För mig är en riktigt bra lärare någon som kan inspirera och motivera sina elever i klass-rummet och få dem att vilja utvecklas och lära sig nya saker. Till det krävs det utbildning men också erfarenhet. I skollagens första kapitel, 5§ står det att undervisningen i skolan ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 2010:800). Den vetenskapliga grunden får man som lärarstudent under utbildningen, men den beprövade erfarenheten, hur kan man ta del av den erfarenhet som redan finns?I den här studien vill jag ge en bild av hur några tekniklärare didaktiskt tar sig an sin undervisning, hur de planerar och genomför den. Syftet med studien är att undersöka hur tekniklärare i grundskolans senare år, utifrån sin beprövade erfarenhet, resonerar kring sin undervisning med avseende på val utifrån de didaktiska frågorna VAD? och HUR?.Undersökningen genomfördes med intervjuer av tre utvalda lärare i teknik samt observationer i deras klassrum. Resultatet blev tre berättelser om tre olika lärares sätt att hantera sin undervisning, en om Stina som letar efter autentiska uppgifter, en om Mikael som vill blanda mycket och en om Harald som gärna låter eleverna bygga saker.Trots att de tre lärarna i min undersökning har helt olika upplägg av sin undervisning har de alla tre samma uttalade utgångspunkt när de planerar sin undervisning: kurs-planens centrala innehåll och förmågor. Däremot skiljer det sig mellan dem hur de resonerar när de ska välja vad de ska undervisa om utifrån det centrala innehållet. Alla tre informanter är överens om att variation är viktigt, både när det gäller undervisning och bedömning av förmågorna. Jag tycker att man kan se hur respektive lärare undervisar till stor del bygger på personlig övertygelse, vad de tror på och hur de tolkar kursplanens centrala innehåll.Genom att jämföra med tidigare forskning om framgångsrik undervisning anser jag att det finns en vetenskaplig grund för att den beprövade erfarenheten som lärarna i min undersökning ger prov på till stor det kan kallas för framgångsrik.

Individer med särskilda begåvningar utgör en heterogen grupp. Särskilda begåvningar finnsinom olika områden, däribland matematik. Trots att särskilt begåvade individer utgör enspretig grupp med många olikheter återfinns även många likheter. En gemensam nämnare äratt dessa individer behöver mer kunskapsmässig och social stimulans än normalpopulationenför att må bra. Att tillgodose de särskilt begåvade barnens sociala och kunskapsmässiga behov i grundskolan är inte alltid en enkel uppgift. Särskilt begåvade barn har ofta en högre mentalålder än kronologisk ålder vilket medför att de har andra kognitiva behov än jämngamla barn. Granskningar har visat att många skolor brister i att ge särskilt begåvade elever den ledningoch stimulans de behöver för att utvecklas. Syftet med examensarbetet är därför att kartläggapå vilka sätt som lärare vill undervisa mellanstadieelever med särskild begåvning för att deska utveckla sin matematiska kreativitet samt vilka ramfaktorer som begränsar och möjliggördetta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre mellanstadielärare som kvalificerat istudiens målinriktade urval. Den insamlade datan analyserades tematiskt. Resultatetsammanställdes och tolkades mot ramfaktorer för att teoretiskt förklara vilka faktorer sombegränsar och möjliggör den matematikundervisning som lärare föredrar av elever medsärskilda begåvningar. Studiens resultat visade att informanterna föredrar att användaproblemlösningsuppgifter för att eleverna med särskilda begåvningar ska utveckla sinmatematiska kreativitet. Två av tre informanter vill även använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Samtligainformanter ansåg att gruppuppgifter utgör en viktig del i matematikundervisningen avsärskilt begåvade elever. De anser att det är fördelaktigt att variera gruppindelningar.Informanterna menade på att eleverna ibland kan ingå i grupper med elever på liknandenivåer och ibland ingå i grupper där det är en större kunskapsmässig variation mellaneleverna. Informanterna menade även på att de vill ha mer tid till att arbeta enskilt med desärskilt begåvade eleverna. De ramfaktorer som begränsar och möjliggör den undervisningsom lärare helst vill bedriva av elever med särskild begåvning för att de ska utveckla sinmatematiska kreativitet är skolans ledning och organisation, ekonomi, tid, gruppstorlek,personal och närsamhället. Studiens bidrag till forskningen är en fördjupad bild av vilkaundervisningsmetoder som lärare föredrar att använda sig av för att elever med särskildbegåvning ska få förutsättningar att utveckla sin matematiska kreativitet samt vilkaramfaktorer som begränsar och möjliggör detta.

