Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram. Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematiklärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar. Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna. / This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education. The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers. From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom.

Syftet med denna fallstudie är att experimentellt prova och därefter jämföra lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning i grundskolans årskurs 8. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden består av typisk analytisk och traditionell skolundervisning med lärarledd genomgång om satslära och övningsuppgifter till eleverna att arbeta med individuellt. Den elevcentrerade undervisningsmetoden är holistisk och eleverna får språklaborera, problematisera språket och prova sig fram till kunskaper om satslära genom ett sociokulturellt lärande i grupp. Dessutom fastställs även attityder till undervisningsmetoder efter undervisningstillfället genom en enkätundersökning. Studien fokuserar på den didaktiska hur? - frågan om vilken påverkan lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning hade för elevernas inlärning. I arbetsmaterialet från den elevcentrerade undervisningsgruppen framkommer det tydligt att eleverna hade arbetat tillsammans inom gruppen genom ett sociokulturellt lärande. Provresultaten efter provad respektive undervisningsmetod visade ingen markant skillnad gällande påverkan av lärarcentrerad eller elevcentrerad undervisningsmetod. Däremot kan eleverna från den elevcentrerade undervisningsgruppen ha fått djupare förståelse för satsdelarnas samspel och funktion i satser, vilket den lärarcentrerade undervisningen inte per automatik kunnat ge eleverna.

Denna empiriska studie redogör för matematiklärares erfarenheter av att integrera programmering i matematikundervisningen. Studien bygger på litteraturstudien ”Programmera mera i gymnasiets matematikkurser – En litteraturstudie om programmeringens möjligheter och svårigheter samt gynnsamma undervisningsmetoder”. Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare arbetar med programmering i sin matematikundervisning. Studien baseras på två gruppintervjuer med fem verksamma matematiklärare. Resultatet visar att lärarna integrerar programmering i sin undervisning med hjälp av undervisningsmetoderna link-screen-board, explain-the-screen och verifiering av lösningar och att denna undervisning kan vara gynnsam för elevernas kommunikation-, relevans- och problemlösningsförmåga. Vidare används olika programspråk för detta, där de vanligaste är kalkylblad och Python. Programmering anses kunna användas i de flesta av matematikens olika område, däremot råder det oklarheter om syftet med integreringen av programmering i matematikundervisningen. / This empirical study describes mathematics teacher’s experiences of integrating programming in the mathematical classroom. This study is based on the study “Programming as a Part of Upper Secondary School Mathematics Courses –A Literature Review of Opportunities, Difficulties and Beneficial Teaching Methods”. The aim of the study is to investigate how teachers of Mathematics teach programming as part of their mathematics classes. The study is based on group interviews with five active mathematics teachers. The result shows that the teachers use three different teaching methods to integrate programming in their teaching practice: link-screen-board, explain-the-screen, and verification of solutions. The integration of programming can benefit the students’ communication-, relevance- and problem-solving skills. Moreover, many different programming languages are used, the main ones being calculation sheets, e.g., Excel, and Python. Programming is seen to be beneficial in most mathematical areas, however, the aim of integrating programming in mathematical teaching is considered uncertain.

Syftet med examensarbetet är att undersöka sex lärares arbete med läsförståelse i årskurs2. Till följd av undersökningen vill vi bilda oss en djupare förståelse kring hur man somverksam lärare definierar vad läsförståelse innebär. Vi vill även öka kunskapen om hurverksamma lärare i årskurs 2 beskriver sitt arbete, för att utveckla elevers läsförståelsesamt undersöka huruvida informanterna använder sig utav strategier i sin undervisning.Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sex lärare. Litteraturläsningen visar hur detfinns fördelar med att göra eleverna medvetna, om vilken strategi de ska använda när demöter olika texttyper i undervisningen. Forskningsresultaten i studien visar att strategier ären gynnsam metod för elevers utveckling av kunskaper i läsförståelse. Studiens resultatvisar att samtliga sex informanter definierar läsförståelse som förmåga till att kunna förståoch återge innehåll, kunna dra slutsatser av det lästa innehållet samt göra textkopplingarmed stöd av egna erfarenheter. Alla deltagare i studien var eniga om att automatiseradavkodning, läsflyt, ordförståelse samt ett utvecklat ordförråd är viktiga delar i elevensläsförståelseutveckling. Goda förutsättningar till att utveckla läsförståelse bottnar i atteleverna är medvetna om syftet och målet med undervisningen. Det framgår i läroplanenatt eleverna genom strategier ska kunna tolka texter och förstå innehåll. Att kunna tolkainnehållet ur en text är en förutsättning för att kunna inhämta nya kunskaper.Läsförståelsen blir således ett viktigt begrepp i undervisningen samt ett område som läggergrund för annan kunskapsutveckling.

