Rapporter visar på att det saknas sjuksköterskor inom vården idag och att det i framtiden kommer fortsätta vara så. Sjuksköterskor uppger att arbetssituationen är ohållbar och att där finns brister på flera plan. Arbetsmiljö, hög stressnivå, personalomsättning och ledarskap är faktorer som bidrar till sjuksköterskors intentioner att lämna sin arbetsplats. Studiens syfte handlar om att undersöka hur ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intention att lämna sitt arbete. Det är en kvalitativ litteraturstudie där tio stycken artiklar ingår. Både ostrukturerade- och strukturerade sökningar av artiklar gjordes i vetenskapliga databaser för att ge en så trovärdig bild av kunskapsområdet som möjligt. Studiens resultat visar på att ledarskapet och ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intentioner att lämna sin arbetsplats. Det är viktigt att ledaren är delaktig i utformandet av relationer dels mellan ledare och sjuksköterska men dels även mellan de kollegiala relationerna. Arbetsmiljön är också en viktig förutsättning för sjuksköterskan och som ledaren också bör vara delaktig i för att gynna sjuksköterskans arbetssituation. För att skapa en hållbar sjukvård måste ansträngning göras för sjuksköterskans hållbarhet. Chefer och ledare som arbetar inom hälso- och sjukvård skulle behöva utveckla både sitt ledarskap och chefskap för att synergi dem emellan ska träda fram.

Få böcker har haft en sådan djupgående påverkan på tex. böcker, filmer, musik och konst som Uppenbarelseboken. Dess rika illustartioner av monster och odjur, av gott och ont, av vitt och svart lockar till många olika frågeställningar. I denna uppsats behandlas Uppenbarelsebokens beskrivning av en ny himmel och en ny jord, som den beskrivs i Upp 21:1.Texten behandlas utifrån ett historisk textorienterad tolkning och det teoretisak antagandet är att Uppenbarelseboken är en apokalyptisk text. De frågeställningar som besvaras är om Johannes beskrivning av en ny himmel och en ny jord är en ny förväntad kosmisk förändring eller om det enbart är en metaforisk förändring. Den andra frågeställningan handlar om Johannes kommentar i vers 1c, om havet som inte längre existerar.

Innan jag började läsa arkitektur var jag dansare i många år. Då låg jag ofta på golvet och tittade i taket. Så pass länge att taket tillslut blev en vägg. Jag har också snurrat mig yr så att rummets gränser suddats ut, så att upp blev ner och ner blev upp. Med den erfarenheten har jag sökt efter ett sätt att radera bort gränsen för vad som är en vägg, ett golv och ett tak. En kulturskola ska vara en plats för lärande, lust och kreativitet. En plats där möjligheterna är många och begränsningarna få. Där barnen och ungdomarna inte upplever normer kring vad som är normalt, utan en plats där de får exprimentera och inte fastna i begrepp av vad som är rätt och fel. Att komma till Kulturskolan i Älvsjö ska ge eleverna känslan av den taklösa byggnaden som inte begränsar utan snarare visar på alla de möjligheter en plats för lärande och reativitet har. Byggnaden är en samlad kropp med rumsligheter i fasad. I kontrast till grannen Stockholmsmässan där all verksamhet sker i hemlighet och bakom slutna väggar visar byggnaden upp sin verksamhet för det kringliggande Älvsjö. Jag har sökt efter en byggnad där barnen får vara kvar i sin öppna värld. Där det inte finns ett rätt svar utan där svaren är många. Eleverna ska kunna vrida på huvudet och världen ska vara sig lik eller lägga sig på golvet och upp liknar ner. Det blir en byggnad utan tak eller ett fotavtryck mot himmlen. / Before I started studying architecture, I was a dancer for many years. I often laid on the floor and looked at the ceiling. For so long that the ceiling was transformed into a wall. I have also twisted and turned myself dizzy in rooms so boundaries have become blurred, where up has been down and down has been up. With that experience, I have been looking for a way to erase the limits of what is a wall, a floor and a ceiling. A Kulturskola should be a place for learning, desire and creativity. A place where the opportunities are many and the limitations are few. Where children and young people  not experience  norms of what is normal, but where they can experiment and not get caught up in the concept of what is right and wrong. Beeing at the Kulturskola in Älvsjö should give the students the feeling of the roofless building which does not limit but rather shows all the potential of a place for learning and creativity. In contrast to the neighboring Stockholm International Fairs where all the activity takes place in secret and behind closed walls, this buildning shows Älvsjö what is happening inside. I have searched for a building where children can be left in their open world. Students should be able to turn their heads and the world should be the same or lie down on the floor and up is similar to down. It is a building without a roof or a footprint to the sky.

