Den första instansen av de konflikterande narrativen om väst och öst i Ukraina som denna studie tar upp presenterades 2007. Sedan dess, har konflikten trappat upp till graden av fullskaligt krig med Ryssland som anstiftare till den casus belli som åberopats. Syftet med studien är att granska propagandistiskt material på social media, specifikt Twitter, och fokusera på ryska och ukrainska myndigheters twitterinlägg om Rysslands invasion av Ukraina den 24:e Februari 2022. Denna studie är triangulär då den blandar både kvantitativa och kvalitativa ansatser i sin metodik. Den är kvantitativ i sin initiala datainsamling, som sedan övergår till kvalitativ när den fokuserar på att analysera frames hos inlägg på Twitter. Båda mätningarna redogör sedan för ett resultat som ger en helhetsbild på situationen som undersökts. Dess teoretiska ramverk baserar sig på tankegångar om Gitlin, Entman och Iyengars definitioner av framing, samt Jowett och O’Donnells definitioner av propaganda. Intresset för studien är att se till dissemineringen av inläggen, samt vilka skillnader och likheter som går att finna i de frames som förekommer i vissa av inläggen. Resultaten som studien presenterar visar att Ukraina vunnit övervägande stöd av twitteranvändarna, när de använt plattformen för att propagera för sin sak. De har dessutom använt konfronterande frames angående Rysslands agerande, där Ryssland i stället valt att undvika att direkt tala om konflikten. Slutsatserna som studien drar ligger i de skilda kommunikationsstrategier de båda nationerna använder sig utav, samt hur Ukrainas positionering diplomatiskt blivit förskjuten till utökade samarbeten med väst. Nyckelord: Kvantitativ, kvalitativ, propaganda. / The first instance of the conflicting narratives about west and east in Ukraine that this study covers was presented in 2007. Since then, the conflict has escalated to the point of full-scale war with Russia as the instigator to the casus belli that has been invoked. The aim of the study is to examine propagandistic material on social media, specifically Twitter, and focus on Russian and Ukrainian authorities twitter posts on the Russian invasion of Ukraine on the 24th of February 2022. This study is triangular as it involves both quantitative and qualitative approaches in its methodology. It is quantitative in its initial collection of data, which then transitions to qualitative when it focuses on analyzing frames on Twitter posts. Both measurements later accounts for a result to give an overall picture on the situation that has been researched. Its theoretical framework roots its mindset in Gitlin, Entman and Iyengar’s definitions of framing, as well as Jowett and O’Donnell’s definitions of propaganda.The interest of the study is looking to the dissemination of the posts, as well as the differences and similarities that can be found in the frames which occurs in some of the posts. The results presented in the study points to Ukraine winning predominant support by the Twitter users, when they have used the platform to propagate their cause. They have also used confronting frames regarding Russia’s actions, where Russia instead chose to avoid addressing the conflict directly. The conclusions drawn in the study lies in the separate strategies for communication that the different nations use, as well as how the diplomatic position of Ukraine has been offset to increased cooperation with the west.  Keywords: Quantitative, qualitative, propaganda.

The purpose of this study is to analyze and compare the representations made by Aftonbladet (AB) and Dagens Nyheter (DN) of Swedish security policy due to the Russian annexation of Crimea in 2014 and Russia’s invasion of Ukraine 2022. The period of the investigation is one week for each conflict, based on when Russian troops officially invaded Ukraine.The essay has been done through a qualitative content analysis and a security policy theory. The results as for the Crimea conflict in 2014 show Swedish security policy changing tune after recognising the worse security position in Sweden´s immediate area and increased resources for the armoured forces. As for the Russian invasion 2022 many different consequences occurred for example again increased spending for the armoured forces, direct sanctions against Russia and Sweden sent apart from aide also military equipment to Ukraine.The analysis results showed that Sweden stopped focusing on inward-facing security policy goals and are today placing as much focus on outward-looking security policy goals.

