i att turismen förändras på ett mer hållbart sätt, medan andra tror att turismen kommer fortsätta som vanligt eller till och med öka mer än tidigare.

Delningsekonomin och specifikt delningsföretag med tjänster inom resor och turism har påverkats starkt av Covid-19. I samband med detta har därför digitaliseringen påskyndats. Studien syftar till att undersöka hur den digitala delningsplattformen Airbnb fått ställa om och utveckla nya strategier. Syftet är även att undersöka hur digitaliseringen kan påverka Airbnbs framtida koncept gällande boenden och upplevelser. Empiriskt material har samlats in genom 14 kvalitativa mejlintervjuer med företagets värdar som arrangerar digitala upplevelser från olika platser runt om i världen. Materialet kompletteras med två sekundära källor i form av podcastintervjuer med Airbnbs grundare Brian Chesky. Resultatet visade att Airbnb har utvecklat olika strategier för att anpassa sig efter pandemin såsom interna nedskärningar, långtidsboenden och konceptet kring digitala upplevelser. Majoriteten av värdarna är nöjda med det nya konceptet och tror att digitala upplevelser kommer att finnas kvar även efter pandemin. Gällande digitaliseringens framtida effekt på Airbnbs koncept, kan digitaliseringen ha stora effekter på så sätt att fler människor reser fysiskt på grund av att de nu ser möjligheten med att arbeta på distans och ta arbetet med sig på resor. Samtidigt kommer sociala beteenden såsom distansering finnas kvar efter pandemin och alternativ såsom VR och AR kan bli mer aktuellt hos företaget i samband med fortsatta digitala upplevelser. / The sharing economy (SE) and specifically sharing companies with services in travel and tourism have been greatly affected by Covid-19. In connection with this, digitalization has been accelerated. The study aims to examine how the digital platform Airbnb has changed and developed new strategies during the pandemic. The aim is also to investigate how digitalization can affect Airbnb's future concepts regarding accommodation and experiences. Empirical material has been collected through 14 qualitative email interviews with the company's hosts, all of whom arrange digital experiences from different locations around the world. The material is complemented by two secondary sources in the form of podcast interviews with Airbnb founder Brian Chesky. The results showed that Airbnb has developed various strategies to be able to adapt to the pandemic, such as internal cuts, long-term stays and the concept of digital experiences. The majority of the hosts are pleased with the new concept and believe that digital experiences will remain even after the pandemic. Regarding the future effect of digitalization on Airbnb's concepts, digitalization can have major effects in such a way that more people travel physically because they now see the opportunity to work remotely and take the work with them on trips. At the same time, social behaviors such as distancing will remain after the pandemic and alternatives such as VR and AR may become more relevant in the company in connection with continued digital experiences.

Denna studie undersöker hur traditionella turistbyråer ser på digitalisering samt hur denna utveckling förändrar verksamheternas strukturer och arbetsprocesser kring marknadsföring. Frågeställningarna som har undersökts i denna studie har handlat om hur turistbyråer ser på den digitala utveckling som skett i samhället i förhållande till den bransch de befinner sig i, samt hur deras nuvarande marknadsföringsprocess påverkas av digitaliseringens framväxt. Den teoretiska utgångspunkten bygger på forskning kring internets utveckling, digitalisering, marknadsföring och information kring turistbyråns roll inom besöksnäringen. Studien har en kvalitativ metod i form av telefonintervjuer som genomfördes med representanter från sju olika turistbyråverksamheter i Värmland. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur de olika verksamheterna arbetar med marknadsföring samt att få en inblick i hur de ser på digitalisering och hur detta påverkar dem i deras marknadsföringsarbete. Det empiriska materialet har visat att digitaliseringen ses som ett komplement snarare än en konkurrent till den fysiska verksamheten, vilket inte helt överensstämmer med vad forskning påstår. Dilemmat som dock har uppstått är att ju mer digitaliserad en verksamhet är, desto mer exkluderas äldre och andra som inte har tillgång till eller kunskap om internet och sociala medier. Samtidigt bör verksamheterna digitalisera sig för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga samt för att kunna nå den yngre målgruppen. Att hantera sociala medier och digital marknadsföring kräver kompetens och tid, något som några av verksamheterna påpekar och menar sätter höga krav på dem. Även om forskning visar att behovet av personlig service kommer att minska med tiden, ämnar verksamheterna att fortsätta att finnas kvar som fysiska verksamheter så länge det är möjligt. / This study examines how traditional tourism agencies view digitization and how this development changes the structures and work processes of the businesses around marketing. The questions examined in this study have been about how tourism agencies view the digital development that has taken place in society in relation to the industry in which they are located, and how their current marketing process is affected by the growth of digitization. The theoretical starting point is based on research on the internet's development, digitization, marketing and information about the role of the tourist agency in the tourism industry. The study has a qualitative method in form of telephone interviews conducted with representatives from seven different tourist agencies in Värmland. The purpose of the interviews was to investigate how the various businesses work with marketing and to gain an insight on how they view digitization and how this affects them in their marketing work. The empirical material has shown that digitization is seen as a complement rather than a competitor to physical activity, which is not entirely in line with what research claims. The dilemma that has arisen, however, is that the more digitalized a business is, the more the elderly and others who do not have access to or knowledge of the internet and social media are excluded. At the same time, the businesses should digitize themselves in order to remain competitive and to be able to reach the younger target group. Managing social media and digital marketing requires competence and time, something that some of the businesses point out and believe that it puts high demands on them. Although research shows that the need for personal service will diminish over time, the businesses intend to remain as physical businesses for as long as possible.