Det finns en bred variation av hjälpmedel som existerar i syfte att stödja matematikundervisning. Ett av dessa hjälpmedel kan benämnas konkreta material. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur forskningsfältet kring konkreta material ser ut, dels att undersöka vilka utmaningar användandet av konkreta material medför. Konkreta material är fysiska (ej digitala) material som går att manipulera i syfte att stödja inlärningen av olika matematiska begrepp. Forskningsfältet har sammanställts genom en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar att ett flertal kategorier inom forskningen kan urskiljas, där en kategori specifikt lyfter hur gynnsam användningen av konkreta material är. Resultatet visar också att det finns många utmaningar som läraren måste ta hänsyn till för att användandet av konkreta material ska bli meningsfullt. Diskussionen lyfter att ett flertal av artiklarna skulle gynnas av ett kritiskt perspektiv, samt att fler empiriska studier med ett kritiskt förhållningssätt inom området skulle behövas. / There is a wide variety of aids that exist to support mathematics teaching. One category of these aids can be referred to as manipulatives. The purpose of this study is partly to examine what the research field around manipulatives looks like, and partly to examine what challenges the use of manipulatives entails. Manipulatives are physical (not digital) materials that can be manipulated in order to support the learning of various mathematical concepts. Through a systematic literature study, the research field has been compiled. The result shows that a number of categories can be distinguished within the research, where one category specifically highlights how favorable the use of manipulatives is. The results also show that there are many challenges that teachers must take into account in order to use manipulatives in a meaningful way. The discussion highlights that several of the articles would benefit from a critical perspective, and that more empirical studies with a critical approach in the field would be needed.

Den här studien undersöker hur mellanstadieelever upplever att laborativt material kan förbättra deras inlärning och förståelse av sambandet mellan bråktal, decimaltal och procent, samt lärares attityder till alternativa undervisningsmetoder. En kombinerad datainsamlingsmetod med såväl kvalitativa som kvantitativa metoder såsom kunskapstest, enkät och intervjuer med både elever och lärare, har visat såväl på positiva som negativa aspekter med laborativt material i matematikundervisningen, i synnerhet inom bråkräkning, decimaltal och procenträkning. Den insamlade data har bearbetats med tematisk analys för att lyfta fram lärarnas och elevernas upplevelser och attityder kring alternativa undervisningsmetoder och laborativt material samt kvantitativ analys av kunskapstester och enkät. Resultatet visar att användningen av laborativt material ger positiva effekter för elevers förståelse för bråktal, decimaltal och procent, särskilt för elever med lägre förkunskaper. Detta innebär att användningen av sådant material är relevant i matematikundervisningen.