Denna uppsats behandlar ämnet läsmotivation i en medieteknologisk kontext. Syftet är att bidra till kunskap kring huruvida mobilapplikationen Läs upp kan, eller inte kan, användas för att motivera barn i årskurs två till fem att läsa. Utifrån detta ändamål har en longitudinell studie genomförts i vilken sex barn använt applikationen under tre veckor. Empirisk data samlades sedan genom kvalitativa intervjuer med barnen, och deras respektive förälder, vid två tillfällen; efter en, samt efter tre veckors användning. För att utforska barnens initiala inställning till läsning genomfördes en baslinjeenkät innan försöket inleddes. Resultatet visar sammanfattningsvis; att olika aspekter av motivation är olika starka inom olika individer, och att applikationen därför har olika påverkan (samt varierad möjlighet till påverkan) på enskilda barn. Att applikationens tillvägagångssätt implicerar yttre aspekter för att motivera till läsning men Läs upp kan även ses främja inre läsmotivation. Att tillvägagångssättet har potential att både stärka och underminera barns upplevda självförmåga vilket kan påverka deras läsmotivation. Samt att applikationens limiterade urval boktitlar begränsar barnens möjlighet att välja läsmaterial vilket kan ha negativ effekt på deras upplevda autonomi och läsmotivation. / Application equals motivation? This essay considers the subject of reading motivation in a media technological context. The aim is to provide insight into whether the mobile application Läs upp can, or cannot, be used to motivate children in grades two to five to read. For this purpose, a longitudinal study was performed in which six children used the application for three weeks. Empirical data was gathered through qualitative interviews with the children, and their respective parent, on two occasions; after one and three weeks of use. To explore the children's initial approach towards reading, an initial baseline survey was conducted. The result shows, in summary; that different aspects of motivation are different in strength in different individuals. Therefore, Läs upp has different effects on (and mixed opportunity to effect) the individual child. The application's approach implies external aspects, it can however also promote intrinsic reading motivation. The application may potentially strengthen or undermine the child's self-perceived ability, which may affect their reading motivation. The narrow title selection limits children's possibility to choose reading materials, which can have a negative effect on their perceived autonomy and reading motivation.

Bakgrund: Fall fortsätter vara ett stort problem hos äldre personer och studier visar att fallrisk kan öka om man är rädd för att falla. Att inte kunna ta sig upp från golvet efter fall ökar skador och är en indikation av för tidig död. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan self-efficacy för att ta sig upp från golvet och fallrädsla hos äldre personer. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med beskrivande undersökning av variabler från verktygen FES-I och self-efficacy skalan. 28 deltagare inkluderades från två grupper genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades med Spearmans Rangkorrelationskofficient samt Mann-Whitney U-test. Resultat: Medianen för FES-I = 25(18,25/ 30,5), medianen för self –efficacy= 65(50/100). En signifikant skillnad mellan grupper observerades (p FES-I = 0,002, p self-efficacy = 0,004). Det fanns ett signifikant negativt samband mellan FES-I och self-efficacy (Roh = 0,74, p = 0.001).  Slutsats: Sambandet mellan self-efficacy för att ta sig upp från golvet och fallrädsla hos äldre personer visade att desto högre en person skattade sin self-efficacy, desto mindre fallrädsla tycktes hen ha. Genom att begrunda problemet av fallrädsla utifrån den socialkognitiva teorin belyser den här studien vikten att förstå hur en persons tro på sin förmåga påverkar ett beteende.

