"Att utöva matematikdidaktik"På senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen är entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det räcker inte att matematiklärarna har kunskap i matematik utan de måste också kunna förmedla den kunskapen till eleverna så att lusten och intresset för matematik väcks och vidmakthålls. Syftet med föreliggande studie är att undersöka två fjärdeklasslärares tillämpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgår från en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus är lagt på begreppet matematikdidaktik. Här förklaras även skillnaden mellan matematik som vetenskap och den matematik som vi lär oss i skolan, så kallad skolmatematik.I den empiriska studien har två lärare i matematik från två olika skolor deltagit. Undersökningens insamlade material består av observationer och informella samtal med berörda lärare, deras synpunkter kring matematikdidaktik, undervisningsmetoder och användningen av laborativt material som en del i utövandet av matematikdidaktik. Frågeställningar som ligger till grund för detta arbete är följande: Vilka val görs i introduktionen och genomförandet av nya matematikuppgifter? Vilka iakttagelser går det att göra gällande två olika lärares matematikundervisning i två skolor med olika upptagningsområden? Vilken typ av undervisningsmaterial används? Utifrån studien har jag dragit slutsatsen att lärarnas undervisningsmetoder saknar ett brett utövande av matematikdidaktik. Det avspeglar sig i läroboksstyrd matematikundervisning och elevernas svårigheter att tillämpa olika beräkningsprocedurer i andra sammanhang, det vill säga att de ska förstå vad uppgiften handlar om och hur de ska angripa problemet. I stor utsträckning återgick eleverna till böckerna för att hitta svar på det de inte hade förstått efter genomgången. En del av eleverna frågade läraren medan andra blev frustrerade. Visserligen fanns en grupp av elever som hade lättare att förstå och visste vad de skulle göra, men de utgjorde inte majoriteten i klassen.

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenskaelever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar medläsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hurstyrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp avtidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använtoss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation.Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idaginte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa.Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är enblandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även attlärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse. Slutsatsen av vår undersökninghar blivit att lärarnas förhållningssätt till kursplanen i ämnet svenska och derasarbetssätt har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelse.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några utvalda lärare med lång erfarenhet bakom sig resonerar och motiverar sina didaktiska val i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgått ifrån är: Hur beskriver lärarna sina didaktiska val i undervisningen och hur motiverar lärarna dessa? Vilken valfrihet har läraren i sina didaktiska val? Forskningen visar att det inte kommer kunna skapas en färdig lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som på ett mirakulöst sätt fungerar för alla individer. Hur människor lär kan aldrig begränsas till en fråga enbart om teknik eller metod. Det finns många olika sätt läraren kan välja i utformningen av sin undervisning och hur lärare väljer att lära ut är bland annat beroende av den utbildning man gått, ens sociala och kulturella bakgrund och den kultur som råder på skolan. Det finns alltså inte en unik bästa pedagogisk metod, däremot visar forskningen att läraren behöver äga en innehållsrik verktygslåda. Det räcker inte med ett verktyg eftersom undervisningen ska anpassas för varje elev. Ingen elev är lik den andre och lär inte heller på samma sätt. Genom att erbjuda en rad olika verktyg och hjälpa eleverna att hitta sitt sätt, får eleverna möjligheten att bli medvetna om vilka verktyg de bäst använder för sitt lärande. Varje elev skall ges utrymme för sin egen lärstil. Vi har intervjuat tre lärare från tre olika skolor. Resultatet visar att samtliga lärare beskriver att det är viktigt att ta reda på vad eleverna kan sedan tidigare. Undervisningen ska individanpassas efter elevens nivå och inlärningsstil. Resultat visar även att lärarna har en valfrihet i sina didaktiska val trots de yttre ramar som lärarens arbete befinner sig inom.

Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångkultur, ett samhälle där vi konstant stöter på olika kulturer, bakgrunder och språk. Skolan blir i många fall en mötesplats för denna mångkultur, och med sig för den några utmaningar i lärarens undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur forskningen beskriver utmaningar som kan uppstå i SO-undervisningen när den tar plats i ett mångkulturellt klassrum, och hur den föreslår att lärare med hjälp av olika metoder kan hantera dessa utmaningar. Datainsamlingen är sökningar gjorda på ett flertal databaser, där ett urval av artiklar och avhandlingar har gjorts utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns ett flertal utmaningar som lärare kan komma att möta, varav de mest återkommande handlar om elevers identiteter och identitetsskapande, språkbarriärer, men även hur läromedel och läroplaner i flera länder och situationer skapar begränsningar. Vidare pekar forskning på en rad olika metoder som lärare har att tillgå och kan arbeta med för att ta vara på den mångkultur samhället idag har att erbjuda.

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska barns upplevelser och perspektiv i förskolemiljö, där de aktivt deltar. Mer specifikt avser studien att granska hur barnen upplever och uppfattar strukturerad undervisning och fri lek i förskolemiljö, samt hur de uppfattar pedagogens förhållningssätt och närvaro under dessa olika situationer. Studien strävar efter att förstå och analysera hur barnen samverkar, kommunicerar och förstår sina inlärningsupplevelser i dessa två olika situationer.Studien har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring barns perspektiv, undervisningsmetoder och lek i förskolan. Det empiriska materialet har samlats in genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer med tio fyraåriga barn i en förskola. Att intervjua barn och observera deras kroppsspråk vid intervjuer ansågs vara av största relevans för studiens syfte och mål eftersom det kan ges en fördjupad förståelse kring barns uppfattning av fri lek, undervisning och pedagogens deltagande och närvaro under dessa två olika situationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika centrala begrepp som barns aktörskap, barns perspektiv, barnperspektiv, kamratkulturer, being och becoming inom det barndomssociologiskt perspektivet. Studiens resultat visar att barnen har en mångfald av upplevelser och tankar kring fri lek, undervisning och om pedagogens deltagande och närvaro i dessa två situationer. Dessa resultat framhäver betydelsen av att förskolemiljön ska vara inkluderande och kanna anpassa barns olika tankar, behov och perspektiv.

I denna systematiska litteraturstudie är syftet att undersöka olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteters påverkan på kunskapsutveckling i ämnet geometri. Som bakgrund till detta ligger de svenska elevernas bristfälliga geometrikunskaper. Undervisningsmetoderna och klassrumsaktiviteterna, med dess kunskapsinnehåll, vägs mot Van Hieles utvecklingsnivåer. Vidare vävs det sociokulturella lärandeperspektivet in i synen på kunskapsinhämtande. TIMSS syn på kunskap diskuteras mot betygskriternernas syn på kunskap för årskurs 6 i Lgr 22. 23 artiklar inhämtades, lästes och kategoriserades för att få en överblick inom området. 14 av dessa har djupanalyserats och sammanställts. Efter sammanställningen framgår det att studiens resultat inte pekar på något entydigt svar. Resultatet visar att det går att åstadkomma utveckling inom flertalet olika kunskapsområden genom att arbeta med olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter, så som exempelvis GeoGebra eller fysiskt laborativt material. Studiens olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter lutar sig främst mot Van Hieles nivå 2, men berör även fler av Van Hieles utvecklingsnivåer. Genom att identifiera vilka kunskaper eleverna besitter kan läraren utforma undervisningsaktiviteter som gynnar kunskapsutvecklingen hos eleverna för att de ska kunna ta sig vidare till nästa Van Hiele nivå. Studiens resultat och dess olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter kan ses som ett stöd för läraren i sin planering, och på så vis stödja eleven till kunskapsutveckling. Studien visar även på att motivation kan ses som en bidragande faktor till kunskapsutveckling. / In this systematic literature study, the aim is to examine the influence of different teaching methods and classroom activities on knowledge development in geometry. The background to this is the Swedish students' deficient knowledge of geometry. The teaching methods and classroom activities, with their knowledge content, are compared against Van Hiele's levels of geometric thinking. Furthermore, the view of knowledge acquisition is seen through the socio-cultural learning perspective. The concept of knowledge is discussed between TIMSS' view of knowledge and the grading criteria for grade 6 in the Swedish school curriculum. 23 articles were obtained, read and categorized to get an overview of the field. 14 of these 23 articles were compiled and through the compilation it appears that the results of the study do not point to any straight answer. The result shows that it is possible to achieve development in several different areas of knowledge by working with different teaching methods and classroom activities, such as GeoGebra and physical manipulatives materials. By identifying which knowledge the students possess, the teacher can design teaching activities that favor the knowledge development of the students, so the students can advance from one Van Hiele level to the next. The results of the study and its various teaching methods and classroom activities can be seen as support for the teacher in his planning, and thus support the student's knowledge development. The study also shows that motivation can be seen as a contributing factor to knowledge development.