Sammanfattning Praktiska metoder är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning och kan ses som ett paraplybegrepp inom såväl matematikämnet som de naturorienterande ämnena, vilket innefattar tydliga praktiska moment i undervisning där eleverna får hantera, påverka eller observera material som studeras. I de naturorienterande ämnena kan praktiska metoder omfatta observationer, experiment och laborationer som syftar till att eleverna blir mer delaktiga och tillåts använda sina sinnen för att pressa lärande bortom faktakunskaper mot fördjupad förståelse. Praktiska metoders roll för elevernas inlärning och förståelse för vetenskapliga fenomen är därför angeläget att studera för att kunna identifiera undervisningsmetodens värde för lärande inom de naturorienterande ämnena.  Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena där fokus läggs på lärarnas inställning till dess undervisningsmetoder, innebörden de lägger vid begreppet samt i vilken utsträckning praktiska metoder väljs att undervisas. Vidare undersöks vilka förutsättningar och hinder som påverkar genomförandet av praktiska arbetssätt samt vad lärare upplever praktiska metoder har för inverkan på elevernas lärande och motivation. Metod I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av intervjuer, vilka innefattar ett urval av sex lärare verksamma i årskurs 1–3 i de naturorienterande ämnena från olika kommuner i Sverige. Utformningen av intervjufrågorna har baserats på undersökningens problemställning och samtliga intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. Datainsamlingen från intervjuerna har analyserats utifrån en beprövad analysmetod för att säkerställa en systematik samt underlätta tolkningsarbetet.  Resultat Utifrån lärarnas utsagor har resultatet i studien delats in i tre olika kategorier: lärares förhållningssätt, påverkande faktorer samt inverkan på elevernas lärande och motivation. Gällande lärares förhållningssätt har samtliga lärare en positiv inställning till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena. I de tillfällen som motstånd till praktiska inslag uppstår beror det främst på olika hinder vilka försvårar och begränsar både genomförandet och utsträckningen av undervisningen. Vidare kan lärarnas definitioner av begreppet praktiska metoder kopplas till en konstruktivistisk kunskapssyn som betonar att eleverna får aktiveras samt genomföra konkreta upplevelser med kroppen och händerna genom bland annat undersökningar och lek. I den naturorienterande undervisningen ser förutsättningar och hinder för att bedriva praktiska metoder olika ut för både skolor och personal, där förberedelser, tidsbrist samt antal personal och elever nämns som påverkande faktorer. Tillämpningen av praktiska metoder i de naturorienterande ämnena ser dock samtliga lärare flera fördelar i både när det kommer till elevernas lärande och motivation. Sammantaget upplevs praktiska metoder som en bidragande faktor till ökad delaktighet, intresse och lärande i de naturorienterande ämnena, så länge undervisningsmetoderna tillämpas på rätt sätt och med syfte att främja lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sångpedagoger inom genren svensk folklig sång har för metod för att lära ut kulning och om det går att använda kulning som ett redskap för att förbättra sångteknik överlag. Kvalitativa intervjuer med tre sångpedagoger som har stor vana att undervisa i kulning ligger till grund för undersökningen. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat ger en god bild av sångpedagogernas metod för att lära ut kulning och den visar på både skillnader och likheter i deras metoder. Gemensamt för deras metod är ett fokus på kulning som ett rop snarare än ett sångsätt. De vill alla tre förmedla att kulning inte kräver särskilt stor ansträngning eller muskelstyrka, utan att det viktiga är att hitta en stark ton med minsta möjliga ansträngning, det så kallade ”dragläget”.  Det krävs en del mod för att eleven ska våga uppbringa dessa starka läten och för att uppmuntra till det är det viktigt att läromiljön känns trygg och tillitsfull. Informanterna anser att kulning är ett starkt verktyg för att utveckla rösten och att tekniken går att applicera även på annan sång eller tal, den kan exempelvis vara till stor hjälp för att hitta stöd, andning och en kraftfullare röst. Resultatet visar att informanterna är väl insatta i den forskning som är gjord kring tekniken och att den varit värdefull i utformningen av deras metod. Kulningen har i dagens samhälle fått en rad nya användningsområden och resultatet visar att kulningen inte är någonting statiskt utan att den anpassas och förändras utifrån kontexten den används i. / The purpose of this study is to investigate what method singing teachers within the Swedish folk music genre, use to teach kulning, and whether it is possible to use kulning as a tool to improve singing technique in general. The basis of this study is qualitative interviews with three singing teachers who have many years of experience from teaching kulning. The theoretical basis of the study has been the socio-cultural perspective. The result of the study gives us a good insight in the singing-teachers methods for teaching kulning, and it shows both similarities and differences in their methods. Common to their methods is a focus on calling or hollering rather than a way of singing. They all emphasize that kulning does not require particularly strong effort or muscle strength, but that it is important to find a strong tone with least possible effort. It takes some courage for the student to dare to make these strong noises, and to encourage it, it is important that the learning environment feels safe and trusting. The interviewees believe that kulning is a powerful tool for developing the voice and that the technique also can be applied to other types of singing or speech, it can for example be very helpful in finding support, breathing and a more powerful voice. The results show that the informants are well acquainted with the research that has been done on the technique and that it has been valuable in the design of their method. In today's society, kulning has gained a number of new areas of use and the results show that kulning is not something static but that it is adapted and changed based on the context in which it is used.

