Since Russia’s invasion of Ukraine on 24 of February 2022, Swedish media have covered the war daily. Alongside the traditional media coverage a blog named Cornucopia, written by the author Lars Wilderäng, has gained popularity for its post about the ongoing war. In this study the blog Cornucopia and Sveriges Television’s, the Swedish public service television company, written live reporting are subject to textual- and quantitative analysis. The research question in this paper is what differs the two in framing, use of sources and interaction between writer and reader and amongst readers. The theoretical framework consists of framing, Digital Media Logic, Social News Logic and Social witnessing. The result shows that Sveriges Television, SVT, mostly use news agencies and statements made by Ukrainian politicians as source of information. Wilderäng mostly collects information from Twitter/X and the linked Twitter-accounts are often run by anonymous users. While the reporting on Cornucopia describes the harsh everyday reality of war SVT focuses more on economic support and sanctions against Russia. SVT has outsourced the interaction to social media platforms. Cornucopia on the other hand, has kept the interaction on the website and its comment field is frequently used.

The objective of this study is to examine the explanatory capabilities of the international theories, constructivism and structural realism, both separately and complementary. The explanatory capabilities of the theories are examined in the context of explaining the driving forces of Russia's invasion of Ukraine February 24, 2022. This study employs a qualitative research design and a theory-testing method to examine the theories capabilities. This is accomplished by analyzing compiled empirical material from numerous sources. Constructivism posits that the international system is socially constructed and underscores the importance of social norms, shared perceptions and identity in shaping political behavior. Structural realism however, diverges from this perspective and instead highlights the importance of security and power in an anarchic international system. The study concludes that structural realism and constructivism complement each other in their explanatory powers of understanding the driving forces of Russia's invasion of Ukraine. Structural realism is however by far the strongest of the theories in independently explaining the driving forces of the invasion.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har flera multinationella företag valt att pausa eller avveckla sin verksamhet i Ryssland. I uppsatsen undersöks hur svenska multinationella företags val av åtgärder och hur de har kommunicerats av företagen själva och svensk nyhetsmedia påverkar konsumenternas syn på företagens legitimitet. Det möjliggörs genom att analysera företagens sätt att kommunicera enligt olika kommunikationsstrategier, hur ofta företagen nämns i nyhetsmedia kopplat till ämnet och hur de framställs i rapporteringen. Vidare används en enkätundersökning för att involvera konsumentperspektivet för att se hur företagens legitimitet påverkas. Resultatet av enkätundersökningen visar att konsumenter föredrar en ackommodativ kommunikationsstrategi, vilket innebär att företagen genomför åtgärder och kommunicerar på ett sätt som visar på ansvarstagande och empati för den eller de drabbade av en kris. Hur ofta de specifika företagen vi studerar förekommer i nyhetsmedia, och hur de porträtteras kopplat till Rysslands invasion av Ukraina visar inte på något tydligt samband med hur legitimiteten påverkas.

