Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka framgångsrika undervisningsmetoder för läsförståelseutveckling och för att främja läslust. Detta genomförs utifrån svenskundervisning av skönlitterära texter i grundskolans senare år. Mot bakgrund av forskning om läsförståelse och läslust i svenskämnet analyseras 14 forskningsartiklar och en doktorsavhandling genom en innehållsanalys. Studien resulterar i åtta undervisningsmetoder som ses som framgångsrika för utveckling av läsförståelse och läslust i svenskundervisningen för årskurs 7-9. Dessa innefattar att ställa frågor till texten, textsamtal, medvetandegörande av lässtrategier, ett textbaserat utgångsläge vid tolkning, förförståelse, elevfokuserad undervisning, gemensamt engagemang och digitala lärspel.

Denna studie belyser de svårigheter som flerspråkiga elever möter i kemiämnet vilket påverkar deras utveckling och hindrar dem att nå kunskapskraven. Studien lägger särskilt fokus på de undervisningsmetoder som lärare använder och det stöd som flerspråkiga elever får för att uppnå sina mål. Studien består av semistrukturerade intervjuer med en grupp elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk i skolan och det var både flickor och pojkar som deltog. De berörda eleverna talar svenska som andraspråk. I uppsatsen har även en grupp kemilärare på högstadiet intervjuats. Vi diskuterade de viktigaste undervisningsmetoderna som används för att stödja utvecklingen hos flerspråkiga elever för att nå målet. Detta gjordes genom att involvera eleverna i lösningen genom att presentera sina åsikter och idéer om undervisningsprocessen.Resultaten som framkom visar att eleverna har svårt att hantera vetenskapliga texter, nya begrepp och abstrakta ord. Det kan naturligtvis vara svårt eller abstrakt med vetenskapliga uttryck även när de använder sitt modersmål. Lärarna strävar efter att använda en lämplig arbetsmetod som utgår från flerspråkiga elevers modersmål, vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet.För att stödja flerspråkiga elever bör lärarna fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

Att kunna läsa och förstå text är en individuell rättighet som påverkar människors möjligheter i livet. Enligt Skollagen ska utbildningen beakta varje enskilt barns behov och ge stöd så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar att det är vanligt med läsförståelsesvårigheter hos elever med autismspektrumtillstånd. Låg måluppfyllelse, hög frånvaro och låg delaktighet leder till att dessa elever inte har en tillfredställande skolsituation. Undersökningar visar att en orsak till detta är att det finns brist på kunskap i skolan om autismspektrumtillstånd. Utifrån dilemmaperspektivet har studien belyst den komplexitet som finns i pedagogers arbete. Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap och resurser pedagoger har och vilka anpassningar som görs för att kunna ge det stöd som elever med autismspektrumtillstånd behöver i läsförståelseundervisning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa och kvantitativa enkäter och intervjuer av pedagoger i olika yrkesroller. Resultatet visade att det fanns kunskap om läsförståelse och autismspektrumtillstånd i skolan, men att det saknades fördjupad kunskap om sambandet dem emellan. Vidare visade resultatet att det gjordes många bra anpassningar i skolan för elever med AST, men att de inte var tillräckliga.

Det finns en bred variation av hjälpmedel som existerar i syfte att stödja matematikundervisning. Ett av dessa hjälpmedel kan benämnas konkreta material. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur forskningsfältet kring konkreta material ser ut, dels att undersöka vilka utmaningar användandet av konkreta material medför. Konkreta material är fysiska (ej digitala) material som går att manipulera i syfte att stödja inlärningen av olika matematiska begrepp. Forskningsfältet har sammanställts genom en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar att ett flertal kategorier inom forskningen kan urskiljas, där en kategori specifikt lyfter hur gynnsam användningen av konkreta material är. Resultatet visar också att det finns många utmaningar som läraren måste ta hänsyn till för att användandet av konkreta material ska bli meningsfullt. Diskussionen lyfter att ett flertal av artiklarna skulle gynnas av ett kritiskt perspektiv, samt att fler empiriska studier med ett kritiskt förhållningssätt inom området skulle behövas. / There is a wide variety of aids that exist to support mathematics teaching. One category of these aids can be referred to as manipulatives. The purpose of this study is partly to examine what the research field around manipulatives looks like, and partly to examine what challenges the use of manipulatives entails. Manipulatives are physical (not digital) materials that can be manipulated in order to support the learning of various mathematical concepts. Through a systematic literature study, the research field has been compiled. The result shows that a number of categories can be distinguished within the research, where one category specifically highlights how favorable the use of manipulatives is. The results also show that there are many challenges that teachers must take into account in order to use manipulatives in a meaningful way. The discussion highlights that several of the articles would benefit from a critical perspective, and that more empirical studies with a critical approach in the field would be needed.