The Russian actions in Ukraine are often described and analyzed as a form of hybrid warfare, a new concept that needs to be understood and countered with new methods, such as hybrid deterrence. This understanding of the conflict might be problematic since it could lead to a wasting of resources on non-functional methods and policies and an overgeneralized understanding of Russian methods and aims. Therefore, this study aims to test an older theory of conventional deterrence, to examine if the theory can give an adequate understanding of the conflict. This study uses the Ukraine conflict of 2014 to test if John Mearsheimers theory of conventional deterrence offers a capable approach to understand and analyze the case. This study uses a qualitative text analysis to examine three different secondary sources explaining the case. The results show that the theory is well suited to analyze the case, since the majority of the indicators in the framework are fulfilled. However, it is possible that some important non-military factors are overlooked, since the theoretical framework only applies to the relation between military risks and costs and political goals. This study argues that older theories successfully can be used to understand the conflict and be used as a point of departure for future studies of both the specific case and similar cases.

Sammanfattning: Teorier om luftmakt tar sin historiska utgångspunkt i resursstarka stormakters behov, varför de förutsatt stora resurser och avancerad teknik. För småstater har detta förhållande varit problematiskt då de varit tvungna att använda sig av stormakternas luftmaktsteorier trots att förutsättningar saknades i form av resurser och teknik. Under 2000-talet har några forskare utarbetat luftmaktsteorier utformade för småstater, vars förklaringskraft prövas i föreliggande studie.  Föreliggande studies syfte är att förklara effekten av luftmakt med luftmaktsteorier speciellt framtagna för småstater och teorierna som prövas är Clarkes modell ´Strategic, Persuasion, Oriented, Targeting bombing´ (SPOT) och Pashakhanlous ´The Underdog´s Model´ (UM).   Luftkriget i Ukraina är fallet som valts för att pröva teoriernas förklaringskraft mot ett aktuellt fall.  Ukraina är ett stort land med en stor befolkning, men knappa resurser gör att en landet har en större nytta av att tillämpa en småstatsstrategi än en storstatsstrategi. Studien visar att Ukraina uppnår bra resultat både inom SPOT- och UM:s modellkriterier. Resultatet påvisar att en småstats möjligheter att påverka eller vinna mot en starkare motståndare ökar om teoriernas kriterier tillämpas i sin helhet eller i delar. Studien har inte funnit några nya eller avvikande kriterier för mindre staters framgångar i luftmaktskriget.

Idag är omkring 100 miljoner människor runt om i världen på flykt från krig och förföljelse. Nyhetsjournalistikens roll är att förse människor med information, men nyhetsjournalistiken är inte alltid en neutral spegel av verkligheten. Denna studie bygger på en kritisk diskursanalys och syftet är att analysera diskursen kring syriska och ukrainska flyktingar på ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Teorioch metod för studien bygger på Faircloughs tredimensionella modell som beskriver språkbruk utifrån tre aspekter: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna studie fokuserar på att analysera text. Den diskursiva och sociala praktiken benämns och analyseras i mindre utsträckning. Studien visar på vissa skillnader i gestaltandet av syriska och ukrainska flyktingar, där syriska flyktingar har större tendens att framställas i en kontext av problematik och ukrainska flyktingar i behov av hjälp.

