Syftet med denna uppsats är att få mer kunskap om hur elever som uppger att de har ADHD beskriver sin gymnasieundervisning i musik. Studien använder sig av motivationsteori som teoretisk utgångspunkt. Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer med personer som har gått det estetiska programmet med musikinriktning på gymnasiet som uppger att de har en ADHD-diagnos. Syftet med dessa intervjuer var att låta informanterna tala så fritt som möjligt. Resultat visade att informanternas verkligheter stämde överens med varandra, och utifrån analys av transkriptioner kunde fyra huvudteman identifieras. Dessa teman var motivation, möjlighet att påverka val av musik, mallar och hyperfokus. I diskussionskapitlet tar jag upp hos vem eller var möjliga problem kan ligga och för en diskussion kring de fyra huvudteman som uppkom i resultatkapitlet. I metodkapitlet för jag en diskussion kring för- och nackdelar med intervju som metod och vad jag hade kunnat göra annorlunda för att öka validiteten i min studie. Min studie visar att det behövs vidare forskning på lärares kunskap av att arbeta med elever med NPF. Studien visar också att det behövs vidare forskning om liknande fenomen fast med kvinnligt kodade personer.

Denna studie har fokus på tydliggörande pedagogik inom området specialpedagogik. Studiens syfte var att bidra till kunskap om hur tydliggörande pedagogik kan tillämpas i förskolan för att tillgodose barns behov samt vad denna tillämpning kan medföra till förskolans verksamhet genom att undersöka förskollärares beskrivning. En kvalitativ forskningsansats valdes och intervjuer med tre olika förskollärare som hade arbetat med tydliggörande pedagogik på förskola genomfördes i en kommun. För att insamla ytterligare data genomfördes även observationer samtidigt med intervjuerna för att se miljöer som tydliggörande pedagogik tillämpades i. Studiens resultat visar att i användning av tydliggörande pedagogik finns det olika sorter av stöd såsom visuella stöd: bilder och tecken samt strategier: rutiner och struktur. Sådana stöd kan gynna alla barn såsom barn i behov av särskilt stöd och andra barn. Således är det viktigt att pedagoger ska beakta både hela barngruppen och specifika barn som behöver särskilt stöd i användning av dessa stöd. Resultaten påvisar även att användning av tydliggörande pedagogik kan bidra till likvärdig och inkluderande förskola. Däremot kan det poängteras utifrån resultaten att utvecklingsanalys som utgår från olika perspektiv och synsätt på barns behov och dess funktion i verksamheten är nödvändig för att förverkliga denna förskola.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur bildstöd används både i förskolan inne- och utemiljö. Utifrån två frågeställningar vill vi ta reda på hur bildstöd används i de olika miljöerna, samt hur det skiljer sig åt. Vi har genomfört en studie med både kvantitativ- och kvalitativ metod, genom observationer och intervjuer, för att kunna ge ett bredare perspektiv på vår studie. Genom observationerna fick vi ett sammanställt resultat med antal för bildstödets användande, medan intervjuerna gav oss en mer djupgående bild för hur verksamheterna arbetar med bildstöd. Utifrån våra frågeställningar samt vårt insamlade material skapade vi sex stycken teman för att kunna genomföra en grundlig analys. Resultatet genom observationerna visar att det finns tydliga skillnader mellan inne- och utemiljöer, vilket också intervjuerna bekräftade. Genom citat från intervjuerna har analys och tolkning gjorts för att kunna få ökad förståelse för varför bildstöd inte finns i lika stor mängd utomhus. Slutligen diskuterar vi resultatet för att sammanställa studiens slutsatser och genom dessa besvara frågeställningarna.

Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka några förskollärares resonemang kring arbetet med lärmiljöers utformning, samt studera lärmiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv. Genom semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger och observationer på deras respektive avdelningar kunde datamaterial samlas in. Detta material har vidare analyserats med hjälp av tematisk analys och de valda teoretiska perspektiven – systemteoretisk perspektiv och The Theory of Affordances. Det som framkommit av det analyserade datamaterialet är att struktur både kan gynna och hämma barns handlingsmöjligheter i lärmiljöerna. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkar miljön barnen som vistas i den. Tillgängligheten bör anpassas efter de barn som vistas i lärmiljöerna, vilket i sin tur ska ge barn en känsla av självtillit. Däremot kan pedagoger, genom sin barnsyn och sitt sätt att utforma lärmiljöerna, sänka barns självförtroende om inte kraven balanseras. Lärmiljöers tillgänglighet kan påverka barns kreativitet beroende på vad för material och hur materialet erbjuds och presenteras. Därmed spelar det roll i vilken utsträckning förskolorna får ekonomiska resurser för att köpa in material, men även investera i kompetensutveckling för pedagogerna. Kompetensen kring specialpedagogik och inkluderingsarbetet är av största vikt i utformningen av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer, då barnen enligt lag och riktlinjer har rätt till en tillgänglig och god lärmiljö. Vi har kunnat identifiera att flertalet förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som en strategi för att kartlägga barns individuella behov och de handlingsmöjligheter som lärmiljöerna erbjuder, för att kunna justera lärmiljön på det mest optimala viset för barngruppen. Dock sker inte detta på ett systematiskt sätt, utan en enda förskola arbetar kontinuerligt med att reflektera över lärmiljön och göra justeringar i utformningen då arbetet med lärmiljöer enligt forskning bör vara föränderlig. Slutligen har vi kunnat studera att tydliggörande pedagogik är en strategi som används på samtliga förskolor på ett eller annat sätt och att det krävs mer forskning om bildstöd i förskolan, då det är ett outforskat område. Många barn är inskrivna i förskolan idag och det ställs höga krav på förskolepedagoger i förskolan idag att möta varje barns unika behov, men det krävs även att resurser och kunskap går i linje med de kriterierna.

Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att synliggöra hur specialpedagoger och förskollärare arbetar med tydliggörande pedagogik, på några förskolor. Studien förväntas även bidra med kunskap kring hur tydliggörande pedagogik kan stödja barns utveckling och lärande, med förhoppningen att i förlängningen öka användandet av verktyget.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare och specialpedagoger beskriver att de arbetar med tydliggörande pedagogik i förskolan.    - Hur använder förskollärarna och specialpedagogerna sig av tydliggörande pedagogik? - Vilket syfte har förskollärarna och specialpedagogerna med den tydliggörande pedagogik som finns? - Vilka faktorer möjliggör arbetet med tydliggörande pedagogik i förskolan? - Vilka faktorer försvårar arbetet med tydliggörande pedagogik i förskolan?   Teori Då studien behandlar språk, kommunikation och stödstrukturer i förskolan är den sociokulturella teorin aktuell. Den kompletteras med det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP), eftersom studien även fokuserar på delaktighet, relationer och lärande.   Metod Studien har en kvalitativ ansats och halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att behandla syfte och frågeställningar. Nio intervjuer genomfördes, två med specialpedagoger och sju med förskollärare. Därefter användes en tematisk analys för att tydliggöra resultatet. Resultatet analyserades och diskuterades därefter med hjälp av teori och tidigare forskning.    Resultat Resultatet visar att det övergripande syftet med tydliggörande pedagogik är tydlighet och trygghet för barnen. Denna tydlighet skapas med hjälp av olika verktyg, där bildstöd och TAKK benämns som centrala. Vid beskrivningen av faktorer som möjliggör eller försvårar arbetet med tydliggörande pedagogik lyfts främst organisationen och olika resurser, utbildning inom ämnet, förhållningssätt samt vilken roll specialpedagogen har i de olika förskoleområdena.   Specialpedagogiska implikationer Studiens resultat visar att specialpedagogens roll i arbetet med tydliggörande pedagogik kan utvecklas, genom att tillsammans med pedagoger skapa en tydlighet kring vad det är. Att skapa definitioner av vad tydliggörande pedagogik kan användas till ökar möjligheten att användandet blir anpassat till barngruppens olika behov. Det har även framkommit att specialpedagogen genom handledning, kan hjälpa till att ta reda på vad det är som hindrar pedagogerna att arbeta med tydliggörande pedagogik.

This essay will present the perspectives of research findings and governing documents on the topic of inclusion within the teaching profession. How can teachers enhance the inclusivity in their classrooms, and how do inquiry-based learning and clarifying work methods, such as TEACCH, contribute to support the learning process? The study aims to examine how inclusion can be created in the classroom to promote learning for students in mathematical difficulties. The questions at issue are examined through a variety of academic papers. The study concludes that students in mathematical difficulties benefit from an inclusive learning environment, and a lack of expertise among teachers in the subject can lead to exclusion. To promote learning for these students, teachers must possess solid knowledge in both special education and subject-specific teaching methods. Without these skills, a genuinely inclusive classroom is difficult to achieve.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare upplever sitt arbete med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som beskrev vad Tydliggörande pedagogik var för dem, hur de arbetar med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön och om de upplever några möjligheter eller utmaningar i det arbetet. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund. Studiens huvudsakliga resultat visade att förskollärarna har en gemensam syn på att Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika verktyg och strategier i lärmiljön för att göra vardagen på förskolan hanterbar, begriplig och meningsfull. Samtliga förskollärare upplever positiva möjligheter i arbetet med Tydliggörande pedagogik, dels att alla barn gynnas av att vardagen blir tydlig, dels att pedagoger får en bättre arbetsmiljö. De utmaningar som framkommer av studien är att det saknas kompetensutveckling i verksamheten och att pedagoger inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi drar slutsatserna att det behövs mer forskning och kompetensutveckling inom fältet, pedagoger behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och att alla barn gynnas av att ha en tillgänglig lärmiljö.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur några förskollärare använder sig av tydliggörande pedagogik med inriktning på bildstöd och tecken som kommunikativa redskap i förskolan. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare anser att detta kan skapa förutsättningar för barns kommunikation, delaktighet, begriplighet och inkludering. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är Vad har förskollärare för syn på arbetet med tydliggörande pedagogik för samtliga barn i förskolan? Vilken betydelse uppfattar förskollärarna att bildstöd och tecken som stöd har för barns inkludering och kommunikation? I vilka situationer används tydliggörande pedagogik, som TAKK och bildstöd i förskolan? I denna studie har semistrukturerade intervjuer med sex förskollärareanvänts för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Den sociokulturella teorin där samspel och kommunikation ses som en grundförutsättning för lärande har vart studiens utgångspunkt. Analysen har genomförts genom att kategorisera respondenternas svar utefter på vilket sätt de arbetar med just bildstöd och tecken som stöd samt deras syn på arbetssättet tydliggörande pedagogik. Resultatet visar att alla respondenter anser att tecken och bildstöd kan vara gynnsamt för alla barn, inte endast de som är i behov av det på grund av språkliga förseningar eller liknande. Det framgår även att flera av respondenterna anser att tydliggörande pedagogik är lättare att använda vid de planerade situationerna som till exempel samling, måltidssituation och liknande. Respondenterna ansåg att det är svårare att använda denna typav arbetssätt i de spontana situationer som uppstår. Några av respondenterna menade även att tydliggörande pedagogik inte används i samma utsträckning om det inte finns barn i behov av det i barngruppen. Det framkom även att flera av respondenterna anser att det krävs en samsyn om vikten av att använda tydliggörande pedagogik i hela arbetslaget för att skapa rutiner kring arbetssättet.

