This study seeks to analyze and understand the Russian propaganda before and after the full-scale invasion of Ukraine. 15th of October 2021 to the 28th of February 2022 is the chosen research period, mainly because of the importance to get an understanding of how Kremlin used its propaganda machine to first justify the invasion and then legitimizing it after 24th of February. The study aims to shed light on how the propaganda can be understood from the perspective of the theories classical realism and authoritarian propaganda. Also, from a more general perspective to recognize what truly pervades the Russian propaganda during the period. The result reveals that the propaganda is strongly shaped by realistic beliefs regarding Russia’s national security in relation to the supposed threat coming from Kyiv and the West. It also shows that the propaganda is heavily restricted to the Russian authorities, seeing that it aims to create a reality where the western hegemony is in the wrong, while the Russian society is an idealistic alternative. Therefor the propaganda creates an image that Russia did not have any other choice than to invade Ukraine, to save it from Nazism and the presumed disastrous western civilization.

Europa befinner sig sedan 24 februari 2022 i det känsligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. I Försvarsbeslutet från 2020 gav regeringen Försvarsmakten uppgiften att tillväxa för att möta den försämrade utvecklingen som pågått under drygt ett decennium. Tillväxten påverkas nu av besluten att skänka kvalificerad materiel till Ukraina och beslutet att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato.    Syftet med denna studie är att, för oss som författare, skapa förståelse för på vilket sätt armén kan försörja nationell försvarsförmåga, integrering med Nato samt stödja Ukraina med materiel. Vår forskning genomfördes som en kvalitativ studie där vi intervjuade personer med insikter och perspektiv från den strategiska-, militärstrategiska-, operativa- och taktiska nivån. Detta kompletterades med perspektiv från försvarsindustrin och från forskare vid Försvarshögskolan.   Vi har i vår undersökning sökt förståelse för hur arméns resurser avseende personal, materiel och infrastruktur påverkas när den utsätts för hot och friktioner. Dessa resurser är vitala när armén växer i storlek och skapar militär krigföringsförmåga. Som referensram har vi använt det Resursbaserade synsättet (RBV), dynamiska förmågor och flexibilitetsperspektivet.      Resultatet av vår forskning visar på att det pågår en kamp om resurser. Efterfrågan hos försvarsindustrin har ökat då många länder försöker att öka sin militära förmåga. Europa har gjort sig beroende av den amerikanska försvarsindustrin vilket nu gör det svårt att ersätta brister eller nyanskaffa materiel och ammunition.   Försvarsmakten behöver genomföra ambitionssänkningar då det för närvarade är svårt att tillföra mer resurser. / Since February 24, 2022, Europe has been in its most volatile securitysituation since World War II. In the Government Bill from 2020, thegovernment gave the Armed Forces the task to increase in volume andcapability to meet the deteriorating development that has been ongoingfor just over a decade. Growth is now affected by the decisions to donatequalified equipment to Ukraine and the decision to apply for membershipin the NATO defence alliance.The purpose of this study is to create an understanding, for us as authors,of how the army can provide national defence capability, integration withNATO and military support to Ukraine.Our research was conducted as a qualitative study where we interviewedpeople with insights and perspectives from the strategic-, militarystrategic-, operational- and tactical levels. This was broadened withperspectives from the defense industry and from researchers at theSwedish Defence University.In our research, we sought an understanding of how the army’s resources(personnel, equipment, and infrastructure) are affected when it is exposedto frictions and threats. These resources are vital as the Army grows andcreates military capabilities. As a frame of reference, we have used theResource Based Approach (RBV), dynamic capabilities and the Flexibilityperspective.The results of our research show that there is an ongoing struggle forresources. Demand on the defense industry has increased as manycountries try to increase their military capabilities. Europe has becomedependent on the American defense industry, which now makes it difficultto replace deficiencies or acquire new equipment and ammunition.The Armed Forces need to change its objectives due to difficulties in addingmore resources