I inledningen av den storskaliga ryska invasionen av Ukraina tilldrog sig en relativt ny typ av vapensystem, den beväpnade drönaren, stor uppmärksamhet. Denna typ av system och dess framtida roll inom krigföringen har varit och är fortfarande omdebatterad. Forskningen har fram till nyligen, till stor del, saknat relevant empiri för att undersöka den beväpnade drönarens effekt i en mellanstatlig högteknologisk konflikt. Syftet med denna studie har varit att undersöka en mindre stats nyttjande av UCAV som ett sätt att projicera luftmakt. I det här fallet genom en fallstudie av konflikten i Ukraina. För att belysa Ukrainas användande av UCAV har en luftmaktsteori benämnd, Underdog’s Model, nyttjats. Modellen, framtagen av Arash Heydarian Pashakhanlou, syftar till att beskriva hur en mindre stat genom goda prestationer inom sex specifika faktorer, kan gå segrande ur en väpnad konflikt mot en starkare motståndare. Studien visar att Ukraina i mycket hög grad uppnått goda prestationer inom modellens faktorer. Effekten av de ukrainska UCAV-operationerna förefaller också, i krigets inledande fas vara mycket stor. Efter krigets första månader avtar dock denna effekt något, på grund av en motståndarens anpassning och nyttjande av motmedel. Underdog’s Model har en relativt god, om än inte fullständig, förklaringskraft beträffande Ukrainas användning av UCAV i konflikten. Nyttjande av UCAV framstår som en kostnadseffektiv väg för en småstat att projicera luftmakt i en asymmetrisk konflikt. Dock har vissa sårbarheter hos sådana system blivit mer framträdande varefter konflikten fortskridit.

Europe is once again a theatre of a major war, beginning on the 24th of February 2022 with the Russian invasion of Ukraine. Hopelessly outnumbered the Ukrainians have proven them themselves a worthy opponent of the regional hegemon Russia. In the fall of 2022, the Ukrainians served Putin his greatest defeat thus far with a counteroffensive which liberated Kherson and all Ukrainian territory west of the Dnepr. The goal of this thesis is to examine the Ukrainian counteroffensive and how Ukraine managed to achieve success at the tactical level. The thesis does this by studying available information about the counteroffensive and analysing it with the help of manoeuvre warfare theories and satellite imagery. The thesis shows that Ukrainian tactical success during the Kherson counteroffensive can be attributed to their use of combined arms and the fact that surprise was achieved. However, it is worth noting that other factors may have contributed to Ukrainian tactical success and that more information about the counteroffensive may become available with time.

Denna studie syftar till att undersöka hur fyra högerorienterade alternativmedier, Samnytt, Nyheter Idag, Nya Dagbladet och Fria Tider, rapporterade om kriget i Ukraina utifrån sex nyhetshändelser. Sammanlagt har 22 artiklar analyserats genom en kritisk diskursanalys. Samtliga artiklar är hämtade från alternativmediernas egna sajter. För insamlingen av det empiriska materialet sammanställde vi ett kodschema med avgränsningar i form av utsatt tidsperiod och sökord. För utförandet av analysen konstruerade vi ett analysschema med inspiration från Faircloughs sociolingvistiska inriktning av diskursanalysen och Berglez analysmodell. Det teoretiska ramverket för studien är uppbyggt på ansatser från den kritiska diskursteorin. Resultatet av den kvalitativa undersökningen påvisar att en majoritet av de utvalda artiklarna präglas av ett ryssvänligt narrativ. Skillnader i hur aktörer framställs har identifierats i form av negativt laddade respektive neutrala ordval. Till följd av hur skribenterna framställer, refererar och hänvisar till olika källor i artiklarna genomsyras en del av texterna av en så kallad falsk balans. Slutsatsen av studien är att ryska aktörer och källor samt källor och aktörer som går i linje med det ryska perspektivet av kriget i Ukraina får större genomslag för sin agenda.

There has been a turning point in Germany’s foreign policy since the Russian annexation of Crimea, Ukraine in 2014. This study aims to investigate how Germany’s foreign policy has changed from 2014 until 2022. This thesis is relevant due to the uncertain development of the security of Germany and the rest of Europe. Additionally, it is important because the major changes in Germany’s foreign policy have not been analyzed by the theory Foreign Policy Change (FPC). The methodology that has been chosen for this thesisis case study and the research material has been based on primary and secondary sources. The conclusions that can be drawn from this thesis are that Germany’s foreign policy changed minimally after the Russian annexation of Crimea and the most significant changes happened after theRussian invasion of Ukraine in 2022.

No description available.