Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

There are many definitions of historical consciousness. This essay uses the definition where the focus is on the ability to see connections between past, present and future. The aim of the essay was to design two different teaching methods to use when teaching about historical consciousness and to explore how they affect the students’ performances at the examination. The analysis was also open to discuss in what way other factors can have affected the results of the experiment. For this reason, the study has an experimental design. Two classes where taught using two different teaching methods and were later tested on their ability to see and explain connections between past, present and future. The first method is the more traditional teaching method consisting of lectures and the other method is based on variation theory and consists mostly of group discussions. The experiment was done twice so that each class was able to try both teaching methods. The results showed that the teaching method does not affect the students’ performances to any great extent. It did show, though, that the more traditional teaching method could lead to greater variation in the contents of the students’ answers but to less variation between Rüsen’s four types of historical consciousness. Furthermore, the results showed that one of the other main factors that affect students’ performances could be the historical period that the students are working with and are tested on. However, these results would need further studies to confirm whether this is in fact the case. / Det finns många olika definitioner av historiemedvetande. Denna undersökning utgår från definitionen som fokuserar på förmågan att se kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid. Syftet med uppsatsen var att designa två olika undervisningsmetoder och utföra ett experiment för att undersöka hur elevers prestationer påverkas vid ett examinerande moment som testar deras förmåga att uttrycka sitt historiemedvetande. Analysen av studien var även öppen för att diskutera hur andra faktorer kan ha påverkat utfallet av experimentet. Studien har därför en experimentell design. Två klasser undervisades med hjälp av två olika undervisningsmetoder och deras förmåga att se och förklara kopplingar mellan dåtid, nutid och framtid testades sedan på ett examinerande moment. Den första metoden är den mer traditionella undervisningsmetoden som framförallt innefattar genomgångar medan den andra metoden är baserad på variationsteorin och främst består av gruppdiskussioner. Experimentet gjordes två gånger så att båda klasserna hade möjlighet att prova båda undervisningsmetoder. Resultatet visade att undervisningsmetoden inte hade någon avgörande påverkan på elevernas prestationer. Det visade dock att den mer traditionella undervisningen skulle kunna leda till en större innehållsmässig variation i elevernas svar men också till mindre variation mellan vilken av Rüsens fyra typer av historiemedvetande som svaret utgår från. Vidare visade resultatet att den andra största faktorn som påverkar elevernas prestationer kan vara det faktamässiga innehållet, med andra ord den historiska tidsepoken, som arbetsområdet behandlar och som eleverna därmed också testas på. Fler studier skulle dock behöva utföras för att bekräfta dessa resultat.

Lärandet i matematik styrs av elevens motivation till ämnet. Syftet med studien är att ta reda på vilka olika faktorer i undervisningen som kan påverka elevens motivation inom ämnet matematik. För att skapa en forskningsöversikt har en systematisk litteraturstudie genomförts för att utveckla och presentera en fördjupning i de teman som blivit synliga. Två tydliga teman växte fram, Spel och Undervisningsfaktorer och det är dessa teman som undersökts för att finna vilka faktorer som kan påverka elevens motivation. Resultatet av studien visar att lärarens undervisning och hur den genomförs, har en betydande roll för hur eleven kommer finna och utveckla sin motivation till matematik. Aktiv undervisning visar sig vara en avgörande faktor till hur elevens motivation ter sig till matematiken. Pedagogiska spel i matematiken visar sig även ha en positiv inverkan på elever med inlärningssvårigheter, men lämpar sig väl för alla elever. / The teaching in mathematics is influenced by the student's motivation to mathematics. The main purpose of this study is to find factors in the teacher´s methods that can have an effect on the pupil´s motivation in mathematics. In order to create a research overview, a systematic literature study has been conducted, to then later on, deepen the topics that have become visible. Two themes were clearly emerged, Games and Activities and Teaching factors, and these themes were examined to find out which factors can affect the pupil´s motivation. The result of the study shows that the teacher´s methods and how they are implemented, has a significant role in how the pupils will find and experience motivation for math. Active teaching proves to be an important factor for the student's motivation and how it appears in the mathematical subject. The result also shows that educational games in maths education have a positive impact on all pupils, and especially for pupils with learning disabilities.

Forskning visar att elever inte förstår innebörden av att lära sig naturvetenskap samtidigt som det framgår att ämnet är en naturlig del av människors vardag. Ämnet behöver därför göras förståeligt för att elever ska kunna verka som samhällsmedborgare. Naturvetenskap kan dock ses som svårt då det är ett abstrakt ämnesspråk som ofta uttrycks i naturvetenskapliga begrepp. Samtidigt som det framhålls att elever ska få stöd i sin språkutveckling har det visat sig vara svårt för lärare att göra naturvetenskapligt innehåll förståeligt för eleverna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och beskriva vad forskning säger har betydelse för att möjliggöra att elever i årskurserna F-6 erbjuds kunskaper i naturvetenskaplig undervisning. Mer precist vill vi besvara frågeställningen: Vilka undervisningsmetoder forskning belyser som användbara för lärare att använda för elevers begreppsförståelse inom de naturvetenskapliga områdena? Resultatet av litteraturstudien visar att utveckla pedagogisk innehållskunskap, guidad undervisning, synliggöra ämnets innehåll, ställa frågor och kommunicera naturvetenskap med olika sinnen är undervisningsmetoder som kan tillämpas i den naturvetenskapliga undervisningen för elevers begreppsförståelse. En slutsats blir dock att ingen undervisningsmetod kan appliceras utan en väl genomtänkt stöttning av lärare och att undervisningsmetoden utveckla pedagogisk innehållskunskap kontinuerligt bör utvecklas i takt med undervisningen. Utifrån de resultat som framkommit av litteraturstudien hade det varit intressant att genomföra icke-experimentella undersökningar om lärares undervisningsmetoder för elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