Submitted by Roberto Greenhalgh (roberto.oliveira@fgv.br) on 2014-08-20T20:25:57Z No. of bitstreams: 1 Dissertação_Roberto Souza G Oliveira_Versão Final Aprovada.pdf: 722890 bytes, checksum: 4972de6c211a8697cca559565c8e4f7b (MD5) / Rejected by ÁUREA CORRÊA DA FONSECA CORRÊA DA FONSECA (aurea.fonseca@fgv.br), reason: Prezado Roberto, Sua submissão esta sendo rejeitada, porque a data da defesa está errada(dc.date.issued 2014-04-30).O correto será 2014-05-09. Favor acertar a data e submeter novamente. Att. ÁUREA SRA on 2014-08-21T19:00:36Z (GMT) / Submitted by Roberto Greenhalgh (roberto.oliveira@fgv.br) on 2014-08-21T19:13:11Z No. of bitstreams: 1 Dissertação_Roberto Souza G Oliveira_Versão Final Aprovada.pdf: 722890 bytes, checksum: 4972de6c211a8697cca559565c8e4f7b (MD5) / Approved for entry into archive by ÁUREA CORRÊA DA FONSECA CORRÊA DA FONSECA (aurea.fonseca@fgv.br) on 2014-08-21T19:15:29Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação_Roberto Souza G Oliveira_Versão Final Aprovada.pdf: 722890 bytes, checksum: 4972de6c211a8697cca559565c8e4f7b (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2014-08-28T11:54:33Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação_Roberto Souza G Oliveira_Versão Final Aprovada.pdf: 722890 bytes, checksum: 4972de6c211a8697cca559565c8e4f7b (MD5) / Made available in DSpace on 2014-08-28T11:58:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação_Roberto Souza G Oliveira_Versão Final Aprovada.pdf: 722890 bytes, checksum: 4972de6c211a8697cca559565c8e4f7b (MD5) Previous issue date: 2014-05-09 / The objective of this research was to analyze the Social Management Program in pacified territories - Territories of Peace in the light of the theoretical construct of social management in academy. Based on the literature on Social Management, we attempted to identify the different components that guide their discussion. Added to this were discussed throughout the theoretical framework issues that favor the understanding of the context in which the Territory of Peace Program is inserted, such as slums, public security and pacification project project underway in Rio de Janeiro city. Given the speech adopted by Territories of Peace Program, chose to analyze it from some evaluation categories of deliberative participatory processes, namely: Discussion Threads, Inclusion, Pluralism and the Common Good. Data were collected in the first instance, by literature research. Then, interviews were conducted with social managers responsible for conducting the studied program on different territories. In short, the results point to the existence of spaces for discussion, however without decisionmaking powers. In a few moments, the characteristics of what was termed a Social Program Management approach the characteristics of Strategic Management, whose conceptual and instrumental framework relies on mechanisms of decision making based on hierarchy and technical knowledge. / O objetivo desta pesquisa foi analisar o Programa de Gestão Social em Territórios Pacificados – Territórios da Paz à luz da construção teórica da Gestão Social na academia. Com base na literatura sobre Gestão Social, buscou-se identificar as diferentes vertentes que orientam a sua discussão. Somado a isto, foram discutidos ao longo do referencial teórico questões que favorecem o entendimento do contexto no qual está inserido o Programa Territórios da Paz, tais como as favelas, política de segurança pública e o projeto de pacificação em curso na cidade do Rio de Janeiro. Tendo em vista o discurso adotado pelo Programa Territórios da Paz, optou-se por analisa-lo a partir de algumas categorias de avaliação de processos participativos deliberativos, quais sejam: Processos de Discussão, Inclusão, Pluralismo e Bem Comum. Os dados foram coletados, em um primeiro momento, por meio de pesquisa bibliográfica. Em seguida, foram realizadas entrevistas junto aos gestores sociais responsáveis pela condução do programa estudado nos diferentes territórios. Em suma, os resultados apontam para a existência de espaços para discussão, contudo sem capacidade deliberativa. Em alguns momentos, as características do que foi denominado um Programa de Gestão Social se aproximam das características da Gestão Estratégica, cujo arcabouço conceitual e instrumental se apoia sobre mecanismos de tomada de decisão baseados na hierarquia e conhecimento técnico.