År 2015 tvingades tiotusentals syrier på flykt till Sverige för att undkomma det inbördeskrig som härjade i Syrien. Under 2022 invaderas Ukraina av Ryssland vilket tvingade ukrainare på flykt till Sverige. Syftet med denna studie är att med en kritisk diskursanalys undersöka svenska nyhetstidningars framställningar av syriska flyktingar respektive ukrainska flyktingar. Fokus har legat på språket och hur dess tillämpningsformer kopplas samman med makt och sociala skillnader i samhället. Totalt har 20 artiklar utgjort materialet för analysen, vilka har hämtats från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Fem artiklar per flyktinggrupp och tidning. En kodningsprocess har gjorts för att kunna identifiera mönster i artiklarna. Mönstren analyserades därefter från begreppet makt med utgångspunkt i Foucaults maktteori, Franzéns makttriangel samt begreppen etablerade och outsiders. De flesta av de analyserade artiklarna lyfte fram en solidaritet i mottagandet av ukrainska flyktingar och generaliserade dem i termer av "ukrainare". Syriska flyktingar porträtterades i stället i relation till hot och generaliserades i termer av "flyktingar". Framställningarna av syriska flyktingar visade på kulturella skillnader jämfört med Sverige där framställningen av ukrainska flyktingar i stället visade på kulturella likheter där en större acceptans för flyktingar från Europa synliggjordes. Med hjälp av en kritisk diskursanalys och vald teori kunde vi komma fram till en slutsats; syriska flyktingar framställs i vårt analyserade material annorlunda än ukrainska flyktingar, baserat på nationellt ursprung och religion. / In 2015, tens of thousands of Syrians were forced to flee to Sweden to escape the civil war in Syria. In 2022, Ukraine was invaded by Russia, forcing Ukrainians to flee to Sweden. The purpose of this study is to use a critical discourse analysis to examine Swedish newspaper's representations of Syrian refugees and Ukrainian refugees. The focus has been on language and how its forms of application are linked to power and social differences in society. A total of 20 articles made up the material for the analysis, which were taken from Aftonbladet and Dagens Nyheter. Five articles per refugee group and newspaper. The articles about Syrian refugees are from 2015 and the articles about Ukrainian refugees are from 2022. A coding process was carried out to identify patterns in the articles. The patterns were then analyzed from the concept of power based on Foucault's power theory, Franzén’s power triangle and the concepts established and outsiders.  Most of the analyzed articles highlighted a solidarity in the reception of Ukrainian refugees and generalized them in terms of “Ukrainians”. Syrian refugees were instead portrayed in relation to threat and generalized in terms of “refugees”. The portrayals of Syrian refugees showed cultural differences compared to Sweden. The portrayals of Ukrainian refugees showed cultural similarities, revealing a greater acceptance of refugees from Europe. With the help of a critical discourse analysis and selected theory, we were able to conclude; Syrian refugees, in our analyzed material, are presented differently than Ukrainian refugees, based on national origin and religion.

This study is a qualitative case study, with a theory-consuming approach and motive analytical structure that aims to examine Russia's ulterior motives, for the full-scale military invasion of Ukraine in February 2022. The analysis is based on a theoretical framework of two different international relations theories: realism and constructivism. Realism highlights security, military power and the survival of state in the international system while constructivism highlights the interactions between different constructed identities, norms and ideas within the international system. Together with the theoretical framework the analysis uses Kremlin's own statements, to see if it corresponds with the theoretical findings. The study concludes that the two theoretical perspectives complement each other in explaining Russia's ulterior motives and that Kremlin's own statements on Ukraine was able to correspond with the theoretical findings.

In the year of 2014 Russia annexed the Crimean Peninsula. Eight years later, Russia escalated the war by carrying out a full-scale military invasion on the rest of Ukraine. Since then, the Russo-Ukrainian war have turned out to become a war of the military-industrial capacities between the west and Russia. Because of this, Russian military logistics is of vital interest to western scholars, professionals and the broader public, but the topic is unfortunately not easily understood. The purpose of this paper is in general to contribute to the broader research on military logistics and specifically to contribute to the understanding of Russian military logistics. This is done by conducting a case study on the operational logistics of the Russian Armed Forces in the Russo-Ukrainian war. This is achieved by using the theories of Moshe Kress on operational logistics as analytical framework. The method used is a qualitative text analysis. The results show that the logistics system of the Russian Armed Forces have the ability to improvise logistics proceedings and prioritize resources and partially have the ability to achieve stability in the logistic flow and to push the right quantity of supplies into the theatre of operations. In addition, the logistics system does not have the ability to decide on the “tooth-to-tail” ratio, and lastly, the Russian Armed Forces does not have the ability to protect its logistics system.