Conflicts should be analyzed in terms of a full spectrum conflict including discourse. There are more means to achieve an end goal than through the kinetic force such as military means. The invasion of Ukraine 24th of February 2022 was the culmination of many years of soft and hard power practiced by the Russian state.  With a thematic content analysis on the Russian President Putin’s address to the Nation 18th of March 2014 and 21st of February 2022 the rethoric was separated into themes and analyzed with two theories. The first was soft and hard power where the themes of attraction- and coercion-based rhetoric was applied to the analysis. The second was legitimacy theory, which entailed that rethoric is a mean to gain support towards a grand strategic policy by establishing the national interest, defining threats, course of action and mobilizing the necessary resources within the state. The results showed that in the first speech soft and hard power was more prominent since there was no official involvement from the Russian state in the conflict in Donetsk and Luhansk region of Ukraine that needed to be legitimized. There was an attempt to influence the Ukrainian government and population to change their policies in a more favorable direction with the use of soft and hard power. The second speech was more in line of legitimacy where the Russian state was about to engage military and thus needed to garner the approval of the Russian state and population to be able to mobilize the resources necessary to accomplish such grand strategic agenda.

Denna studies syfte är att undersöka hur public service-kanalen SVT och den kommersiella TV-kanalen TV4 har valt att rapportera om kriget i Ukraina under våren 2022 och även att se om och eventuellt hur de två kanalernas rapportering skiljer sig åt eller liknar varandra. Forskningsfrågorna som har undersökts är 1. hur har tv-kanalerna SVT och TV4 valt att rapportera om kriget i Ukraina? och 2. på vilka sätt skiljer sig kanalerna åt respektive liknar varandra i rapporteringen?. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetssändningarna Morgonstudion, Aktuellt, Rapport kl: 18.00 och Rapport kl: 22.30 hos SVT samt Nyhetsmorgon, Nyheterna kl: 19.00 och Nyheterna kl: 22.00 hos TV4 under den avgränsade tidsperioden 2022-03-03 till 2022-03-09, som innefattar den andra veckan från det att kriget först bröt ut. Detta innebär att totalt 47 sändningar med 491 inslag om kriget har analyserats. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, kris– och konfliktjournalistik, fredsjournalistik, nyhetsvärdering och nyhetsmedielogik. I resultatet framkommer det att kanalernas nyhetsvärderingen samt innehåll under den avgränsade perioden var väldigt liknande. Ingenting i SVT eller TV4s innehåll om kriget, inom den avgränsade perioden, gör några större avvikelser från den andra kanalens innehåll. En stor del av rapporteringen hos båda kanalerna har fokuserat på konsekvenserna för de ukrainska civila invånarna och ingen av kanalerna har i stora drag lutat åt något annat än neutralitet i sin rapportering. Analysen har dock visat att i kanalernas morgonsändningar har den kommersiella kanalen TV4 haft en större tendens att beblanda nyheter om kriget med andra nyheter. SVT:s morgonprogram har istället fortsatt lägga ett stort fokus på kriget.