Submitted by Joel de Lima Pereira Castro Junior (joelpcastro@uol.com.br) on 2016-08-19T22:09:35Z No. of bitstreams: 1 Marielle Franco.pdf: 2585949 bytes, checksum: 8688a7e4f97286726e7ffeeebbc60612 (MD5) / Approved for entry into archive by Biblioteca de Administração e Ciências Contábeis (bac@ndc.uff.br) on 2016-08-26T16:36:13Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Marielle Franco.pdf: 2585949 bytes, checksum: 8688a7e4f97286726e7ffeeebbc60612 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-26T16:36:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marielle Franco.pdf: 2585949 bytes, checksum: 8688a7e4f97286726e7ffeeebbc60612 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Gabinte do Deputado Estadual Marcelo Freixo / O objetivo desta dissertação é demonstrar que as Unidades de Polícia Pacificadora (UPPs), enquanto política de segurança pública adotada no estado do Rio de Janeiro, reforçam o modelo de Estado Penal. Para tal é necessário apresentar um estudo sobre o significado das Unidades de Polícia Pacificadora (UPPs) pela perspectiva da Segurança Pública e fundamentado nos elementos da Administração Pública. Trata-se de averiguar quais as relações contidas nestas Unidades, intrínsecas ao processo de elaboração e consolidação de políticas na área de segurança pública. Nesse sentido, haverá um esforço de identificar se as Unidades de Polícia Pacificadoras representam uma alteração nas políticas de segurança ou se estas se confirmam como maquiagem dessas políticas. Busca-se analisar, em perspectiva teórica ampla, se o modelo neoliberal no Brasil incorpora os elementos de um Estado Penal, considerando o processo de formulação e de implementação das UPPs nas favelas do Rio de Janeiro, no período de 2008 a 2013, peça chave para a compreensão deste fenômeno. Considerando a Favela da Maré como um dos elementos que corroboram para esta análise, uma vez que estes são caracterizados por elementos que sintetizam o modelo teórico proposto por Loïc Wacquant (2002), a saber, o processo de penalização ampliado, que colabora sobremaneira para a consolidação do Estado Penal, parte-se do pressuposto de que o modelo de análise proposto por esse autor, se aplicado ao caso proposto e guardadas as peculiaridades de cada contexto histórico-político, permite identificar um Estado Penal que, pelo discurso da "insegurança social", aplica uma política voltada para repressão e controle dos pobres. A marca mais emblemática deste quadro é o cerco militarista nas favelas e o processo crescente de encarceramento, no seu sentido mais amplo. As UPPs tornam-se uma política que fortalece o Estado Penal com o objetivo de conter os insatisfeitos ou "excluídos" do processo, formados por uma quantidade significativa de pobres, cada vez mais colocados nos guetos das cidades e nas prisões. / The purpose of this dissertation is to demonstrate that the Pacifying Police Units (UPPs), while public safety policy adopted in the state of Rio de Janeiro, reinforce the penal state model. This requires present a study on the meaning to present a study about the significance of the Police Pacification Units (UPP) from the perspective of Public Safety and based on the elements elements of the Public Administration. This is to ascertain the intrinsic relationships in these units, from the development to the consolidation in the area of public safety process of policies. In this sense, there will be an effort to identify whether the Police Pacification Units represent a change in the security policy or it is just a make up of these policies per se. Also, it seeks to examine, in a broad theoretical perspective, if the neoliberal model in Brazil incorporates the elements of a Penal State, considering the formulation process and implementation of UPPs in the Rio de Janeiro favelas, in the period of 2008-2013, which is the key to understand this phenomenon. It is also important to say that I have considered Maré favela as one of the elements that supported this analysis. Once these are characterized by proposed elements that synthesize theoretical model, by Loïc Wacquant (2002), the process of expanded sanctions, which contributes greatly to the consolidation of the penal state, start from the assumption that the analysis model proposed by this author, if applied to the proposed case and saved the peculiarities of each historical and political context, allow you to identify a Criminal State that, by the speech of "social insecurity", that applies a policy focus on controlling and rebuke the poor. The most predominant factor of this framework is the militaristic encircle in the favelas and the growing process of incarceration in its broadest sense. The UPPs become a policy that strengthens the penal state in order to contain the dissatisfied or "excluded" process, formed by a significant number of poor, who have been placed in the ghettos