Syftet med denna studie är att göra en kronologisk kartläggning av svemester, vilket innebär att undersökningen har ett då-, nu- och framtidsfokus. Den forskningsfråga som besvaras handlar om vilken betydelse svemester kan ha för den svenska besöksnäringen. Studien utgörs av ett empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, som sedan tolkats med hjälp av redan befintlig teori. Det resultat som vi kom fram till är att diverse trender har fungerat som drivkrafter för svemesterns utveckling. Vidare framkommer det att coronakrisen 2020 har fungerat som en katalysator som påskyndat svemesterns tillväxt samt att både besöksnäringen och svenska turister har förändrats. De slutsatser som presenteras är att svemester kan användas av besöksnäringen som ett sätt att återhämta sig efter coronakrisen, som ett sätt att få svenskar att fortsätta vilja resa i Sverige och som ett sätt att ena besöksnäringen i framtiden.

Studien syftar till att undersöka organisatoriskt lärande i samband med turismutvecklingsprojekt. För att besvara syftet har en frågeställning upprättats med frågorna 1. Hur definierar projektledare inom kommunala turism- och besöksnäringsförvaltningar organisatoriskt lärande? Och 2. Vilka upplevelser har kommunala projektledare inom turism- och besöksnäringsförvaltningar av organisatoriskt lärande? Studien genomfördes genom en induktiv och kvalitativ metod. Metoden bestod av en tillhörande semistrukturerad intervjumall och utfördes med 10 projektledare i Sverige med en geografisk spridning. Studiens datainsamling utarbetades genom en tematisk analys och resulterade i tre centrala teman: Lärande från tidigare projekt, vilket fångar upp informanternas relation till lärande och organisatoriskt lärande. Stödjande miljö för lärande och innefattar informanternas syn på vikten av samarbete, kunskapsdelning och förankring för att skapa en lärande miljö. Hantering av tidigare lärdomar, vilket belyser vikten av dokumentation och kunskapsöverföring för att undvika att förlora viktig information. Studien utmynnar i en större förståelse för hur organisatoriskt lärande definieras och upplevs. De främsta upptäckterna i uppsatsen visar att projektledare för turismutvecklingsprojekt anser att organisatoriskt lärande är en kulturell eller strukturell viktig process, men att projektledarna möjligen inte genomför organisatoriskt lärande i en tillräckligt detaljerad form. / The study aims to investigate organisational learning in the context of tourism development projects. To answer the purpose, an issue has been established with the questions 1. How do project managers in municipal tourism and hospitality administrations define organisational learning? And 2. What experiences do municipal project managers in tourism and hospitality administrations have of organisational learning? The study was conducted through an inductive and qualitative method. The method consisted of an associated semi- structured interview template and was conducted with 10 project managers in Sweden with a geographical spread. The study's data collection was developed through a thematic analysis and resulted in three central themes: Learning from previous projects, which captures the informants' relationship to learning and organisational learning. Supportive environment for learning, which includes the informants' views on the importance of collaboration, knowledge sharing and embedding to create a learning environment. Management of prior learning, which highlights the importance of documentation and knowledge transfer to avoid losing important information. The study results in a greater understanding of how organisational learning is defined and experienced. The main findings of the paper show that project managers of tourism development projects consider organisational learning as a culturally or structurally important process, but that project managers may not implement organisational learning in a sufficiently detailed form.

