På vilket sätt skiljer sig de militära domänernas förmåga att bidra till framgång vid tvångsmaktsförsök? Vad förklarar skillnaden? Tidigare forskning menar att det finns skillnader som systematiskt går att förklara utifrån perspektivet att: mindre kostsamma hot leder till bristande trovärdighet och således liten sannolikhet för framgång. Studien undersöker dessa två frågor genom en kvantitativ empirisk analys utifrån historiska observationer och genomför en teoretisk prövning utifrån ett kontrasterande perspektiv till tidigare forskning; ett mindre kostsamt hot bidrar till hög trovärdighet utifrån Daryl G. Press teori. Resultatet från denna studie visar att det finns tydliga skillnader mellan domänernas effekt för framgång inom det empiriska underlaget. Dessa skillnader är föränderliga inom den undersökta perioden. Efter andra världskrigets slut framstår marina- och luftstridskrafter ha ett mer tydligt samband med framgångsrik tvångsmakt relativt markdomänen. Press teori predikterar utfallet med tillräcklig säkerhet för att ifrågasätta tidigare forsknings slutsatser kring bristande trovärdighet som effekt av minde kostsamma hot.

This bachelor thesis centers on trust in relation to management control in a decentralized bank,and whether it pervades an Enabling control or Coercive formalization. The aim of the study isto understand how trust in a decentralized bank is affected based on its management controlsystems, established on the concept pair Enabling and Coercive within the case study company.Hence, this study will be about management control systems, in a business that historically andstill today, is characterized by rules, commissions and legislations that regulates its business.Prior enquiry has been conducted on how organizations use and apply enabling and coercive asmanagement control systems. Therefore, we wanted to study how the application of enablingand coercive formalization in a decentralized bank is reflected in the trust within the business. The study was made as a qualitative study with a deductive approach. The empirical evidencewas gathered through seven semi-structured interviews in Handelsbanken. The interviews werethe base for the conclusion in general terms. The interviews were recorded and then latertranscribed and formed the basis of the thematic analysis. The main conclusion that emerged from the study is that there is a coexistence of both enablingand coercive formalization in a decentralized bank. Both aspects that are characterized by acoercive environment, and aspects that are characterized by an enabling environment, affecttrust in the organization in different ways. The creation of relationships, as well as the creationof controls, which in theory are each other’s contrasts, increases trust in the staff of adecentralized bank. / Denna studie handlar om tillit i förhållande till verksamhetsstyrning i en decentraliserad bank,och huruvida den präglas av en möjliggörande eller tvingande formalisering. Syftet med studienär att förstå hur tillit bland medarbetare i en decentraliserad bank påverkas utifrån dessverksamhetsstyrning, med grund i begreppsparet Möjliggörande och Tvingande inomfallstudieföretaget. Därav kommer denna studie att handla om verksamhetsstyrning, i ett företagsom historiskt sett och än idag präglas av regler, lagverk och lagstiftning som reglerar dessverksamhet. Tidigare forskning har genomförts om hur organisationer använder och tillämparmöjliggörande och tvingande styrmedel som ledningskontrollsystem. Därför ville vi studera hurtillämpandet av möjliggörande och tvingande formalisering i en decentraliserad bank speglas itilliten inom verksamheten. Studien är av kvalitativ prägel med en huvudsaklig utgångspunkt i deduktivt ansats. Empirinsamlades in genom sju semistrukturerade intervjuer i Handelsbanken. Intervjuerna ligger tillgrund för slutsatsen i generella drag. Intervjuerna spelades in och transkriberades, som utgjordegrunden för den tematiska analysen. Den främsta slutsatsen som uppkom ur studien är att det finns en samexistens av bådemöjliggörande och tvingande formalisering i en decentraliserad storbank. Både aspekter somkaraktäriseras av en tvingande miljö, och aspekter som karakteriseras av en möjliggörandemiljö, påverkar tilliten i organisationen på olika sätt. Skapandet av relationer, samt skapandetav kontroller, som är två kontraster till varandra, ökar tilliten till personalen i en decentraliseradstorbank.