Detta examensarbete undersöker hur olika pedagogiska strategier används för att stödja elever med olika prestationsnivåer i de samhällsorienterande ämnena. Vi fokuserar på traditionell och montessoripedagogik för att bestämma vilken som är bäst för elever med hög, medel och låg prestanda. Målet är att förbättra kunskapen om hur effektiva lärare anpassar sina undervisningsstrategier för att möta behoven hos elever som har olika prestationsnivåer. Vi får information om lärare genom att intervjua dem. Vi tror att kombinera traditionell och montessoripedagogik kan skapa en stödjande och dynamisk inlärningsmiljö som främjar elevernas individuella tillväxt och självständighet.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur undervisningen om partikelmodellen bedrivs i årskurserna 4–6 och hur undervisningen utformas. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativt inriktade intervjuer med fem olika lärare som undervisar inom No-ämnena i de aktuella årskurserna. Resultatet visar att alla fem lärarna undervisar om fasövergångar och materians byggstenar, men att lärarna fördjupar sig inom olika delar av dessa områden.  Lärarna i undersökningen väljer olika undervisningsmetoder när de undervisar om partikelmodellen: Traditionell undervisning, hypoteser, datoranimeringar, laborationer, dramatiseringar och användning av konkret material. / The purpose with this paper has been to examine how the education about the particle model in grades 4–6 is conducted and how the education is carried out. The study was carried out with the help of qualitatively directed interviews with five teachers that teach in the science subjects in the grades in question. The results show that all five teachers teach about, phase transitions and the building blocks of matter, but choose to immerse in different parts of these subjects. The teachers choose different teaching methods to teach about the particle model: Traditional teaching, hypotheses, computer animations, laboratory, dramatization and use of concrete materials.

<p>Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study. The investigation partly indicates that some teachers do not take multiculturalism into consideration, instead they have a individual view on their students. Although the majority of the teachers do that and actively tries to improve their work within the multicultural classroom. The teachers take care of their students similarities and differences because they want the students to understand about differences. Different views and perspectives are enriching. In order to improve their work the teachers wants further education and more support from the school management and colleagues. The teachers have a positive attitude in general towards the multicultural classroom.</p> / <p>Vår avsikt med denna studie är att undersöka lärares arbete i ett mångkulturellt klassrum. I syftet för studien gjordes en webbenkätundersökning. Undersökningen genomfördes bland lärare på tre mångkulturella 7-9 skolor i Sverige. 53 lärare delade med sig av sina erfarenheter och tankar om sitt arbete i ett mångkulturellt klassrum. Begrepp som mångkultur, undervisningsmetoder, klassrumsklimat, lärarkulturer och interkultur nyttjas i arbetet. Undersökningen visar dels att en del lärare inte tar det mångkulturella i beaktande eftersom de individanpassar undervisningen. Däremot gör flertalet det och försöker aktivt förbättra sitt arbete i det mångkulturella klassrummet. Lärarna tar vara på elevernas likheter och olikheter eftersom de vill att eleverna ska få förståelse för skillnaderna. Olika synsätt och perspektiv ses som något berikande. Vidare efterfrågar lärarna mer fortbildning och stöd från skolledning och kollegor för att kunna utveckla sitt arbete. Lärarna har genomgående en positiv inställning till det mångkulturella klassrummet.</p>

<p>Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class. The study will be based on three teachers work from different schools and the focus will be on the education methods, operation methods and the individualization degree of the education methods.  As we will see the operation methods of all the teachers are based on the same plan and the difference between them are small. The education method on the other hand differs between teachers and depending on the class the teacher will reform the methods to more accommodate the needs of the students in the class. As for the individualization degree of the education methods the study will show that the goals of the methods do not get achieved due to lack of resources. The teachers do not have the time to individualize the education for each student to the degree that is written in the national school plan.    </p>

The purpose of this thesis is to look into the teaching methods and content in Zimbabwean biology education, and the possible influences that the teachers’ view of nature have on this education. The study was performed in and around Mutare in eastern Zimbabwe with eleven observations and six interviews in primary and secondary schools, corresponding to years four to nine in the Swedish compulsory school. My study shows that the teachers’ view of nature is in many parts similar to the Swedish view of nature, but differ in a closer connection to religiosity and in a more every-day-life relation to nature. This is reflected in several of the concepts that view of nature consist of. The view of nature is influencing the content in biology partly. Since science hold universal concepts which are the same all around the world, the view of nature does not influence the scientific parts of biology, but have influence on where the emphases in the education is put. The results show no direct influence of the view of nature on teaching methods, but indirectly influenced by the choice of content.