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2016-12-02T13:15:07Z No. of bitstreams: 1 Mayara de Martini Cabeleira.pdf: 3765424 bytes, checksum: 2777e472968d645bd81b3d5c80dd3b84 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-12-02T13:15:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mayara de Martini Cabeleira.pdf: 3765424 bytes, checksum: 2777e472968d645bd81b3d5c80dd3b84 (MD5) Previous issue date: 2016-11-07 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / This work analyzes the security and the participation in the favelas through the implementation of the policy of pacification, in the city of Rio de Janeiro since 2008. The policy of pacification works as a governmental technology by means of a balanced modulation of two programs: UPP and Rio+Social. In the current society of control, the modular programs of pacification conform to the neo-liberal logic that combines both social programs and police action, reinforcing the subjectivation. This means that pacifying the favela includes: military occupiers acting as a police force; a heavy police presence referred to as "proximity"; negotiation between police and drug traffic police; and each individual participating as a community police. In the aftermath, the favela was perceived as a safe place to grant social investments that work through endless partnerships known as private-public. In the name of social responsibility, Non Governmental Organizations, Institutes, Foundations, Universities, Companies and International Organizations, clustered in projects and programs around the management of misery. The favela evinces the pride of the existence's misery from itself and through its governmentalization. At the same time the political renewal of police also introduced participation practices of the so called civil society. This has amplified police conduct as an ordinary one by producing subjectivation into every single person who loves the favela, and who is happy and proud that the poor people have their place / Este trabalho analisa a segurança e a participação nas favelas por meio da política de pacificação, implantada na cidade do Rio de Janeiro desde 2008, que funciona enquanto tecnologia de governo que opera por meio da modulação combinada de dois programas: a UPP e a Rio+Social. Na atual sociedade de controle, os programas modulares da pacificação estão em conformidade com a racionalidade neoliberal que combina programas sociais com ações policiais, reforçando os assujeitamentos. Trata-se de pacificar a favela a partir da ocupação territorial das forças armadas com poder de polícia, da presença ostensiva da polícia denominada como “de proximidade”, da negociação da polícia com a polícia do tráfico e da participação de cada um em ser um polícia da sua comunidade. Feito isso, considera-se que a favela está segura para receber investimentos sociais que atuem por meio de infindáveis parcerias conhecidas como público-privadas. Em nome da responsabilidade social, ONGs, institutos, fundações, universidades, empresas e organizações internacionais aglutinam-se em projetos e programas em torno da gestão da miséria. A favela evidencia o orgulho da miséria da existência a partir dela mesma e por meio de sua governamentalização, como a renovação política das polícias, também, introduziu práticas de participação da chamada sociedade civil que ampliaram a conduta de polícia a partir da produção do assujeitamento de cada um, que ama a favela, é feliz e se orgulha de que o pobre tem seu lugar

<p>This essay is about how newly graduated teachers experience their first year in teaching. The main focus is linked to the theory about the pedagogy triangle of Bermuda. It involves two dimensions with six main aspects. The first dimension is the psychosocial-, including, ambition, demands and the possibility to achieve ambition and demands. The second dimension is the didactic-, including the what-, why- and how-qustions.</p><p> The results of the study shows that teachers experience their first year in teaching different, depending primarly of the ascpets of the psychosocial dimension. The didactic dimension tends to incoroprate into the psychosocial dimension via ambition and demands. Ambition and demands are vital for the understanding of  how newly graduated teachers experience their first year in teaching. It is throw these aspects they look upon the reality and estimate their performance. If the ambition and the demands are inline with the how the reality develop the feeling of satisfaction grow.</p>

This essay is about how newly graduated teachers experience their first year in teaching. The main focus is linked to the theory about the pedagogy triangle of Bermuda. It involves two dimensions with six main aspects. The first dimension is the psychosocial-, including, ambition, demands and the possibility to achieve ambition and demands. The second dimension is the didactic-, including the what-, why- and how-qustions.  The results of the study shows that teachers experience their first year in teaching different, depending primarly of the ascpets of the psychosocial dimension. The didactic dimension tends to incoroprate into the psychosocial dimension via ambition and demands. Ambition and demands are vital for the understanding of  how newly graduated teachers experience their first year in teaching. It is throw these aspects they look upon the reality and estimate their performance. If the ambition and the demands are inline with the how the reality develop the feeling of satisfaction grow.