Bakgrund: Under de två senaste decennierna har efterfrågan på hållbarhetsinformation ökat vilket har lett till införandet av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering, exempelvis genom Direktiv 2014/95/EU. Till följd av tvingande hållbarhetsrapportering måste företag implementera hållbarhetsstyrning för att efterleva kraven på hållbarhetsrapportering.  Syfte: Syftet med studien är att förklara hur hållbarhetsstyrning i företag har påverkats till följd av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering och hur hållbarhetsstyrning har påverkat rapporteringskvaliteten på hållbarhetsinformation. Metod: En kvantitativ metod genom innehållsanalys och kvasiexperiment ligger till grund för studien. Innehållsanalysen genomförs på tio svenska börsnoterade företags års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåren 2013–2022.  Resultat: Resultatet visar att tvingande reglering har ett positivt samband med hållbarhetsstyrning. Kulturella-, administrativa- och cybernetiska kontroller har haft störst ökning till följd av tvingande reglering. Vidare förekommer ett positivt samband mellan hållbarhetsstyrning och rapporteringskvalitet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen om sambandet mellan hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering. Vidare bidrar studien med metodologiskt bidrag genom ett konstruerat hållbarhetsstyrningsindex. / Background: Increasing demand for sustainability information during the last two decades has led to enactment of mandatory sustainability reporting, for example through Directive 2014/95/EU. As a result of mandatory sustainability reporting, companies must integrate sustainability management control systems to comply with reporting requirements.  Purpose: The purpose of this paper is to explain how sustainability management has been affected due to mandatory reporting on sustainability and how sustainability management has affected the quality of sustainability reporting. Research method: The study applies a quantitative method through content analysis and quasi-experiments. The content analysis is carried out on ten Swedish listed companies’ annual- and sustainability reports for the fiscal years 2013-2022. Results: The result shows that mandatory regulation has a positive relationship with sustainability management. Cultural-, administrative- and cybernetic controls have had the greatest increase due to mandatory regulation. Furthermore, there is a positive relationship between sustainability management and reporting quality.  Contributions: This study contributes to the literature on the relationship between sustainability management and sustainability reporting. It also makes a methodological contribution through a constructed sustainability management control index.

Ämnet som denna studie behandlar är nyanländas integrering i det svenska samhället. Det framställs ett samhälleligt problem som teorier konkluderar är en följd av ett organisatoriskt problem bland de involverade parterna inom etableringsreformen. Syftet med denna uppsats är att studera hur de samverkande myndigheterna och kommunerna arbetar för att påverka nyanländas integrering och etablering i samhället, samt huruvida användningen av starkare styrmedel skulle påvisa sig bidra till en effektiv integrering av nyanlända. Två utvalda kommuner och samtliga myndigheter, förutom Migrationsverket, har intervjuats för att besvara på uppsatsens frågeställningar. Resultatet pekar på en god samverkan mellan parterna samtidigt som det även förekommer otydlighet kring ansvarsfördelning och arbetsuppgifter. Med tidigare erfarenheter som utgångspunkt kan det hävdas att det finns en stor sannolikhet att starkare styrmedel skulle kunna vara en effektiv åtgärd i att integrera nyanlända genom att förhindra att en stor andel nyanlända flyttar till segregerade områden där det inte råder goda förutsättningar för integration. / The following study deals with the integration of new arrivals in Sweden. A societal problem is depicted which theories conclude is the result of an organizational problem among the partners in the establishment reform. The purpose of this essay is to study how the collaborating authorities and municipalities work together to influence the integration and establishment of new arrivals and also whether the use of more forceful means of actions would prove to contribute to an effective integration of newcomers. Two designated municipalities and all administrative authorities, with the exception of the Swedish Migration Agency, were interviewed to answer the essay questions. The results point towards a good cooperation between the parties; however, a lack of clarity of the partners' responsibilities and duties has been found. With previous experiences as a basis it can be argued that there is a high probability that the usage of more forceful means of actions could be an effective means of integrating newcomers by preventing large proportions from moving to segregated areas, where poor conditions for integration is prevalent. The study is written in Swedish.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån arbetstagares perspektiv förstå hur ledarens kontroll och förtroende påverkar den anställde. Metod: Studien är utformad utifrån en kvalitativ metod där vi har tillämpat en semistrukturerad intervjumetod. Vi har utfört intervjuer med tio stycken intervjupersoner vilka är aktiva inom fastighetsmäklarbranschen. Vid analyserande av det material vi fått in har vi använt oss av en tematisk analysmetod.  Resultat och slutsats: Studien visar att det existerar en kopplning mellan ledarens kontroll och förtroende för den anställde. Det som även framkommit av studien är att det finns olika former av kontroll som enligt de anställdas uppfattning har olika påverkan på ledarens förtroende för denne. Vår slutsats är att tvingande kontroll har en negativ påverkan på förtroendet medan lönsam och normativ kontroll har en positiv påverkan på förtroendet för den antsällde. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna studie har varit en djupgående kvalitativ forskning anser vi att det vore av intresse att utföra en motsvarande studie genom en kvantitativ metod.Vi finner det även tänkvärt att utföra samma studie men med betydligt fler respondenter, vilket hade utökat trovärdigheten i slutsatserna. Vidare skulle studien bli mer djupgående och preciserad om de två inriktningarna skulle utforskats var för sig. För att skapa en större förståelse för vårt valda forskningsområde skulle samma studie fast ur ledarens perspektiv komma att vara mer omfattande.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen genom den kunskap som vi fått inom ledarskp och organisation. Denna forskning anser vi vara användbar för det specifika säljyrket fastighetsmäklare. Vi anser det eftersom studiens resultat kan ge en insikt för vad som är värt att eftersträva och arbeta vidare med inom ledarskap, för att motverka en dålig effekt av kontroll. Vi har förtydliggjort utifrån teori och analys att tvingande, lönsam samt normativ kontroll kan ha olika påverkan på ledarens förteoende för den anställde. Därför har studien även bidragit samt klargjort för hur de olika formerna av kontroll påverkar förtroendet. / Aim: The aim of this study is to on the basis of employees’ perspective create an understanding how the leader's control and trust affect the employee. Method: The study is designed based on a qualitative approach where we have applied a semi- structured interview method. We conducted interviews with 10 individuals who are active in the real estate broker. When analyzing the material we have used a thematic analysis. Result & Conclusions: The study shows that there exists a connection between the leader's control and trust in the employee. What also emerged from the study is that there are different forms of control which accordingly to the employees' perception have different impacts on the leader's trust in them. Our conclusion is that coercive control have a negative impact on trust, while remunerative and normative control has a positive impact on trust in the employee. Suggestions for future research: Because this study has been a profound qualitative research, we believe it would be interesting to conduct a similar study as a quantitative method.    We find it is also notable to perform the same study, but with significantly more respondents, which had increased the credibility of the conclusions. Further study would be more thorough and precise if the two approaches would be explored individually. In order to create a greater understanding within our chosen field of research, it would be more extensive to study the same subject but from the manager's perspective. Contribution of the thesis: The study contributes to the business economic research by the knowledge that we gained in the field of leadership and organization. This research, we consider to be useful for the specific sales profession of real estate brokers. We believe this because the study's results can give an insight of what is worth striving for whithin the field of leadership, to counteract the bad effect of control. We have clarified from theory and analysis to coersive, remenuretive and normative control has different effects on the leader's trust in the employee. Therefore, the study has also contributed and made it clear how the various forms of control affects trust.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results & conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.

Förändringar sker ständigt i organisationer av olika anledningar och som konsekvens av covid19 har distansarbete under den senaste tiden haft en snabb ökning, då många arbetsplatser tvingades ställa om till detta för att begränsa smittspridningen. Nya direktiv kom snabbt och förutsättningarna kunde ändras från dag till dag. Arbetet på distans resulterade i en ökad digitalisering och ledarskapet på plats fick i många fall skötas på distans och från det egna hemmet via en mobiltelefon eller dator. Flera faktorer påverkar ledares kommunikation och relationer till sina medarbetare och i föreliggande studie kommer fokus ägnas åt hur distansarbete som en förändring påverkat medarbetare och arbetsgrupper ur ett ledarskapsperspektiv. Vi har utfört en kvalitativ studie som undersökt de nya förutsättningarna och hur de påverkat kommunikation och relationer. För studien har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer med ledare inom kultur och fritidsenheten på olika kommuner som innan covid-19 inte arbetat så mycket på distans. Vår studie handlar om hur ledare upplevt denna tid och om de sett någon påverkan på relationer och kommunikation med medarbetarna, de har fått anpassa sig till nya arbetssätt och funnit nya strukturer.  Syfte och metod: Studiens syfte har varit att öka förståelsen för den upplevda förändringen och de upplevda möjligheter och svårigheter som kommit med att hålla relationer och kommunikation digitalt. LMX är den teori som beskriver relationens betydelse mellan ledare och medarbetare. Teorin används för att ge en teoretisk grund för det material som studien presenterar. Då studiens ska ge en djupgående beskrivning av det valda problemområdet är studien baserad på en kvalitativ metod. Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med ledare som arbetar i kommunal verksamhet som ger sina upplevda tankar kring ämnet. Intervjuerna genomfördes i form av videosamtal med samtliga respondenter med hänsyn till rekommendationerna om social distansering. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar utifrån det empiriska materialet och teorin att relationer som tidigare fungerat bra i stor grad fortsätter att fungera bra även vid ett distansledarskap. Kommunikationen har kunnat utvecklas med digital hjälp och det har funnits substitut till fysiska möten via digitala plattformar. Studiens viktigaste slutsats är att mycket tid får läggas på de relationer med medarbetarna som inte fungerat fullt ut, de relationer som är krävande från start blir inte mindre krävande i en tvingande förändring. / Background and problems: Changes are constantly taking place in organizations for various reasons and as a consequence of covid-19, teleworking has recently increased rapidly, as many workplaces were forced to switch to this to limit the spread of infection. New directives came quickly and the conditions could change from day to day. The work at a distance resulted in increased digitization and the leadership on site had in many cases had to be managed remotely and from one's own home via a mobile phone or computer. Several factors affect leaders' communication and relationships with their employees, and in the present study, the focus will be on how teleworking as a change has affected employees and workgroups from a leadership perspective. We have conducted a qualitative study that examined the new conditions and how they affected communication and relationships. For the study, we conducted nine semi-structured interviews with leaders in the culture and leisure unit in different municipalities who before covid-19 did not work that much at a distance. Our study is about how leaders experienced this time and if they saw any impact on relationships and communication with employees, they have had to adapt to new ways of working and found new structures. Purpose and method:The purpose of the study has been to increase the understanding of the perceived change and the perceived opportunities and difficulties that have come with keeping relationships and communication digital. LMX is the theory that describes the importance of the relationship between leader and employee. The theory is used to provide a theoretical basis for the material that the study presents. As the purpose of the study is to provide an in-depth description of the selected problem area, the study is based on a qualitative method. The study is based on nine semi-structured interviews with leaders who work in municipal activities who give their perceived thoughts on the subject. The interviews were conducted in the form of video interviews with all respondents concerning the recommendations on social distancing. Results and conclusion: The results of the study show, based on the empirical material and theory, that relationships that previously worked well to a large extent continue to work well even at a distance leadership. Communication has been able to be developed with digital help and there have been substitutes for physical meetings via digital platforms. The most important conclusion of the study is that a lot of time may be spent on the relationships with employees that have not worked fully, the relationships that are demanding from the start will not be less demanding in a compelling change.

Bakgrund och problem: Klimatförändringar har ökat allt mer med åren och är idag ett hot mot både individens hälsa och säkerhet. Tidigare forskning har studerat hur olika branscher, som bland annat material- och industribranschen, redovisar kring klimatrelaterade risker. Däremot har dessa studier inte fokuserat på hur endast en bransch redovisar kring klimatrelaterade risker. Dessutom finns det få studier som har fokuserat på hur redovisningen av klimatrelaterade risker påverkats av tvingande hållbarhetsrapportering.  Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur tre av Sveriges storbanker redovisar kring risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och hur det har utvecklats för de tre årtalen 2016, 2019 och 2022. Studien bidrar till att få en ökad förståelse på hur tvingande hållbarhetsrapportering och införandet av ramverket Task Force on Climate - related Financial Disclosure påverkar redovisningen av klimatrelaterade risker.  Frågeställning: Hur redovisar banker kring de risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och har tvingande hållbarhetsrapportering påverkat redovisningen? Hur påverkas innehållet av års- och hållbarhetsrapporten vid införandet av TCFD? Metod: Inom denna studie har en metodkombination, kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, tillämpats i form av en komparativ forskningsdesign. En innehållsanalys har genomförts. En kodningsmanual och ett kodningsschema har utformats med hjälp av kvalitativa frågor och kvantitativ data.  Resultat och slutsats: Studiens resultat kan visa på att det har skett en utveckling kring bankernas redovisning av klimatrisker för år 2016, 2019 och 2022.  Studien påvisar att bankerna har utvecklats från ett allmänt förhållningssätt till en mer specifik redovisning av klimatrisker, vilket tyder på en positiv påverkan från införandet av tvingande hållbarhetsrapportering. Vidare påvisar studien att införandet av ramverket TCFD har bidragit till en mer omfattande och detaljerad redovisning av klimatrisker, vilket i sin tur även tyder på en positiv påverkan. / Background and Problem: Climate changes have progressively intensified over the years and are presently a menace to both individual well-being and security. Prior research has explored how various sectors, including materials and industrial sectors, disclose climate-related risks. However, these inquiries have not centered on the singular disclosure of climate-related risks within a single sector. Furthermore, a limited number of studies have concentrated on how the reporting of climate-related risks has been influenced by mandatory sustainability reporting. Objective: The purpose of this study is to examine