A recent phenomenon within the library sector is that of User Experience (UX). Library and information practitioners are increasingly leaning towards letting their users help guide and organise library services by using UX methods to both evaluate existing services and to create new ones. Despite that an increased number of academic librarians are focusing on researching their Library UX, few studies have been done on this phenomenon, and none have focused on a Swedish context. In this thesis, the emerging phenomenon of Library UX is investigated by performing a qualitative case study at two academic libraries in Sweden. The posed research questions focus on four areas: what impacts the implementations of UX methods have on an academic library, how UX methods are learnt, if this new emphasis on Library UX will affect the user-librarian relationship and if something can be said about the future of Library UX. The main theory used is Actor-Network Theory (ANT), which together with the use of the Foucauldian perspective on knowledge/power has been employed to analyse the collected empirical data to further the understanding of the phenomenon. The findings are divided into two parts. Firstly, the case study depicting the results of the collected empirical data. Secondly, the ANT-analysis of the Library UX network is presented, which is based on the data collected in the case study. The main conclusions that can be drawn from this study are how UX methods are perceived by the informants as leading to improved library services. There is also a clear consensus among the informants on how the new perspective of the user presented within the Library UX framework will deepen the user centred focus even further at the libraries. Furthermore, the ANT-analysis shows how the phenomenon has primarily emerged through advocacy and how advocates have a central role in how knowledge about Library UX and UX methods are spread within the library world. / Ett nytt fenomen inom bibliotekssektorn är User Experience (UX). Bibliotekarier låter i allt högre grad sina användare vägleda dem i hur bibliotekets tjänster ska se ut, genom att använda UX metoder för att både utvärdera och skapa nya tjänster tillhandahållna av biblioteken. Trots att det är en ökning i antalet universitetsbibliotek som nu fokuserar på att undersöka sin Biblioteks-UX har få studier gjorts på ämnet, och ingen ur ett svenskt perspektiv. I den här uppsatsen har fenomenet Biblioteks-UX undersökts genom en kvalitativ fallstudie på två universitetsbibliotek i Sverige. Forskningsfrågorna som ställts i uppsatsen fokuserar på fyra områden: Biblioteks-UX påverkan på universitetsbiblioteken i stort, hur UX metoderna lärs ut, om detta nya fokus kommer påverka användar-bibliotekarierelationen och om något kan utrönas om Biblioteks-UX:s framtid. Den primära teorin som används är Aktör-Nätverksteori (ANT), vilken tillsammans med Foucaults perspektiv på kunskap/makt har använts för att analysera det insamlande empiriska materialet för att få en djupare förståelse av fenomenet. Undersökningen är uppdelad i två avsnitt. I den första delen presenteras fallstudien och i den andra delen presenteras ANT-analysen gjord på Biblioteks-UX nätverket. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är för det första att informanterna uppfattar att UX-metoderna leder till förbättrade bibliotekstjänster. För det andra visar studien att det finns en konsensus bland informanterna om att det nya användarperspektivet som föreslås inom Biblioteks-UX kommer leda till ett djupare användarfokus på biblioteken. ANT-analysen visar vidare att fenomenet framförallt sprids genom förespråkare och hur dessa förespråkare har en central roll i hur kunskapen om Biblioteks-UX och UX-metoder sprids inom biblioteksvärlden.

Denna rapport dokumenterar utvecklingen av en interaktiv tidslinje i webbformat, med högt ställda krav på utseende, funktion, visuella effekter samt konsekvent användarupplevelse på olika plattformar. Implementationen utfördes utifrån teoretiska riktlinjer som erhållits genom litteraturstudier och därefter värderades utfallet dels genom att bedöma dess efterlevnad av dessa riktlinjer och dels genom en användarstudie med ett flertal olika enheter. Resultaten från användarstudien användes sedan för att värdera den praktiska relevansen hos den teoretiska grunden. Slutprodukten utgörs av en välfungerande webbapplikation som, med vissa eftergifter, beter sig konsekvent på alla testade enheter och väl uppfyller de teoretiska rekommendationerna ur främst design- och prestandaperspektiv. Användartesten visade på vissa svagheter som åtgärdades i möjligaste mån samt avslöjade en mycket stark vilja bland användarna att själva kontrollera navigering och informationsinhämtning. Testen visade även att de identifierade riktlinjerna varit såväl värdefulla som användbara, inklusive hur användarstudien i sig skulle utföras. Projektet ledde fram till en väl underbyggd bästa praxis samt värdefulla insikter ifråga om användarbeteende och i synnerhet användandet av uppmärksamhetsfångande element i designen, samt utgjorde en tydlig demonstration av vilket stort mervärde som användartest kan medföra. Slutligen noteras att det på grund av tekniska begränsningar inte alltid går att uppnå fullständig konsekvens ifråga om användarupplevelse under skiftande förutsättningar.

