No description available.

No description available.

<p>Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst. I denna uppsats genomförs en studie av tre doktriner/handböckerna avseende underrättelsetjänst. Dessa undersöks utifrån de tre perspektiven Ledning, Adaptivitet och Samarbete. Syftet med detta är att finna vad dessa dokument framhåller som viktigt för underrättelsetjänstens utövande. Dessa viktiga punkter används därefter för att konstruera ett analysverktyg som kan undersöka huruvida dessa doktriner är implementerade inom en för närvarande högaktuell doktrin, FM 3-24 Counterinsurgency. Utifrån de doktriner och handböcker som denna undersökning har baserats på finns tydliga samband mellan hur underrättelsetjänst utövas mellan Sverige, USA och NATO. Detta trots det faktum att vissa variationer kring begrepp och upplägg förekommer mellan styrdokument. Samarbete utgör ett centralt begrepp mellan samtliga underrättelsedokument och förefaller även vara viktigt inom FM 3-24. Vikten av interoperabilitet inom underrättelsetjänsten, som samtliga underrättelsedokument betonar, tycks inte vara implementerad inom FM 3-24.</p> / <p>Within the academic field of intelligence studies, there is no established theory. Theories regardingwhat intelligence is and how it should be conducted vary, and national interests have a major impact in the design of these. Within the military context, the situation is different in certain aspects. Today's multinational operations require cooperation in a variety of areas, including intelligence. In this essay a study of three doctrine/manuals is presented. These are examined from three perspectives, Control, Adaptivity, and Cooperation. The purpose of this is to find what these documents present as important for intelligence exercise. These important points are then used to construct an analysis tool that examine whether these doctrines are implemented in a currently highly topical doctrine, FM 3-24 Counterinsurgency. This study shows a clear link between how intelligence services are organized in Sweden, the United States and NATO. This despite the fact that some variation around concepts and structures exists between their regulatory documents. Cooperation is a central concept among all intelligence documents and appears to be important in FM 3-24. The importance of interoperability within the Intelligence Service, as all intelligence document stresses, does not seem to be implemented in FM 3-24.</p>

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst. I denna uppsats genomförs en studie av tre doktriner/handböckerna avseende underrättelsetjänst. Dessa undersöks utifrån de tre perspektiven Ledning, Adaptivitet och Samarbete. Syftet med detta är att finna vad dessa dokument framhåller som viktigt för underrättelsetjänstens utövande. Dessa viktiga punkter används därefter för att konstruera ett analysverktyg som kan undersöka huruvida dessa doktriner är implementerade inom en för närvarande högaktuell doktrin, FM 3-24 Counterinsurgency. Utifrån de doktriner och handböcker som denna undersökning har baserats på finns tydliga samband mellan hur underrättelsetjänst utövas mellan Sverige, USA och NATO. Detta trots det faktum att vissa variationer kring begrepp och upplägg förekommer mellan styrdokument. Samarbete utgör ett centralt begrepp mellan samtliga underrättelsedokument och förefaller även vara viktigt inom FM 3-24. Vikten av interoperabilitet inom underrättelsetjänsten, som samtliga underrättelsedokument betonar, tycks inte vara implementerad inom FM 3-24. / Within the academic field of intelligence studies, there is no established theory. Theories regardingwhat intelligence is and how it should be conducted vary, and national interests have a major impact in the design of these. Within the military context, the situation is different in certain aspects. Today's multinational operations require cooperation in a variety of areas, including intelligence. In this essay a study of three doctrine/manuals is presented. These are examined from three perspectives, Control, Adaptivity, and Cooperation. The purpose of this is to find what these documents present as important for intelligence exercise. These important points are then used to construct an analysis tool that examine whether these doctrines are implemented in a currently highly topical doctrine, FM 3-24 Counterinsurgency. This study shows a clear link between how intelligence services are organized in Sweden, the United States and NATO. This despite the fact that some variation around concepts and structures exists between their regulatory documents. Cooperation is a central concept among all intelligence documents and appears to be important in FM 3-24. The importance of interoperability within the Intelligence Service, as all intelligence document stresses, does not seem to be implemented in FM 3-24.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats. Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat.

Hur kan det komma sig att stater som är väl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett angrepp, och som utifrån den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ändå råkar ut för "blixtar från en klar himmel", i form av överraskningsangrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrån ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrättelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att stater handlar rationellt utifrån en realistisk kontext för att därefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrättelseverksamheten. Detta görs genom att utgå ifrån den så kallade underrättelsecykeln vilken förstärks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar på de strukturella och analytiska problemen som omgärdar underrättelsetjänsten är av sådan avgörande karaktär att de mycket väl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar. / How come that states that act according to the realistic theory and take rational decisions, including institutional preparedness to minimize the risk of surprise by their enemies, still, to great extent, fails to detect surprise attacks? The aim of this study is to seek an understanding how structural and analytic factors in the intelligence services can explain intelligence failure. This is done by dissecting those structural and analytic features with the help of organization theory and the inductive science theory combined with the so called intelligence cycle. The conclusion of this study indicates that the intelligence services, do have a lot of compromising factors that can explain, why states, to great extent fails to detect surprise attacks.