how three of Sweden's major banks disclose risks resulting from climate change in their annual and sustainability reports, and how it has evolved for the three years 2016, 2019, and 2022. The study contributes to enhancing the understanding of how mandatory sustainability reporting and the implementation of the Task Force on Climate-related Financial Disclosure framework influence the disclosure of climate-related risks. Research Question: How do banks disclose the risks resulting from climate change in annual and sustainability reports, and how has mandatory sustainability reporting affected the disclosure? How is the content of the annual and sustainability reports influenced by the implementation of TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosure)? Method: This study employs a mixed-methods research strategy, combining qualitative and quantitative approaches, in the form of a comparative research design. To examine the banks' annual and sustainability reports for the years 2016, 2019, and 2022, a content analysis has been conducted. A coding manual and coding scheme have been developed using qualitative questions and quantitative data. Results and Conclusion: The results of the study can indicate that there has been a progression in the disclosure of climate risks by banks for the years 2016, 2019, and 2022. The study demonstrates that banks have evolved from a general approach to a more specific disclosure of climate risks, implying a favorable impact stemming from the implementation of mandatory sustainability reporting. Furthermore, the study highlights that the adoption of the TCFD framework has contributed to a more comprehensive and intricate disclosure of climate risks, which, in turn, also suggests a positive influence.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

Bakgrund: Sjukvården i Sveriges står inför en problematik, vilken kan hänföras till få vårdplatser och knappa resurser, vilket i sin tur lett till överbelastade akutmottagningar. Denna problematik ställer krav på att utveckla förbättringar i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten på mottagningarna. Styrningen av förbättringsprocesser består av både möjliggörande och tvingande inslag, vilka kan komma att antingen samspela eller ge upphov till styrspänningar.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera olika aspekter av förbättringsarbete på akutmottagningar, såsom hur de styrs och dess potentiella utmaningar. Studien syftar även till att undersöka de anställdas upplevelser av de möjliggörande och tvingande inslagen av styrningen samt ge förslag på hur styrningen av förbättringsarbete kan utvecklas i framtiden.  Metod: Studien har innefattat semistrukturerade intervjuer med diverse chefer, läkare, sjuksköterskor och politiker i Region Kronoberg och Region Kalmar, vilket gör det till en multipel flerfallstudie av kvalitativ karaktär. I metodavsnittet beskrivs det hur det empiriska materialet samlats in. Slutsats: Förbättringsarbete analyserades utifrån aspekterna: kvalitet, flöde och effektivitet, där det tydliggjordes hur förbättringsarbetet består av att möta de utmaningar som finns samtidigt som kostnadseffektivitet och vårdkvalitet behövs tas i beaktning. Vidare identifierades möjliggörande styrning på akutmottagningarna i form av värdegrunden och visionen, och i den professionella autonomin. Den tvingande styrningen kunde istället ses i budgeten och verksamhetsplaner, regler och riktlinjer samt i RETTS-systemet. Fem stycken styrspänningar identifierades mellan professionell autonomi och formella regelverk, personalbrist och överbelastning, effektiviseringskrav och resursbrist, läkare och sjuksköterskor, samt medicinsk personal och administrativa samt politiska aktörer. Dessa spänningar och relationer mellan aktörerna i regionerna förklarades med hjälp av aktör-nätverksteori. / Background: Swedish healthcare is facing problems associated with few hospital beds and scarce resources, which in turn has led to an overload in the emergency departments. This issue has created a demand for process improvement aimed at increasing the efficiency and quality of the emergency departments. Management of process improvement consists of both enabling and coercive elements, which may either interact or create tensions in governance. Purpose: The purpose of the essay is to identify and analyze various aspects of improvement work in emergency departments, such as how it is managed and its potential challenges. The study also aims to examine employees’ experiences of the enabling and coercive elements of management, and to provide suggestions on how the controls can be developed in the future. Method: The study has involved semi-structured interviews with various managers, physicians, nurses and politicians in Region Kronoberg and Region Kalmar, making it a multiple case study of qualitative nature. The methodology section describes how the empirical data was collected.  Conclusion: Improvement work was analyzed based on the aspects of quality, patient flow and efficiency, clarifying how the improvement work consists of meeting the challenges that exist while at the same time taking cost efficiency and quality of care into account. Furthermore, enabling control was identified in emergency departments in the form of the value and vision, and in the professional autonomy. Coercive controls could instead be seen in the budget, the operational plans, rules and guidelines, and the RETTS-system. Five tensions were identified between professional autonomy and formal regulations, staff shortages and overcrowding, efficiency demands and resource shortages, doctors and nurses, and medical staff and administrative as well as political actors. These tensions and relationships between actors in the regions were explained using actor-network theory.