Products today are mostly sold from the Internet. Both Virtual Reality (VR) and Augmented Reality (AR) has become a tool for visualization. IKEA Home has started a new era where user has the possibility to visualize their product in a preferable context. The purpose of IKEA home is to give users the opportunity to architect their own products. The AR technology is useful in those kind of application as well as 3D-visualization. In this thesis work the author will take a closer look at the automotive industry, or more accurately a car configuration and how the use of 3D-technology can affect the hedonic and pragmatic experience. Cars are a big investment for customers and most buyers choose to visit retail shops when they are buying new cars. In a retail shop they have the possibility to test the car and have a closer look of the product it self. But what if the buyer want to customize the car. How can that be visualized and give a feeling for the customer of being inside a actual retail shop. One solution would be to use a interactive 3D-model that could give the user a new perception of the car, this could also include different contextual visualizations of the car.

Under 2017 spås det att de första åldersresponsiva webbplatserna kommer publiceras. En webbplats som inte bara anpassar sig efter vilken enhet besökaren kommer från, utan även användarens ålder. I denna studie finner vi vilka problem som kan knytas till just användarens ålder.

Självkörande fordon har med hjälp av den senaste teknologin utvecklats till att bli allt mer autonoma. Att fordonet kan ansvara för säkerhetskritiska funktioner som t.ex. styrning, broms och gas kräver en bra förståelse över vilka aspekter som kan ligga till grund för en lyckad interaktion mellan människa – maskin. Detta kräver också att den manuella föraren kan känna tillit till det automatiserade fordonet. Detta har gjort att förarens användarupplevelse (UX) har blivit allt viktigare vid interaktioner med självkörande fordon och relevant litteratur i området menar att tillit är en viktig del för en god användarupplevelse. I denna rapport presenteras olika aspekter som kan leda till ökad tillit gentemot automatiserade fordon. Litteratur har studerats för att hitta vilka aspekter som har särskild betydelse. Här visade det sig att den feedback som det autonoma systemet levererar till föraren är av stor betydelse. Feedbacken möjliggör att den manuella föraren slipper känna oro över vad det autonoma systemet utför för handlingar. Feedbacken bidrar också till att den manuella föraren vet och förstår om den behöver ta över kontrollen över fordonet. Forskningsfrågan som adresserades i studien var: ”Hur kan grafiska användargränssnitt designas för att kommunicera intention i självkörande fordon så föraren upplever en tillräcklig nivå av tillit?”. För att besvara forskningsfrågan användes en filmbaserad simulatorstudie där individers upplevelse av att ett grafiskt användargränssnitt kommunicerar fordonets intentioner undersöktes. Resultaten indikerar att grafiska användargränssnitt kan kommunicera ett självkörande fordons intentioner och att detta skulle kunna påverka en förares tillit till fordonet positivt. För att få djupare kunskap om detta rekommenderas det att framtida studier innefattar fler testdeltagare och att undersökningen utförs i en mer verklig kontext t.ex. i form av fordon ute i trafik eller i en avancerad bilsimulator. Genom att besvara forskningsfrågan kan ny kunskap erhållas där feedback gällande fordonets intentioner är i fokus.

Denna studie har undersökt hur kunskapsöverföringen i ett samarbete mellan en UX- designbyrå och en startup som använder Lean UX som ansats kan utformas utan att använda en omfattande dokumentation. För att göra detta har en kvalitativt fallstudie i formen av ett aktionsforskningsprojekt genomförts. Författaren till studien tog rollen som UX-designer hos en UX- och tjänstedesignbyrå där denne genomförde ett designuppdrag åt en startup inom social innovation under tio veckor. Inom denna kontext planerades och genomfördes en kunskapsöverföring som strukturerades kring löpande avstämningar där UX-designern och produktägaren tillsammans kunde diskutera och reflektera kring den design som tagits fram. Utöver dessa togs även visualiseringar av kunskaps fram i form av en interaktiv prototyp, fem stycken screencasts och viss textuell stöddokumentation fram. Utifrån detta har sju stycken lärdomar kunnat identifierats som reflekterar över kunskapsöverföringens och dess beståndsdelars kvalitet, vad som fungerade bra och vad som bättre skulle kunna stödja kunskapsöverföringen. Lärdomarna som har producerats i denna studie bör användas som ett inspiration och som ett diskussionsunderlag för hur kunskapsöverföringen kan gå till i denna typ av samarbete. / In this study the knowledge transfers between a UX design studio and a start up that utilizes Lean UX have been investigated to understand how it can be developed without the use of extensive documentation. To do this a case study have been performed as a action research project. The author took the role as a UX designer at a UX and Service design agency and performed a design project for a social innovation start up during 10 weeks. Within this context the knowledge transfers of design knowledge from the process where planned and executed. It was structured through ongoing reconciliations between the product owner and the UX designer in which they could discuss and reflect on the developed design. In addition to these visualizations of the knowledge where developed in the form a an interactive prototype, 5 screencasts and supporting textual documentation. Based on this 7 lessons learned could be identified that reflects on the knowledge transfer and the quality of its components, stating what worked well and what didn’t. The lessons learned that where identified through this study should be used as inspiration and to facilitate a discussion on how the knowledge transfer could be conducted within this kind of collaboration.