Denna vetenskapliga studie har haft fokus på att se huruvida fenomenet glamping kan implementeras som utvecklingsstrategi inom campingplatser i Västra Götaland och Värmland. Även miljömässig hållbarhet utifrån de deltagande verksamheterna har studerats för att möjliggöra för att se likheter och skillnader mellan verksamheter inom glamping, camping med glamping och för renodlade campingverksamheter. Just camping och glampingverksamheter valdes dels genom ett intresse inom glamping, dels genom erfarenhet av arbete på campingplatser under studietiden. Både intresset kring glamping och erfarenheten kring att arbeta inom camping anser författaren ha givit både insikt inom fältet för camping såväl som ett utökat intresse för glamping som verksamhetsutvecklingsstrategi för campingverksamheter. Studiens metod utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vidare har en analys av de deltagande verksamheters webbplatser genomförts, detta för att få en så god helhetsbild över verksamhetens miljömässiga hållbarhetsarbete som möjligt.  Studien har resulterat i att se huruvida glamping kan användas i syfte för verksamhetsutveckling inom befintliga campingverksamheter. Resultatet visar att det finns skildringar över vad glamping är respektive inte är, men att glamping kan användas som verksamhetsutvecklingsstrategi för att möjliggöra för en ny målgrupp besökare, men även som en Unique Selling Point ”USP” för verksamheter vilka erbjuder glamping i relation till verksamheter som inte erbjuder glamping. Även har studien resulterat i en checklista för att förenkla utveckling av verksamheter som vill från camping till glamping för att möjliggöra för framtida hållbar turism. / This scientific study has focused on seeing whether the phenomenon of glamping can be implemented as a development strategy within campsites in Västra Götaland and Värmland. Environmental sustainability based on the participating businesses has also been studied to make it possible to see similarities and differences between businesses within glamping, camping with glamping and pure camping businesses. Camping and glamping businesses were chosen partly through an interest in glamping, partly through experience of working on campsites during the study period. Both the interest in glamping and the experience in working with camping, the author believes, has given both insight into the field of camping as well as an increased interest in glamping as a business development strategy for camping businesses. The study's method consists of a qualitative content analysis based on qualitative semi-structured interviews. Furthermore, an analysis of the participating businesses' websites has been carried out, to get as good an overall picture of the business's environmental sustainability work as possible.  The study has resulted in seeing whether glamping can be used for the purpose of business development within existing camping operations. The results show that there are different answers to what glamping is, and what it is not, but that glamping can be used as a business development strategy to enable a new target group of visitors, but also as a Unique Selling Point "USP" for businesses that offer glamping in relation to businesses that does not offer glamping. The study has also resulted in a checklist to simplify the development of businesses that want to move from camping to glamping to enable future sustainable tourism.

There is an evident trend of growing tourism in the world. Tourism in Sweden is gaining more economic and social attention. The main purpose of this thesis is to discover what macroeconomic variables contribute to the annual international tourism income in Sweden. A multiple linear regression approach over a time period of 1978-2017 is used for the analysis. The final results show that GDP is the major macroeconomic factor that drives the annual international tourism income in Sweden across all time periods. NOK-SEK exchange rate seem to another relevant variable in the long term from 1978-2017, but not in shorter periods of time. USD-SEK exchange rate and unemployment rate hold no significant relevance to the international tourism consumption in Sweden for all time. The devaluation of Swedish krona in 1992 did not change the relationship between these variables and the response variable. However, these results can be unstable due to the limited number of observations used in the analysis, and therefore, we recommend other regression approaches, such as panel data regression, for this subject.There is an evident trend of growing tourism in the world. Tourism in Sweden is gaining more economic and social attention. The main purpose of this thesis is to discover what macroeconomic variables contribute to the annual international tourism income in Sweden. A multiple linear regression approach over a time period of 1978-2017 is used for the analysis. The final results show that GDP is the major macroeconomic factor that drives the annual international tourism income in Sweden across all time periods. NOK-SEK exchange rate seem to another relevant variable in the long term from 1978-2017, but not in shorter periods of time. USD-SEK exchange rate and unemployment rate hold no significant relevance to the international tourism consumption in Sweden for all time. The devaluation of Swedish krona in 1992 did not change the relationship between these variables and the response variable. However, these results can be unstable due to the limited number of observations used in the analysis, and therefore, we recommend other regression approaches, such as panel data regression, for this subject. / Det finns en märkbar trend av växande turism världen över. Turismen in i Sverige får allt mer ekonomisk och social uppmärksamhet. Syftet med detta arbete är att finna vilka makroekonomiska variabler som bidrar till de årliga intäkterna av internationell turism i Sverige. För analysen används multipel linjär regression över tidsperioden 1978-2017. Det slutgiltiga resultatet visar att BNP är den dominanta makroekonomiska faktorn som är drivande i de årliga intäkterna av internationell turism i Sverige, detta oavsett tidsperiod. Valutakursen NOK/SEK verkar vara signifikant i det långa loppet, från 1978-2017, men inte under de kortare tidsperioderna. Valutakursen USD/SEK och arbetslösheten är båda icke signifikanta variabler för internationell turism konsumtion i Sverige över alla tidsperioder. Devalveringen av den svenska kronan år 1992, förändrade inte relationen mellan de sistnämnda variablerna och y -variabeln. Dock kan dessa resultat vara ostabila på grund av de begränsade antalet observationer som använts i analysen och därför rekommenderar vi andra regressions modeller till detta ämne, såsom "panel data regression".

