No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera effektiva undervisningsmetoder för att förbättra elevers förståelse för tal i bråk- och decimalform. Studien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning. Litteratursökningen gjordes via databasen ERIC och via manuell sökning. Resultatet visade effekten av tre undervisningsmetoder som skulle kunna bidra till ökad förståelse för tal i bråk- och decimalform: CRA-modellen, fysiska och digitala spel samt webbaserade verktyg. Resultatet visar på goda resultat hos de elever som arbetat med olika representationer i sin undervisning. Detta gäller även de elever som arbetat med webbaserad undervisning. Resultatet av undervisning som involverar spel visade att utformningen av spelet påverkade elevernas förståelse.

Denna litteraturstudie lyfter hur svenskundervisning kan struktureras för att stötta flerspråkiga elevers andraspråksutveckling. Studien undersöker även hur elevers andraspråksutveckling kan påverkas av svensklärares inställning till flerspråkighet. Urval av material gjordes genom närläsning av forskningsartiklar inom ämnet, där framgångsfaktorer för andraspråksutveckling återfanns. En genomgående aspekt som lyfts i de olika faktorerna är vikten av att låta elever använda sitt förstaspråk som stöttning i sin andraspråksinlärning. Lärare behöver därav ha goda kunskaper om hur elevers förstaspråk kan användas som resurs för att kunna ge utrymme för elevers förstaspråk i sin undervisning. Tidigare forskning visar att det bland lärare råder en oro om att inte kunna ge flerspråkiga elever den stöttning i deras andraspråksutveckling som de behöver. I och med detta undviker lärare att synliggöra flerspråkighet i sitt klassrum. I studiens resultat framkommer det att själva synliggörandet är en viktig del i en framgångsrik andraspråksutveckling.

Mårtensson, Charlotte och Sörensen, Camilla (2024). Handskriftens betydelse i den tidiga skrivutvecklingen- en systematisk litteraturöversikt (The significance of handwriting in  early writing development- a systematic literature review). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Litteraturöversikten ämnar bidra med kunskaper som handlar om strukturerade undervisningsmetoder av handskrift och betydelsen av att skriva för hand för att främja den tidiga skrivutvecklingen. Vid val av skrivverktyg i skolan tenderar handskrift att hamna i skymundan till förmån för digitala läromedel varpå ökad förståelse av handskriftens betydelse kan medföra ett mer välgrundat val av skrivverktyg i skolan.   Syfte och frågeställningar Denna litteraturöversikt syftar till att bidra med kunskap om olika undervisningsmetoders betydelse för elevers tidiga skrivutveckling, med fokus på kognitiva processer.   Problemområdet ledde fram till följande frågeställningar: 1.      Vilka undervisningsmetoder och effekter av dessa visar den valda forskningen som framgångsrika i undervisningen av handskrift för att främja tidig skrivutveckling?   2.      Vad beskrivs i forskningen som väsentliga aspekter för att stödja elever i den tidiga skrivutvecklingen genom att förebygga handskriftssvårigheter?   Teori Denna litteraturöversikt avser att bidra med kunskap om olika undervisningsmetoders betydelse för elevers tidiga skrivutveckling med fokus på handskrift och kognitiva processer, därför används kognitiv teori som teoretisk utgångspunkt och ramverk.  Resultatet speglas mot bärande begrepp i “Texttriangeln” (Hoel, 2001) såsom lokal och global nivå i skrivprocessen samt mot bärande begrepp i “The capacity theory of writing” (McCarney et al, 2013; McCutchen, 2000) såsom arbetsminne, korttidsminne och långtidsminne. Metod I denna studie har systematisk litteraturöversikt använts som metod. Sökprocessen mynnade ut i 49 träffar på vetenskapliga artiklar som avgränsades till 6 artiklar och som kompletterades med 3 manuella artiklar och som utgör grunden i denna studie. Analys av de utvalda artiklarna genomfördes utifrån tematisk analys.   Resultat Resultatet av den systematiska litteraturöversikten visar att strukturerade undervisningsmetoder i handskrift och den övriga skrivutvecklingen leder till framgång hos alla elever och är avgörande för elever som riskerar att hamna i skrivsvårigheter. Tolkning av det samlade resultatet tyder även på att strukturerade undervisningsmetoder som används tidigt i skolåldern leder till förebyggande av skrivsvårigheter.  Specialpedagogiska implikationer Det är av vikt att lärare som arbetar med skrivinlärning har den kunskap som behövs för att kunna välja det arbetssätt som bäst gynnar alla elever. Arbetssättet bör bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Som speciallärare har man en central roll i sitt uppdrag att stötta lärare att utveckla sin undervisning och att presentera aktuell forskning. Speciallärarens breda uppdrag ger möjligheten att leda utvecklingsarbete som är inriktat på tidiga evidensbaserade interventioner inom skrivutveckling med handskrift som verktyg. Med stöd i tidigare forskning och resultatet kan denna litteraturöversikt förespråka en metod som systematiskt inkluderar hela skrivprocessen från handskriftsträning till produktion av texter i ett sammanhang.