Rapporteringen om kriget i Ukraina har varit omfattande, både under 2014 och under 2022. Medierapportering och hur media gestaltar informationen kan forma läsarnas uppfattning om olika aktörer och händelser, vilket kan påverka politiken och opinionen i landet. Med utgångspunkt i detta använder denna undersökning gestaltningsteori för att granska rapporteringen av Ukrainakriget i de svenskatidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Målet med undersökningen är att skapaen bild av hur tidningsrapporteringen om kriget i Ukraina har sett ut över tid. För att möjliggöra detta syftar undersökningen till att besvara följande frågor. Hur har Ukrainakriget gestaltats av svenska tidningar under 2022 och hur ser gestaltningen utjämfört med 2014? Går det att identifiera tendenser för eller emot olika aktörer i nyhetsrapporteringen 2022 och skiljer sig dessa i så fall från 2014? Hur skiljer sig tidningsrapporteringen om Ukrainakriget över tid, baserat på jämförelser med tidigare forskning? Undersökningen har genomförts genom att analysera materialet genom kvalitativ textanalys där resultaten av undersökningen presenteras i löpande textform, samt med kvantitativa inslag i form av tabeller. Undersökningen går igenom innehållet i 241 artiklar som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan februari 2022 och juli 2022, samt två undersökningar som analyserat mediagestaltningen under 2014. Resultatet av undersökningen visar en kontinuitet i gestaltningen eftersom majoriteten av artiklarna som publicerats under bådatidsperioder huvudsakligen fokuserar på den pågående konflikten mellan Ryssland och väst i form av internationell politik eller inrikespolitik, istället för själva kriget i Ukraina. Förändringar i gestaltningen förekommer dock under 2022 genom att nya ämnen som migration, ekonomi och energikris diskuteras i relation till Ukrainakriget. Undersökningen visar även att gestaltningen av konflikten under 2022 huvudsakligen är proukrainsk med enstaka ryssvänliga tendenser, vilket liknar det resultat som dentidigare forskningen presenterat från 2014. / The war in Ukraine had a large media presence during both 2014 and 2022. The way media frames information about the conflict can lead to the reader of said media to be influenced into viewing actors and events in a certain way, which can have an effect on public opinion and political decision making. Because of this framing theory is used as the theoretical basis to analyze the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The goal of this analysis is to form an understanding about how the media has framed the Ukraine war over time. To reach this goal the analysis attempts to answer the following questions: How Swedish newspapers have framed the Ukraine war during 2022 and 2014? Is the framing in these papers biased towards any actors in 2022 and how does this compare to 2014? How does the framing of the conflict in 2022 differ from previous studies of the events from 2014? The analysis has been conducted using qualitative text analysis, and the result of this is presented both using text and by using a quantitative method through charts. The analysis focuses on 241 different newspaper articles published between February 2022 and July 2022 and two studies focusing on the Swedish news framing during 2014. The result of the analysis shows continuity in the framing as both focused heavily on the Russia vs west struggle that is playing out on the international and domestic political stage, instead of the war itself. There were some changes however, as 2022 introduced new subjects such as migration, economy and energy crisis to the framing of the war in Ukraine. The analysis also shows that the framing of the media in 2022 is heavily biased towards Ukraine with only a small amount of pro russian tendencies, which is a similar result to what was presented by previous studies covering the conflict during 2014.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjliga förklaringar till den ryska statsledningens beslut att invadera Ukraina. Forskningsfrågan löd: Hur kan den ryska statsledningens beslut att invadera Ukraina förstås utifrån ett rollteoretiskt perspektiv? Forskningsfrågan har undersökts genom att analysera uttalande från centrala aktörer inom den ryska presidentadministrationen och utrikesministeriet utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Tre kompletterande rollföreställningar har kunnat identifieras: (1) beskyddare av landsmän utomlands (2) upprätthållare av principen om odelbar säkerhet (3) återställare av det historiska Ryssland. Rollerna är nära sammanflätade med varandra och används alla av ryska beslutsfattare för att på olika sätt motivera invasion av Ukraina. Jag finner att de tre identifierade rollerna manifesterar sig i Rysslands politiska målsättningar med kriget i Ukraina. Den första Rollen tar sig uttryck i Kremls politiska målsättning att avsätta det politiska styret i Kiev, för att sedan ersätta den med en Moskvavänlig marionettregim. Den andra Rollen manifesterar sig i Kremls politiska målsättning att bevara Ukraina i den ryska intressesfären och ersätta den rådande unipolära världsordningen med en ny multipolär världsordning. Den tredje rollen uppenbarar sig i den överordnande politiska målsättningen att forma ett storryskt rike, bestående av Ryssland, Ukraina och Belarus, likväl erkännandet av en rysk intressesfär i det postsovjetiska området.

This paper aim to analyze how a Ukrainian membership in the European Union will affect the EU’s agriculture policy and if the Common Agriculture Policy (CAP) needs to implement new reforms to deal with Ukraine’s possible connection. The method which used is a combination of qualitative text analysis a qualitative interview study. The results tell that the entrance of Ukraine will affect EU’s agriculture policy mainly through the economic aspect,that the agriculture support needs to increase which will affect the rest of the member statesas their payments to the EU also need to increase. Depending on when Ukraine accesses the EU, reforms of the current CAP would be preferably, alternatively a parallel CAP which aim to prepare Ukraine for the entrance to the EU’s internal market. The conclusions are that Ukraine’s accession to the EU will affect its agriculture politics, mainly through economics aspects and that the CAP would need reforms, mainly in purpose to reach the goals of a greener agriculture production and to adjust Ukraine to the EU:s regulations. / Uppsatsen syftar till att undersöka om och hur en utvidgning av EU med fokus på Ukraina,får konsekvenser för EU:s jordbrukspolitik. Den ämnar också analysera huruvida EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) behöver reformeras i samband med en anslutning av Ukraina till unionen. Metoden som används i uppsatsen är en kombination av en kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. De resultat som studien fastslår är att ett medlemskap för Ukraina får konsekvenser för de övriga medlemsländerna,ekonomiskt genom att jordbruksstödet bland annat behöver höjas för att kunna betalas ut till Ukraina, vilket innebär att medlemsavgifterna behöver höjas. Vidare analyseras hur jordbruksproduktionen kan få konsekvenser för både EU och Ukraina i from av effektivisering och en grönare produktion. De beslut EU fattar kring jordbrukspolitiken kommer att vara baserade på de ekonomiska faktorerna. CAP kan behöva reformeras, alternativt blir det aktuellt med skapandet av ett parallellt CAP, mer anpassat för att acklimatisera Ukraina inför anpassningen till EU:s jordbrukspolitik. Studiens slutsatser konstaterar att EU:s jordbrukspolitik kommer att påverkas av Ukrainas eventuella inträde i unionen, främst de ekonomiska aspekterna. En reform av nuvarande CAP beror på när Ukraina blir medlem. Sker det inom nästkommande 4 åren blir en uppdatering avnuvarande CAP aktuell.