Studiens syfte är att synliggöra lärares inställning till läslust samt hur lusten för läsning omsätts i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar besvara våra forskningsfrågor genom djupgående intervjuer. Studien bygger på den insamlade empirin för läsfrämjande undervisningsmetoder som tre lärare i svenska för årskurs 4–6 upplever fungerar i deras klassrum. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där lärande och utveckling sker via sociala och kulturella redskap. Hur skapas en lust för läsning i grundskolan och vilka metoder uppfattas fungera bland lärare i den verkliga skolan? För att besvara detta har studien följande forskningsfrågor: ·       Vilken inställning har lärare till läslust?  ·       Vilka aspekter påverkar elevers läslust enligt lärare? ·       Vilka undervisningsmetoder använder sig lärare av för att främja elevers läslust? Resultatet visar att lärare i svenska främst arbetar med gemensam läsning, detta är högläsning i grupp och helklass. Det visar även att det kooperativa arbetssättet i läsundervisningen främjar elevers läslust, läsförståelse och möjliggör till interaktion. Dessutom visar resultatet att läslust är personlig. En inre känsla som väcker nyfikenhet till att vilja veta mer och väcker lust till nya kunskaper och upplevelser.

Syftet med denna studie är att belysa hur undervisningen i engelska kan utformas för att motivera eleverna att kommunicera, vilket därmed främjar utvecklingen av deras muntliga förmåga. Elever ska under sin grundskoletid utveckla en språklig säkerhet och under­visningens huvudsakliga syfte är att ge dem förutsättningar att utveckla en kommunikativ kompetens med fokus på begriplighet, så att de kan göra sig förstådda på engelska i olika samman­hang. Undervisningen ska därför ge elever rikt med tillfällen att kommunicera i för dem meningsfulla situationer. Emellertid har det visat sig att engelskundervisningen i många skolor i hög utsträckning baseras enbart på ett läromedel, vilket inte alltid motiverar elever. Vidare är motivation en betydande drivkraft för språkinlärningen. Mot den bakgrunden, fokuserar därför denna studies forskningsfrågor på vilka metoder en lärare kan använda för att motivera sina elever att prata samt vad eleverna anser motiverar dem. För att svara på dessa frågor har en fallstudie genomförts i en klass med observationer, kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys som metoder för insamling av data. Resultatet visar att läraren använder varierande metoder för att få eleverna att prata och att det som motiverar eleverna allra mest är kommunikativa aktiviteter såsom rollspel och gruppbaserade projekt­arbeten samt lekar. Dessutom anser eleverna att det är lättare att prata engelska när de får prata om sådant som intresserar dem och som de tycker om. Analysen av läromedlet, som fokuserade på att räkna och kategorisera muntliga övningar, visade att en förhållandevis stor del övningar upp­muntrade till meningsfull kommunikation. Trots detta, och trots att eleverna såg nyttan med att arbeta med läromedlet, ansåg de inte att den motiverade dem i någon större utsträckning. Slutligen visade det sig att vikten av att kunna uttala ord är avgörande för att eleverna ska vilja och våga kommunicera på engelska i klassrummet.

Studiens syfte är att med hjälp av aktuell forskning ta reda på hur lärares kompetenser och undervisningsmetoder kan främja lågstadieelevers läsutveckling. För att uppnå studiens syfte valdes systematisk litteratursökning som metod. Teorin som studien utgår ifrån är the Simple View of Reading där två komponenter, avkodning och språkförståelse, är beroende av varandra och är nödvändiga att behärska för att uppnå god läsförmåga. Det hittades elva studier av relevans i sammanhanget. Resultatet från dessa elva studier visade att lärare behöver behärska tre olika kompetenser för att utveckla elevers läsförmåga nämligen didaktisk kompetens, relationskompetens och ledarskapskompetens. De olika undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika var en intensiv bokstavsinlärning, olika metoder kring högläsning samt olika läsaktiviter där eleverna får träna på att läsa antingen individuellt, i par, grupper eller i helklass. Slutsatsen som kan dras är att lärarens kompetenser och val av metoder har stor betydelse för elevers läsutveckling och det är därför angeläget att lärare håller sig uppdaterade kring den senaste forskningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som har positiva effekter inom problemlösning hos elever med svårigheter inom matematik, lässvårigheter samt andraspråkselever. Samhället samt omvärlden kommer ställa olika krav på kommande generation där metoder och lösningar sällan är givna. Därav fokuserar denna studie på analys av effektiva undervisningsmetoder inom problemlösning i grundskolan. Problemlösningsuppgifter är ett sätt att rusta eleverna till att kunna vara delaktiga medborgare samt självständiga individer. Insamling utav studiens elva artiklar ägde rum genom en databassökning i UniSearch där databaserna ERIC, CINAHL, Academic Search Complete, APA PsycInfo och Social Sciences Citation Index användes. Resultatet visar att explicit undervisning, schemabaserad undervisning, parafrasering samt träning av arbetsminnet är effektiva undervisningsmetoder och strategier för elever med matematiksvårigheter, lässvårigheter samt andraspråkselever i problemlösning.