Jag har arbetat med framtagningen av ett nytt pressinfosystem till SVT. Framförallt har jag undersökt hur man kan gå till väga när man arbetar arbetarcentrerat med interaktionsdesign. Processen har gått igenom flera steg, från att identifiera användargrupper och följa deras väg över webbplatsen till att identifiera nyckelfunktioner och kritiska sidor. Därefter har en design för sidan tagits fram, testats och delvis implementerats. Processen har gjort att jag har fått en tydligare bild av några best practices och testmetoder samt en fördjupad förståelse för hur arbetet med att ta fram interaktiva produkter kan se ut.

This thesis explores how to design for the visually impaired. During the course of work, a literature study and interviews with blind and visually impaired people were conducted. The objective was to investigate what contextual information is wanted in new and unfamiliar spaces outside their home. The interviews also explored how they experience digital tools they are using today and what they think of the possibilities of voice and other user interfaces. The main finding from the study is that there are indications that multimodal interfaces are preferred. The interface should combine voice, haptic and graphics since the participants wanted to interact in different ways depending on functionality and context. Three main problem areas were identified, navigation, public transportation and shopping. Another result was that when developing for the visually impaired it should always be tested on people with a wide variation of vision loss to find the correct contextual information.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen. Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse. Resultatet påvisar dock ett behov av vidare undersöka området. Utöver det diskuteras metodologi vid studier av användarens upplevelse och forskning inom visuell feedback.

Tillgänglighet på webben är ett fenomen som blivit allt mer uppmärksammat på senare tid, i synnerhet för myndigheter, i och med nya lagar och internationella standarder. Begreppet innebär att personer med funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben. Resultatet av denna studie visar dock på att även språk kan ses som en del av arbetet med tillgänglighet. Den ökade uppmärksamheten till trots har det visat sig att det i dagsläget finns många webbplatser med bristande tillgänglighet. Vissa av dessa brister går att koppla till hur man arbetar med tillgänglighet och de problem och utmaningar som finns i detta arbete, något som denna studie har syftat att undersöka. Studien har genomförts i en kvalitativ och tolkande anda genom en fallstudie på Migrationsverket som är en av 22 så kallade strategiska myndigheter med ett särskilt ansvar i funktionshinderspolitiken. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med hjälp av sex intervjuer av fem olika respondenter med ett uttalat tillgänglighetsansvar hos fallorganisationen. Det empiriska materialet har sedan jämförts och relaterats till tidigare forskning för att skapa ett trovärdigt resultat och för att möjliggöra generella slutsatser. Resultatet av studien visar att riktlinjer, användarinvolvering och tekniska hjälpmedel är vanliga komponenter i arbetet med tillgänglighet och att språk bör inkluderas som en del av tillgänglighet. Studien redogör även för att myndigheter kan ställas inför problem och utmaningar i tillgänglighetsarbetet i form av bristande attityd, bristande kompetens, bristande stöd från ledningen, otillräckliga verktyg, otillräckliga standardriktlinjer, komplicerad användarinvolvering, offentlig upphandling samt föråldrade system. / Web accessibility is a phenomenon that recently has drawn a lot of attention, particularly for governments, with enforcement of new laws and international standards. The term Web accessibility is about how people with disabilities are able to perceive, understand, navigate and interact with the web. The results of this study, however, show that language also can be a part of web accessibility. Even though the attention has increased, it has been shown that lots of websites suffer from poor accessibility. Some of these deficiencies can relate to how people work with web accessibility and the problems and challenges this work face, which is something this study has aimed to investigate.   The study has been conducted in a qualitative interpretive spirit with a case study at Migrationsverket, which is one of 22 so called strategic governments in Sweden with a special responsibility towards disability politics. The data has been gathered through six interviews with five different people with responsibility towards web accessibility within the studied organisation. The empirical data were then compared with previous research in the area in order to achieve a credible result and enable general conclusions.   The results of the study highlights guidelines, user involvement and technical tools as common components in the process of working with web accessibility and that language should be included as a part of web accessibility. The study also emphasizes that governments can bump into problems and challenges in this process in the form of lack of attitude, lack of competence, lack of managerial support, inadequate tools, inadequate standard guidelines, complicated user involvement, government procurement and out dated systems.