This interview study examined the religiosity of eight Ukrainian refugees. The aim of the bachelor thesis was to study how religiosity and religious commitment are affected as a result of war and flight. The data was collected through eight semi-structured interviews and then analyzed based on previous research and theories, like Charles Glock´s theory of deprivation and Peter L. Berger and Thomas Luckmanns theory of plausibility structure. The results of the study showed that no one lost their faith in God due to the war, the escape and the arrival in Sweden. For some of the refugees, faith in God had become stronger and religious commitment had increased. This can be explained by the theories about deprivation and change in plausibility structure. The distinguishing feature of the study was that the bomb shelters in Ukraine became a place for faith in God, even for people who had not been religious believers before. The confined place, the physical proximity to other people, the collective in prayer created an important community for the affected people. People who were not believers before the war did not develop a religious faith after the escape. The conclusion of the study was that faith in God becomes tangible in war-torn situations where people fear for their lives. Religious affiliation and community was important for the Ukrainian refugees and was shown for example through increased church involvement in Sweden to find comfort and meaning.

This study aims to explore the specific didactic conditions identified by Swedish as a second language teachers working with content-based language instruction for newly arrived students with a strong educational background and solid subject knowledge, but very limited knowledge of Swedish – and to discuss the possible approaches the teachers suggest. The study is inspired by the fact that in 2022, a significant number of students from Ukraine started enrolling in language introduction programs across the country. This particular category of students is the target group of the study.  Starting from a sociocultural understanding of learning, where the role of the teacher is crucial to the students’ knowledge and identity development, this study utilizes group interviews with second language teachers at three different schools. Using grounded theory as method, the teachers’ reflections have guided the research process in a pendulum motion between data and analysis, to a point where theoretical saturation was achieved. The result indicate that the teachers identify lacking motivation among students from Ukraine as an obstacle to language learning, which they attribute to the students' uncertain living conditions, and to a discrepancy between the current instruction and the students' previous education and level of knowledge. In response, the teachers in varying degrees adapt their instruction to the pace and level of the Ukrainian students. The study also shows that the teachers believe grouping the Ukrainian students in homogenous groups to be beneficial for their motivation and second language acquisition. The findings are discussed in the context of research on ability grouping and the impact of educational background on second language learning, using content-based language instruction theory as a framework.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som krävs för att ett krigsbrott ska föreligga enligt folkrätten, och illustrera detta genom Rysslands angrepp på Ukraina perioden 2014 fram till idag. Den kvalitativa metoden ligger till grund för arbetet, där information hämtats från folkrättsliga källor, såsom internationell sedvanerätt, konventioner och deklarationer, litteratur, pressmeddelanden och artiklar. Ett krigsbrott är en överträdelse av de seder och lagar som finns i krig. Exempel är attacker mot civila och dess egendom, tagande av gisslan, samt användning av viss typ av stridsmedel. Resultatet av analysen visar att Ryssland har gjort sig skyldiga till en rad folkrättsbrott i Ukraina. Ryssland har inte respekterat suveränitetsprincipen, och de har gjort sig skyldiga till brott mot FN-stadgans våldsförbud. De har attackerat civilbefolkningen vilket strider mot Internationell humanitär rätt. Rysk militär har brutit mot Genèvekonventionen om behandlingen av civila, militära och krigsfångar, och de har utsatt Ukraina för cyberattacker. Omvärlden tog tidigt ställning i konflikten genom att sanktionera bland annat ryska medborgare och företag. Internationella brottmålsdomstolen agerade genom att utfärda en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och ryska barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova, för deportering av ukrainska barn.