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skiddestinationsaktörer arbetar strategiskt hållbart i omställningen till året runt-destination. För att uppfylla syftet ämnar uppsatsen besvara frågor kring omvandlingsprocessen som behandlar möjligheter och utmaningar för en destination samt aktörers hantering av kommersiella kontra miljömässiga intressen. Uppsatsen bygger på en fallstudie där vi använde oss av Branäs skidanläggning som case. Studien har en metodologisk röd tråd där vi utifrån studiens problemställning har följt en tematisk modell där tre teoretiska teman; destinationsutveckling, planering och hållbar turismutveckling, varit vägledande genom hela studien, och således även utgjort studiens teoretiska ramverk. Studien genomfördes via fyra kvalitativa intervjuer med berörda nyckelaktörer för Branäs utveckling, samt dokumentanalys av ett planeringsdokument i form av en fördjupad översiktsplan för Branäsområdets utveckling. Det empiriska materialet har tematiskt analyserats för att identifiera mönster, skillnader och likheter i aktörernas svar som sedan ställts i relation till teori i studiens analyskapitel. I analysen har vi tagit avstamp i vårt teoretiska ramverk där vårt empiriska resultat diskuteras i relation till tidigare forskning för att därefter i slutsatserna besvara våra frågeställningar, som bygger på studiens tematiska modell. Studiens slutsatser indikerar att det finns såväl möjligheter som utmaningar i samband med säsongsbetonade destinationers omställningsprocess och hur olika intressen hanteras. Studien visar att en säsongsförlängning inte automatiskt leder till ökad hållbarhet. Trots att säsongsförlängningen kan ha stora fördelar ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv, så kan det även bidra med utmaningar och konsekvenser för miljön. Utmaningarna ligger främst i att beakta och balansera olika miljömässiga och kommersiella intressen. Utvecklingsprocessen kan samtidigt resultera i att en spänning mellan kommersiella och miljömässiga och intressen uppstår. Denna spänning måste hanteras tidigt i planeringsprocessen via dialog och samverkan mellan olika aktörer. Samtidigt spelar lagstiftning, vilket ibland upplevs som ett hinder i utvecklingsprocessen, en viktig roll för att balansera olika intressen och främja miljömässig hållbarhet. / The purpose of this paper is to investigate how ski destination stakeholders’ work strategically sustainable in the transition to a year-round destination. To fulfill the purpose, the paper aims to answer questions about the transformation process that address opportunities and challenges for a destination and stakeholders’ handling of commercial versus environmental interests. The paper is based on a case study where we used Branäs ski resort as a case. The study has a methodological common thread where we, based on the study's problem, have followed a thematic model where three theoretical themes; destination development, planning and sustainable tourism development, have been guiding throughout the study, and thus also constituted the study's theoretical framework. The study was conducted through four qualitative interviews with key actors involved in the development of Branäs, and document analysis of a planning document of the Branäs area. The empirical material has been analyzed thematically to identify patterns, differences and similarities in the actors' responses, which were then placed in relation to theory in the study's analysis chapter. The analysis has been based on our theoretical framework where our empirical results are discussed in relation to previous research. In the conclusions we answer our questions, which are based on the study's thematic model. The study's conclusions indicate that there are both opportunities and challenges in connection with the transition process of seasonal destinations and how different interests are managed. The study shows that extending the season does not automatically lead to increased sustainability. Although seasonal extension can have great benefits from an economic, social and environmental perspective, it can also contribute to challenges and consequences for the environment. The challenges lie mainly in considering and balancing different environmental and commercial interests. At the same time, the development process may result in a tension between these interests. This tension needs to be addressed early in the planning process through dialogue and collaboration between different stakeholders. At the same time, legislation, which is sometimes perceived as an obstacle in the development process, plays an important role in balancing different interests and promoting environmental sustainability.

No description available.