Tidigare forskning framhåller att den traditionella undervisningen dominerar och att antal tillfällen för interaktion utgör en liten del av matematikundervisningen. Detta trots att forskare och författare under en lång tid tillbaka betonat betydelsen av interaktion. Med utgångspunkt i detta var syftet med studien att undersöka lärares syn på och uppfattning av begreppet interaktion i matematikundervisningen. I vilka sammanhang undervisningsmetoder för interaktion tillämpas samt vilka effekter för lärande som matematiklärare observerat i anslutning till detta. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem matematiklärare i årskurserna 4–6 samt att filmklipp innehållande sekvenser från matematiklektioner på mellanstadiet har studerats. Den sociokulturella teorins perspektiv på lärande applicerades för att analysera studiens resultat. Mot bakgrund av det ovan nämnda påvisar resultatet att sammanhang och metoder för interaktion är av vikt att inkludera i matematikundervisningen. Anledningen är att elever tilldelas en varierad undervisning samt att den främsta effekten, enligt de lärare som deltagit i studien, är att elever utvecklas socialt såväl som kunskapsmässigt i samspel med andra.

I skolan har den traditionella metoden för undervisning länge dominerat i klassrummen. Däremot har barns intresse för spel öppnat dörren för ett spelbaserat lärande, inte minst inom matematikämnet. Fler och fler pedagogiska spel skapas och möjligheterna att implementera spel eller spelelement i undervisningen är många. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad forskning säger om hur det spelbaserade lärandet påverkar elevers lärande och spelupplevelse, samt hur lärare kan planera sin undervisning med spel eller spelelement. För att utforska detta har åtta vetenskapliga artiklar noggrant utvalts och en litteraturstudie genomförts med hjälp av en tematisk analys. Analysen framställde att den spelbaserade undervisningen påverkar elevers lärande och prestationer positivt. Resultatet visar vidare att eleverna upplever spel i undervisningen som både spännande och engagerande, samt att lärare uttrycker en övervägande positiv inställning gentemot de granskade metoderna för spelbaserat lärande.