Underrättelsetjänsten har alltid haft som sin  viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje världskrig. I och med murens fall och slutet på det kalla kriget ändrades hoten snabbt. Idag så finns inte längre någon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhället skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och där med även beröra Sverige. I arbetet ställer sig författaren frågan hur den svenska underrättelsetjänsten har förändrats med den förändrade hotbilden och om underrättelsetjänsten är anpassad till de nya krav som ställs på den. Organisationens  struktur är i fokus men lag och förordningar som styr verksamheten tas också upp. Analysen sker genom att först problematisera organisationen på en underrättelsetjänst(generell) för att sedan analysera den svenska underrättelseorganisationen med dessa frågeställningar. Inledningsvis analyseras det hur den var organiserad 1976, därefter den organisatoriska förändring som gjordes mellan 1976 och 2011, för att slutligen analysera år 2012:s organisation och dra slutsatser om denna utvecklig och dagens organisation. De slutsatser som drogs var att den svenska underrättelsetjänsten försöker vara anpassad efter dagens behov men att arv ifrån tidigare organisationen skapar en viss ostruktur och att vissa enheters placering och tillhörighet är svår att motivera. / The main objective for the Intelligence community has always been to work as a safety net for the nation under which it exist.  The definition of threat has changed in recent times. During the Cold War the biggest threats against Sweden was a Third World War and an invasion of the nation. Due to the fall of the Berlin wall and the end of the Cold War the main threats have changed. Today there is no conceivable threat against Sweden but the continuously increasing globalization and information dependent society creates new threats against it and a regional conflict could affect Swedish society The question that this study  raises is if Swedish intelligence has changed due to the change in threat and whether it has adapted to new demands places upon it. The organization structure is in focus but laws and regulations must also be taken into account. In order to conduct the analysis, the problem of organizing an intelligence organization at a general level must be addressed first. The Swedish intelligence community will be analysed based on previous problems starting with how the organisation was in 1976, followed by the changes in the organisation between 1976 and 2011 and finally with how the organisation stands today. Thereafter conclusions will be drawn from the analysis. In conclusion the Swedish intelligence community is trying to adapt to todays need but the legacy from past intelligence organizations creates an unstructured appearance and that the placement of some sections and units is hard to motivate.

The relationship between a country's political decision-making and top military leadership is central, but also debated. Not least whether the military side should take political life into account and to what extent one should become a part of it. This essay aims to increase the understanding of the challenges of the military-political relationship, focusing on the borderland between peace and war that is usually described as a gray zone. Through scenario-based interviews with senior officials and politicians within the Swedish government and government office, it is investigated what impact a gray zone problem can have on the military advice provided. By combining a future scenario with interviews, an empirical material unique to the research field is created. The results show that the gray zone affects the strategic decision-making process, but not really by adding any completely new challenges, but mainly by strengthening and partly developing existing ones. The logic of peace, rather than war, on strategy should therefore form the basis for how the gray zone is viewed from a decision-making process perspective. The gray zone's character of ambiguity creates and reinforces tensions between different actors in the strategy process, which in turn risks delaying strategic decisions. The ambiguities arise mainly in three areas: the view of the strategic problem, the political consequences and the organization that will deal with the gray zone. Some of the ambiguities are amplified by the opponent, while others are more the result of internal factors. In order to reduce the negative effects of the gray zone problem, a much closer integration between the military and politics is proposed than in peacetime: policy-making must take place jointly and traditional boundaries need to be redrawn. The key is spelled relationships and these must be created and maintained in good time before the gray zone enters. / Relationen mellan ett lands politiska beslutsfattning och högsta militärledning är central, men också omdebatterad. Inte minst huruvida den militära sidan ska ta hänsyn till det politiska livet och i vilken grad man själv ska bli en del av detta. Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för den militär-politiska relationens utmaningar, med fokus på det gränsland mellan fred och krig som brukar betecknas som en gråzon. Genom scenariobaserade intervjuer med högre tjänstemän och politiker inom Sveriges regering och regeringskansli undersöks vilken påverkan en gråzonsproblematik kan ha på de militära råd som lämnas. Genom att kombinera ett framtidsscenario med intervjuer skapas ett för forskningsfältet unikt empiriskt material. Resultatet visar att gråzonen påverkar den strategiska beslutsprocessen men egentligen inte genom att tillföra några helt nya utmaningar, utan främst genom att förstärka och till del utveckla redan existerande. Fredens, snarare än krigets, logik på strategi bör därför ligga till grund för hur gråzonen betraktas ur ett beslutsprocessperspektiv. Gråzonens karaktär av otydlighet skapar och förstärker spänningar mellan olika aktörer inom strategiprocessen, som i sin tur riskerar att försena strategiska beslut. Otydligheterna uppstår främst inom tre områden: synen på det strategiska problemet, de politiska konsekvenserna och den organisation som ska hantera gråzonen. Vissa av otydligheterna förstärks av motståndaren, medan andra mer är ett resultat av interna faktorer. För att minska gråzonsproblematikens negativa effekter föreslås en betydligt närmare integrering mellan militär och politik än i fredstid: policyskapandet måste ske gemensamt och traditionella gränser behöver dras om. Nyckeln stavas relati-oner och dessa måste skapas och underhållas i god tid innan gråzonen träder in.