No description available.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur grundlärare undervisar i religion och livsfrågor. Studien syftar även till att undersöka hur grundlärare uppfattar sin egen kompetens i att undervisa i religion. Studien utgår från det elevaktiva arbetssättet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärare anser att religion är ett viktigt ämne på grund av det mångkulturella samhälle vi lever i. Lärarna fokuserar främst på kristendomen men även andra religioner tas in i undervisningen. Resultatet visar att lärare använder olika undervisningsmetoder men föredrar att använda visuella och muntliga metoder. Lärarna tar utgångspunkt i elevernas egna föreställningar och deras livsvärld. I undervisningen har lärarna stort fokus på livsfrågor men det finns ingen medveten planering kring detta. I resultatet framkommer det att lärare har olika utbildning inom religionsämnet och att det finns flera utmaningar i religionsundervisningen. Studien ledde fram till flera slutsatser. Fokus ligger på livsfrågor i religionsundervisningen men att de tas upp spontant när elever uttrycker ett behov av att prata om dem. Lärarna upplever sig själva som tillräckligt kompetenta för att undervisa i årskurserna 1-3 och de väljer att undervisa med olika undervisningsmetoder. De ger uttryck för olika utmaningar, såsom otillräcklig tid eller att göra religionsämnet begripligt för eleverna.

Shakespeare- Dead or alive in school? The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions: Does Shakespeare exist in school today? How are the other classic books being used? Which teaching methods are used? How is Shakespeare received by the pupils? The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools. The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.

Huvudsyftet med detta arbete är att är att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna språk idag och tidigare traditionell språkundervisning. En del av syftet är också att undersöka vilka metoder/arbetssätt som används vid språkinlärning. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer läroplanen i moderna språk ifrån tidigare läroplaner är betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi språklärare ska lära eleverna att kommunicera ännu bättre så att de kan göra sig förstådda internationellt. Vi ska lära dem mer om ländernas kulturer för att fördjupa denna språkförståelse och vi ska lära dem att hantera olika slags informationsteknik. Resultatet av intervjuerna visar att ingen av de ntervjuade lärarna säger sig använda någon speciell metod i sin undervisning idag. De säger istället att de har plockat ut godbitarna ur olika metoder för att sedan skapa ett eget arbetssätt.

Problemlösning inom matematikundervisning är något som har blivit mer uppmärksammat under de senaste decennierna. Även i den svenska läroplanen för grundskolan har problemlösning fått en större plats och är en av de fem matematiska förmågor som elever ska få möjlighet att utveckla i skolan. I de svenska styrdokumenten läggs också fokus på kommunikation, där elever ska få möjlighet att samtala och resonera kring matematik. Detta kan ske genom att eleverna får arbeta tillsammans med sina klasskamrater i olika gruppkonstellationer. Arbete med problemlösning i grupp kan utformas på olika sätt och påverkar elevers matematiska kunskapsutveckling. I denna systematiska litteraturstudies resultat framkommer det tre övergripande teman, om hur problemlösning i grupp kan stödja elever i deras utveckling av deras matematiska förmågor; hur problemlösningen utformas, på längre och kortare sikt, tillgång till stödstrukturer och hjälpmedel och gruppsammansättningens påverkan. / Problem solving within mathematics teaching has been more highlighted during the last decades. In the Swedish curriculum for primary school problem solving has got a bigger role, being one of five mathematical competencies that students should be given the chance to develop during school. In the Swedish curriculum there is also a focus on communication and how students should get the opportunity to engage in conversations and to reason about mathematics. This can be brought out by letting the students work together with their classmates in different kinds of group constellations. Problem solving in groups can be designed in different ways and affects the development of students’ mathematical competencies. In this systematic literature study three general themes were discovered, on how problem solving in groups can support students in developing their mathematical competencies; how problem solving can be designed, under a longer or shorter period of time, access to supporting structures and tools and the group constellation’s affect.

Sammandrag  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken input av partikelverb andraspråksinlärare får i undervisning och i läroböcker eftersom forskning visar att input har en bety-dande roll vid inlärning av ett andraspråk. Studien undersöker hur lärare arbetar med partikelverb och om det finns någon skillnad i frekvensen av partikelverb i läroböcker i svenska som andraspråk jämfört med i läroböcker i svenska. Som metod för studien valdes en kombination av kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys. Tre verksamma lärare intervjuades och en komparativ frekvensanalys av partikelverben i läromedlen Svenska 1 helt enkelt samt Svenska som andraspråk 1 genomfördes.  Resultatet av lärarintervjuerna visar att samtliga lärare undervisar om partikelverb men på olika sätt och i olika hög grad. De är eniga om att betoningen är en viktig förut-sättning för att förstå hur partikelverb är uppbyggda. För att förtydliga var betoningen ska ligga arbetar lärarna med kroppsspråk i form av exempelvis en handklapp samt med skriftlig markering i form av en prick under partikeln. Eleverna får möjlighet att möta partikelverb i olika former, bland annat genom att lyssna och läsa. Skrivövningar i par-tikelverb förekommer däremot sällan. Vad gäller läroböcker i detta avseende anser lä-rarna att de oftast är otillräckliga. Därför letar de själva fram material att använda i sin undervisning om partikelverb. Resultatet av läromedelsanalysen visar att partikelverb förekommer lika ofta i båda läromedlen. Således ger läromedlet i svenska som andra-språk samma input av partikelverb som motsvarande läromedel i svenska.