Abstract   Title: Standardization or differentiation? - A study on companies' maintenance of legitimacy in times of war.   Level: Bachelor's thesis in Business Administration. Authors: Evelina Enander Sjökvist and Nina Olsson Islani. Supervisor: Asif M Huq. Date: May 2024.   Aim: "The purpose of the study is to examine the impact of war on companies' maintenance of legitimacy. How Nordic companies operating in Russia have communicated regarding this crisis to uphold their legitimacy".   Method: A qualitative research method with an abductive approach has been chosen in the form of a document study. A content analysis will be used on documents obtained from the Retriever database or companies websites.   Results and Conclusions: The results show that companies use different strategies when it comes to crisis management of the war between Russia and Ukraine. Clear standardization and differentiation exist both between companies and industries, showing their unique strengths and standards that the companies adhere to. A central conclusion that has characterized the study from the beginning is that this concerns sensitive information.   Contributions: The study has contributed to the research area of companies maintaining legitimacy in times of war and crisis management, the study focuses on companies that have acted in the war. An additional contribution is the analysis model that has been constructed.   Suggestions for future research: A suggestion for further research is to study the full consequences of the war and the sensitivity of information over time. It would be interesting to conduct a study focusing on comparing different years in the annual reports. / Sammanfattning    Titel: Standardisering eller differentiering? - En studie om företags bibehållande av legitimitet i krigstider.    Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Evelina Enander Sjökvist och Nina Olsson Islani. Handledare: Asif M Huq. Datum: Maj 2024.    Syfte: “Studiens syfte är att studera krigets påverkan på företagens bibehållande av legitimitet. Hur nordiska företag med verksamhet i Ryssland kommunicerat angående denna kris för att upprätthålla sin legitimitet”.   Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har valts i form av en dokumentstudie. En innehållsanalys kommer att användas på dokument inhämtade från databasen Retriever och företags webbsidor.        Resultat och Slutsats: Resultaten visar på att företag använder sig av olika strategier när det gäller krishantering av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Tydlig standardisering och differentiering finns både mellan företag och branscher, som visar på deras unika styrkor och standarder som företagen förhåller sig till. En central slutsats som präglat studien från början är att detta gäller känslig information.     Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring företags bibehållande av legitimitet i krigstider samt krishantering då studien riktar sig mot företag som agerat gentemot kriget. Ett ytterligare bidrag till framtida forskning är den analysmodell som konstruerats.     Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att studera krigets fullständiga konsekvenser samt informationens känslighet längre fram i tiden. Det hade varit intressant att utföra en studie där jämförelse mellan olika årtal på årsredovisningarna varit i fokus.

UAV:er används frekvent i samhället och med detta har den kommersiella marknaden växt. Därför är det rimligt att de används i större utsträckning i konflikter, vilket innebär att konflikter där båda parter har UAV:er som kan klassas som relativt högteknologiska möts blir troligare. Ukraina och Rysslands användande av UAV i Ukraina kan räknas som denna typ av konflikt.  I uppsatsen är det UAV:er av den militära typen som diskuteras. Skillnaden mellan dessa och civila typer är framförallt räckvidd, flygtid och kvalitén på sensorerna.För att undersöka hur UAV:er nyttjas och taktiseras med i denna typ av konflikter har följande frågeställning använts: Hur påverkas nyttjandet av UAV:er i en konflikt mellan två högteknologiska motståndare?Genom att analysera beslutsprocessen med hjälp av OODA-loopen och bekämpningskedjan har författaren kunnat dra följande slutsatser om nyttjandet i denna typ av konflikt. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie där metoderna kvalitativ textanalys och intervju använts Slutsatsen är att den multiplikator som UAV varit i Ukraina visar på att de kommer fortsätta användas i framtida konflikter. Trots att telekrig varit aktivt mot just UAV:erna och att de saknar motmedel mot störningen har de fortsatt att nyttjas, den multiplikatoreffekt de bidrar med kan motiveras stridsekonomiskt och väger tyngre än de problem som störningen innebär. / UAV: s are in more frequent use as a result of a growing commercial market. This increases the probability of UAV: s in conflicts. This means that conflicts where both sides have access to UAV: s that are relatively high-tech becomes more likely. Ukraine and Russia’s use of UAV: s in Ukraine can be described as this kind of conflict. In this paper it is primarily military UAV: s that are discussed. The difference between these and their civilian counterparts are range, flight time and the quality of the sensors. In order to understand how the use of UAV: s is being affected, the following question needs to be answered.  How is the use of UAV: s affected in a conflict between two high-tech opponents? This was answered by analysing the decision-making process using the OODA loop and the kill chain. The paper is a case study which uses qualitative text analysis and an interview.The conclusion of this paper is that UAV: s has acted as a force multiplier in Ukraine and they will be used in future conflicts. Despite the electronic warfare against the UAV: s and the fact that they are missing systems for counteracting the disturbance both sides continue to use UAV: s. The force multiplier that is gained from using UAV: s is justified from a battle economic standpoint despite being hindered by electronic warfare.