Risborn, S. & Rydebjörk, I. (2021). Strategier för att minimera matematikängslan hos elever - Belyst genom lärares behov av speciallärarens kompetens. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.  Denna studie grundar sig i det sociokulturella perspektivet som enligt Phillips och Soltis (2014) innebär att vi lär oss av varandra genom den interaktion som sker. I en positiv lärmiljö med ett socialt samspel minskar risken för elever att utveckla matematikängslan enligt Deringol (2018). Furner och Gonzalez De Hass (2011) lyfter att om elever ska känna sig trygga, mindre stressade och våga mer så behövs en varierad undervisning och i detta instämmer Sharma (2016) som anser att en undervisning som är mer varierad och mindre traditionell gör matematiken roligare vilket ger eleverna en ökad kunskapsutveckling. Denna numera etablerade syn på undervisning passar inte alla elever enligt Sjölund et al. (2017) som lyfter att elever med exempelvis autism och ADHD inte gynnas fullt ut av denna mer flexibla och sociala undervisningsmetod.  Syftet med studien är att ta fram strategier för att förebygga och minimera matematikängslan hos elever. Enligt forskning beror ofta matematikängslan på undervisningsmetoder vilket utgör ett fokus i denna studie. Genom analys av de svar som framkommer från lärarna identifieras behov av speciallärarens kompetens som sedan formar strategierna. Studiens frågeställningar är:  Vilka specialpedagogiska kompetenser framträder som betydelsefulla utifrån några lärares behov? Hur kan specialläraren bidra till att förebygga och minimera matematikängslan hos elever? För att besvara frågeställningarna användes frågeformulär och semistrukturerade intervjuer som metodval. Frågeformuläret har besvarats av 14 matematiklärare i grundskolans tidigare och senare år. De kvalitativa intervjuerna är genomförda med sex matematiklärare, två lärare från vardera skolårsintervallen; 1 - 3, 4 - 6 samt 7 - 9.    Flera lärare i studien tycker inte att matematikängslan är vanligt hos elever utan beskriver en mer generell ängslan hos elever inför skolarbete de upplever som svårt. Lärarna ser att en god relation och en trygg och tillåtande lärmiljö gör att eleverna vågar visa sina svagheter. Lärarna är medvetna om att en varierad undervisning är mer gynnsamt för elever men det begränsas av såväl tiden som erfarenheten vid val av undervisningsmetoder. Studien visar att man ofta har gemensamma lärarstyrda genomgångar i kombination med enskilt arbete i läroboken vilket hindrar interaktionen som annars uppstår i ett socialt sammanhang. De undervisningsmetoder som används är de som lärarna känner sig mest trygga med. Det framkommer önskan om samverkan och samplanering med speciallärare. De önskar även att specialläraren ger stöd i att ta fram anpassat material, observera enskilda elever samt undervisningen.     För att samtliga elever ska nå så långt som möjligt bör speciallärare arbeta mer främjande och förebyggande. Insatserna som specialläraren gör bör vara varierade och flexibla beroende på de olika behoven som finns och uppkommer. Dessa bör ske i samråd med både ledning och lärare med eleven i fokus. Att arbeta fram en trygg lärmiljö och en varierad undervisning bidrar till att minimera matematikängslans uppkomst hos elever och i denna studie har strategier för hur specialläraren kan bidra till att förebygga och minimera matematikängslan hos elever tagits fram. Dessa strategier var och är studiens förväntade kunskapsbidrag och utgör även svar på studiens frågeställningar. Genom att arbeta med lärarna och undervisningen kan man undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön i enlighet med examensförordningen (SFS 2011:688).

Syftet med studien var att undersöka vilka didaktiska resurser och redskap slöjdlärarna använder och vilka ämneskonceptioner som finns i slöjdämnet. Detta kopplades samman med hur slöjdlärarna approprierar nya metoder och redskap i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt perspektiv och approprieringsbegreppet tillsammans med relevant forskning inom ämnet bildade grunden till analysen av studiens resultat. Studien baseradespå litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med verksamma slöjdlärare. Slöjdlärarna beskrevunder intervjuerna metoder, åsikter och tankar kring sitt arbetssätt, vilket synliggjorde deras ämneskonception. Medverkande slöjdlärare påvisade tydliga skillnader i ämnesuppfattning och att äldre ämneskonceptioner lever kvar. Ämnesuppfattningen styrde vidare slöjdlärarnas val av didaktiska resurser och redskap samt hur de approprierade nya didaktiska metoder och redskap i undervisningen. Det framgick att äldre undervisningsmetoder som mästar/lärling-metoden samsasmed samtida metoder som IKT (Informations och kommunikationsteknologi), EPA (enskilt, par, alla) och formativt lärande (Skolverket, 2021b). Tidigare forskning visar att slöjdämnet bär påstarka ämnestraditioner (Skolverket, 2015). Samtidigt belyste studien en tydlig framåtrörelse i det pedagogiska arbetet, men stora skillnader förekom. Slutsatsen är att slöjdlärarens autonomi ochämneskonception avgör deras appropriering av nya metoder och redskap i undervisningen.