I detta examensarbete har olika undervisningsmetoder för att lära ut Fouriertransformen jämförts och analyserats med syftet att skapa nya lärmoment för kursen DA383A. Genom att undersöka både DA383A och liknande kurser vid andra lärosäten samt samla in data och återkoppling från studenter och kursansvarige, har de specifika kraven för att undervisa ämnet identifierats. En litteraturstudie och två enkätundersökningar i kombination med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Som ett resultat har nya strukturerade lärmoment utvecklats, inkluderande fyra föreläsningar och två laborationer, samt en översikt av MATLAB-funktioner som används under laborationerna. Vid utformningen av de nya lärmomenten har olika pedagogiska strategier beaktats för att bättre tillgodose studenternas behov och förväntningar. Detta inkluderar användning av visuella illustrationer och digitala verktyg för att göra förklaringar mer tillgängliga och underlätta för studenterna att tillämpa teoretiska begrepp i praktiken. De nya lärmomenten utvärderades dels genom granskning av de definierade kraven och pedagogiska metoder, dels genom utvärdering med både kursansvarig och studenter. Resultaten visar att lärmomenten uppfyllde kraven och de pedagogiska metoderna samt förväntningarna från kursansvarig. Dessutom erhöll studenterna som genomförde laborationerna korrekta resultat och gav positiv återkoppling på lärmomenten. Detta tyder på lärmomentens effektivitet och relevans för att stödja studenternas lärande. En slutsats som därmed kan dras är att de nya lärmomenten tydligt har bidragit till förbättringen av undervisningen gällande Fouriertransformen i kursen DA383A. / In this thesis various teaching methods for instructing Fourier Transform have been compared and analyzed with the aim of creating new learning modules for the course DA383A. By examining both DA383A and similar courses at other institutions and collecting data and feedback from students and course coordinator, the specific requirements for teaching the subject have been identified. This was achieved through a literature review and two surveys, complemented by semi-structured interviews. As a result, new structured learning modules have been developed, including four lectures and two laboratory sessions, along with an overview of MATLAB functions used during the labs. In the design of these new learning modules, various pedagogical strategies have been considered to better meet the needs and expectations of the students. This includes the use of visual illustrations and digital tools to make explanations more accessible and facilitate students' practical application of theoretical concepts. The new learning modules were evaluated both through examination of the defined requirements and pedagogical methods, and through evaluation with both the course coordinator and students. The results indicate that the modules met the requirements and pedagogical methods, as well as the expectations of the course coordinator. Additionally, the students who conducted the laboratory sessions achieved accurate results and provided positive feedback on the learning modules. This indicates the effectiveness and relevance of the learning modules in improving teaching and supporting student learning. It can be concluded that the new structured learning modules have significantly contributed to the improvement of teaching Fourier Transform in the course DA383A.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens uppfattning och erfarenheter av att implementera en differentierad matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet. Denna studie kommer också att undersöka lärarens upplevelse av differentiering i matematik. Genom att intervjua lärare i olika skolor i olika kommuner, samt genom att inkludera studier som rörde ämnet differentiering i matematik för flerspråkiga elever, bidrog denna studie till en djupare förståelse och utveckling av lärarprofessionen. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar: -Vilka uppfattningar har lärarna om differentierad undervisning i ämnet matematik? -Vilka strategier uttrycker lärarna för att differentiera matematikundervisning för flerspråkiga elever i åk 4-6? -Vilka faktorer och utmaningar upplever läraren i matematikundervisning för flerspråkiga elever i åk 4-6? Studiens empiri samlades in genom att intervjua fyra grundskollärare som undervisar i olika skolor i Sverige. Vår sammanställning av lärarnas reflektioner tydde på att differentierad undervisning är avgörande för flerspråkiga elevers framsteg inom matematik. Lärarna framhävde betydelsen av att anpassa undervisningen utifrån elevernas förmågor och förkunskaper. Även om de stötte på utmaningar som begränsningar av tid och brist på material, använde lärarna en rad olika undervisningsmetoder för att stödja elevernas inlärning i matematik, såsom att rita på tavlan, visa filmer och använda flerspråkiga begreppslistor.

Genom denna kunskapsöversikt vill vi skapa en bredare kunskap om olika undervisningsmetoder i matematik och vad de tillför i undervisningen. Arbetet innehåller både forskningsartiklar med nationella och internationella synvinklar för att få ett större utbud av artiklar. Valet av artiklar baserades på kunskapsöversiktens syfte om forskningsresultat kopplat till olika undervisningsmetoder i matematik. Samt frågeställning om vilka undervisningsmetoder inom matematik diskuteras som ett möjligt komplement till den traditionella undervisningsmetoden. Resultatet från valda artiklar gav fyra olika teman. De teman utöver den mer konventionella lärobokundervisningen är digitala verktyg, konkret material, utomhuspedagogik och kreativa undervisningsmetoder. Slutsatserna är att undervisningsmetoderna som nämns har en positiv påverkan på undervisning och elever.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

<p>High school students of today frequently come into contact with the English language through</p><p>radio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understand</p><p>how technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachers</p><p>underestimate their students’ ability and persist in using Swedish to explain how the English</p><p>language works. I have analysed how high school students manage when they take an English</p><p>grammar test in English. My results show that the students manage very well. Learning is</p><p>rather about the meta cognitive ability of the students which, is what both teachers and</p><p>students should spend more time on in order to achieve successful learning.</p>

<p>From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning.</p><p>Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. It´s up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach.</p><p>Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor. Their experience is that many teachers have theoretical introductions that are too long.</p> / <p>Utifrån intervjuer med biologilärare och elever presenteras ett antal punkter som viktiga, eller som grundförutsättningar, för att motivera och intressera elever för ämnet biologi. Några av dessa är varierad undervisning, lärarens engagemang och berättarförmåga samt individuella greppbara mål. Praktisk tillämpning och verklighetsanknytning, ämnets mediala aktualitet samt att eleverna upplever nytta av sitt lärande är andra exempel på viktiga faktorer.</p><p>Omständigheter runt lärare och elever påverkar vilka faktorer som spelar mest in. Detta måste varje pedagog känna av, beroende på egna egenskaper och elevmålgrupp.</p><p>Lärare och elever är eniga om vilka faktorer som är viktiga för att göra lektionen intressant. Eleverna betonar dock vikten av variation och menar att flertalet lärare har alltför långa teoretiska genomgångar.</p>