Problem Since the globalisation has enabled apparel companies to purchase materialsand goods from all around the world, the constant challenge is to find themost beneficial country and supplier who can provide the highest value tothe lowest cost. There are however factors to be considered in the aspect ofsupplier selection and the decision is often made through assessment ofnation-specific resources like labour costs, deliveries, trade restrictions andquality. It is important for apparel companies to relate the outcome of asupplier evaluation to the own company strategy or product characteristicsas factors may be more or less crucial depending on the strategy or producttype the company possess. With wages now increasing in Europe, Ukraine ispredicted to become a new apparel-producing alternative for Swedishcompanies. However, there is no evident niche in Ukrainian apparelproduction, which can be set in the context of company and productcharacteristics.Purpose The purpose of this thesis is to perform a supplier evaluation of Ukraine anddiscuss what company and product characteristics that might be moresuitable for producing apparel in Ukraine.Methodology A qualitative research has been carried out on a MFS scholarship for eightweeks in Ukraine. The empirical findings are based upon semi-structuredinterviews with five experts and observations and interviews in six factories.A supplier evaluation model is created upon the existing theories and theempirical results are discussed in the context of company and productcharacteristics.Conclusion A company should consider evaluating multiple factors and theinterrelationships between the factors in ability to reach a fulfilling supplierselection. It can be argued that there are predominantly characteristics foundto suit companies with the cost leadership strategy or functional products.Furthermore, because of trade rules and a low access to materials mostUkrainian factories work on Cut-Make contracts with foreign customers.Problem: Globaliseringen av klädindustrin har bidragit till att klädföretag köper materialoch färdiga plagg från länder runt om i världen. Det är en ständig utmaning atthitta det landet och den tillverkaren som erbjuder det högsta värdet till den lägstakostnaden.Det finns många olika faktorer som man bör ta hänsyn till i ettleverantörsval och beslutet är oftast taget genom utvärdering av nationsspecifikaresurser som lönekostnader, leveranser, kvalitet och handelshinder. Det är viktigtför företag att utvärdera länder och leverantörer utefter företagets egna strategieroch produkternas karaktär eftersom olika faktorer vid leverantörsutvärdering kanvara olika viktiga beroende på företag och produkter. När lönekostnaderna stiger iövriga Europa framträder Ukraina som ett möjligt produktionsland som spås enframtid som ett alternativ för svenska klädföretag. Ukraina har däremot ingen klarnisch, vilket är intressant att titta närmare på i samband med olikaföretagsstrategier och produkttyper.Syfte: Syftet med studien är att göra en leverantörsutvärdering av Ukraina somklädproducent och diskutera vilka företagsstrategier och produkttyper som kanlämpa sig bäst för produktion i Ukraina.Metod: Uppsatsen är skriven på ett MFS-stipendium under åtta veckor i Ukraina. Detempiriska resultatet är baserat på semi-strukturerade intervjuer och observationer isex stycken klädesfabriker och intervjuer med fem stycken experter. En modell förleverantörssutvärdering är skapad från existerande teorier och det empiriskaresultatet av utvärderingen diskuteras i samband med olika företagsstrategier ochprodukttyper.Slutsatser: Ett företag bör överväga att utvärdera flera faktorer och deras inbördes sambandför att kunna uppnå ett tillfredsställande leverantörsval. Det har påfunnits flestkaraktärsdrag som passar företag med en kostnadsstrategi eller funktionellaprodukter. På grund av handelsregler och dålig tillgång till material jobbar deflesta ukrainska producenter med Cut-Make kontrakt mot utländska kunder. / Program: Textilekonomutbildningen