Studien syftar till att ge ett kunskapsbidrag kring specialpedagogers erfarenheter av tydliggörande pedagogik i grundskola och gymnasium. Vi använde kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger som utifrån sina roller beskrev hur de arbetar med tydliggörande pedagogik på individ-, grupp- och organisationsnivå samt vilka utmaningar, hinder och möjligheter de erfarit i det arbetet. I resultatet framkom att specialpedagogernas beskrivningar av innebörden av tydliggörande pedagogik varierar, från exempelvis hjälpmedel och arbetssätt till lektionsdesign, enhetlig struktur och förhållningssätt. Informanterna såg tydliggörande pedagogik som en självklar del av undervisningen för att möta elevernas behov, att det är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Informanterna poängterade att arbetet med tydliggörande pedagogik handlar om ett förändringsarbete, ett arbete som ofta drivs av specialpedagoger. Detta förändringsarbete kan utgöra en utmaning då det kräver att all personal arbetar tillsammans och stöttar varandra, men även att skolledningen är positivt inställd och delaktig i arbetet. Resultaten diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som kommunikation, medierande resurser och proximal utvecklingszon är centrala. Vi drar slutsatsen att tydliggörande pedagogik kan ses som en medierande resurs som bidrar till att lärare lättare kan utmana elevernas proxiamala utvecklingszon.

Idag visar allt fler forskningsresultat på de språkutvecklande vinsterna hos samtliga barn när verksamheter bedrivs med AKK som komplement. AKK är ett paraplybegrepp som innefattar bland annat bildstöd och tecken som stöd, där olika AKK-system visualiserar språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares inställningar till användande av AKK, samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att naturligt kunna använda sig av AKK i undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat se likheter och olikheter i förskollärarnas kunskaper och sätt att använda AKK, likväl som vi delgetts deras tankar kring ämnet. Studiens resultat visar att förskollärare generellt har en god inställning till AKK och dess arbetsformer, men att verksamhetens arbete oftast endast innefattar arbete med bildstöd. Dagens förskollärare har väldigt olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med AKK inkluderat, vilket kan ge konsekvenser. Studien påtalar vikten av kompetenshöjande fortbildningsmöjligheter för våra pedagoger, och tidigare forskning visar att pedagoger som är duktiga på AKK har lättare att uppmärksamma behov och anpassa lärmiljöerna på ett sätt som inkluderar alla barn. I studien framkommer också hur både barngruppens och arbetslagets konstellation påverkar hur arbetet med AKK tar vid, samtidigt som resultatet visar på förskollärarnas insikt om fördelarna med AKK oavsett vilka uttalade behov som finns. / Today, more and more research results show the language development gains of all children when activities are conducted with ACC as a supplement. ACC is an umbrella concept that includes image support and signs as support, where different ACC systems visualize the language. The purpose of this study has been to examine preschool teachers' attitudes towards using ACC, as well as what conditions they consider to have to be able to naturally use ACC in teaching. Through qualitative interviews, we have been able to see similarities and differences in the preschool teachers' knowledge and ways of using AKK, as well as their thoughts on the subject. The results of the study show that preschool teachers generally have a good attitude towards ACC and its working methods, but that the organization's work usually only includes work with image support. Today's preschool teachers have very different conditions for being able to teach with ACC included, which can have consequences. The study points to the importance of competence-enhancing continuing education opportunities for our pedagogues, and previous research shows that pedagogues who are good at ACC have an easier time paying attention to needs and adapting learning environments in a way that includes all children. The study also shows how the constellation of both the children's group and the work team affects how the work with AKK takes place, while the results show the preschool teachers' insight into the advantages of ACC regardless of the stated needs.