This study brings into focus the issue of reproduction and transformation ofcultural authority in the so-called post-Soviet context. It seeks to examine howintelligentsia may be presented and what empowering narratives it may articulatein a concrete locality, namely, in the post-1991 West Ukrainian city of L’viv. Theauthor argues that claims for cultural authority stemming from the socio-culturallocation of intelligentsia are decisive in discussions about Ukrainian nationalidentity and cultural development, which gained momentum after independence.Despite significant discursive transformations, after 1991 intelligentsia is stillpresented as the essence of the nation, as its typical and brightest representativeswho assume the right to speak for the whole nation and to extrapolate own valuesand choices to it. The debate focused on the issues of ‘the national’ actualizes a very significantissue of whose class vision is to become a winning concept for the Ukrainiannation-building. Post-Soviet ‘normalization’ in L’viv implies that cultural patternstypical of the privileged and educated urbanites have been rehabilitated andpresented as both nationally authentic and culturally superior ones. In the post-1991 L’viv the representations embedding the urban community into variouslocal, regional, national, and supranational symbolic contexts resonate with effortsof the intelligentsia to (re-)gain control over reproduction of their own socialpositions and cultural narratives about the nation. This study suggests that analysisof the nation-building processes in Ukraine should pay more attention to symbolicrepresentations of cultural authority which are exploited by local actors runningtheir empowering projects. / Denna studie tar upp frågor om sociokulturell reproducering och omvandling avkulturell auktoritet i en postsovjetisk kontext. Studien undersöker de sätt på vilkaen intelligentia kan representeras och de maktanspråk som den genom berättelserartikulerar i den västukrainska staden L’viv efter självständigheten 1991.Författaren hävdar att de anspråk på kulturell auktoritet som intelligentianuttrycker har principiell betydelse i de diskussioner som förs kring ukrainsknationell identitet och nationens kulturella utveckling. Trots betydande diskursivaomvandlingar som intelligentian genomgått har den behållit sin position somnationens centralfigur. Intelligentian representeras som nationens mest typiskaoch framstående representant med rätt att tala i hela nationens namn, vilket gör attden också kan överföra sina egna värderingar och åsikter till sina landsmän. Diskussioner om det nationella temat sätter mycket betydelsefulla frågor ifokus, inte minst de som handlar om vilkas klassvisioner som kommer att fågenomslag i det ukrainska nationsbyggandet. Den postsovjetiska”normaliseringen” i L’viv har inneburit att de kulturella mönster som är typiskabland privilegierade och högutbildade stadsbor har återupprättats, ofta framställdasom nationellt genuina och kulturellt överlägsna. I det postsovjetiska L’viv ärsymboliska representationer av urbansamhället färgade av olika lokala, nationellaoch supranationella symboliska kontexter. Dessa kommer väl till pass iintelligentians försök att (återigen) kontrollera reproducering av sina socialapositioner och de kulturella berättelserna om nationen. Avhandlingen sätterdärmed fingret på hur kulturell auktoritet utnyttjas av lokala aktörer som strävarefter ett socialt och politiskt övertag samt uppmärksammar betydelsen avsymboliska framställningar i analyser av nationsbyggandeprocesser i Ukraina.