Det här är en systematisk litteraturstudie som med utgångspunkt i aktuell utbildningsvetenskaplig forskningslitteratur behandlar olika faktorers och undervisningsmetoders inverkan på skrivundervisningen i grundskolans årskurs 7–9. Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningssätt som främjar god skrivundervisning på högstadiet. För att uppnå detta syfte används följande forskningsfrågor: • Vilka faktorer och undervisningsmetoder lyfts i litteraturen fram som främjande av god skrivundervisning på högstadiet? • Vad krävs för att dessa faktorer och undervisningsmetoder ska gynna elevers skrivutveckling? • Hur kan god skrivundervisning ta sig uttryck i klassrumssituationer? Ytterligare ett syfte med studien är att diskutera om och på vilket sätt de undervisningsmetoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) skrivdiskurser. Studien visar att tydliga instruktioner, metaspråk och metaberättande, stöttning, feedback, genrepedagogik och cirkelmodellen samt textsamtal har en positiv inverkan på elevers skrivande. God skrivundervisning i klassrummet kan ta sig olika uttryck, men mellanmänsklig interaktion har visat sig vara avgörande. Studien fann även att de faktorer och metoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till ett flertal av Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) diskurser, men att de som dominerar i grundskolan är process-, genre- och färdighetsdiskurserna. Avslutningsvis konstateras att god skrivundervisning som begrepp är subjektivt och svårtolkat. Olika lärares definition av begreppet, liksom definitionens inverkan på de didaktiska valen, kan med fördel undersökas i en uppföljningsstudie.

Elevernas presentationer i matematikämnet visar ett konsekvent samband med deras intresse. Enökad användning av matematikböcker i undervisningen har observerats, där lärarhandboken ärmer tillgänglig. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur valet avundervisningsmetod och användningen av matematikboken påverkar elevernas prestationer. Föratt besvara forskningsfrågorna har en systematisk kunskapsöversikt genomförts med hjälp av sjuvetenskapliga texter. Resultaten visar att läroböcker enbart inte kan förbättra elevernasprestationsförmåga i matematikämnet. Lärarens val av lektionsuppbyggnad har en avgörandeinverkan på elevernas presentationer, där läroboken bör vara som en kompletterande resurssnarare än att vara lektionens centrala fokus. Detta för att främja en djupare och mer engagerandeinlärningsprocess för elevernaUnder min verksamhetsförlagda utbildning som blivande lärare har jag observerat fleramatematikundervisningar där lärarna i hög grad förlitar sig mycket på innehållet avmatematikboken. Ett av de utmaningar som uppstår av matematik när lärare förlitar sig starkt påinnehållet i matematikboken är balansen mellan att följa läroplanens och skolverkets mål, och atterbjuda en varierad och engagerande undervisning. Å ena sidan ger boken en pålitlig struktur ochtäckning av läroplanen, vilket underlättar för lärare att följa de övergripande målen i ämnetmatematik. Å andra sidan kan en överdriven användning av boken begränsa utrymmer förkreativitet och variation i undervisningen.Jag valde att fördjupa mig i matematikämnet för tidiga skolår och utforska alternativa metodertill traditionell undervisning. Målet med denna studie är att undersöka hur lärarens val avmatematikläromedel påverkar elevernas intresse för ämnet matematik. Studien bygger på ensökningsprocess som baseras på vetenskapliga texter som behandlar denna frågeställning.Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa sökningar i databaserna Libsearc, ECO, ERICoch Skolverket.

Uppmaningen här understryker vikten av att rättvist beakta de individuella behoven och förutsättningarna för elever i svenska skolor, i enlighet med (Lgr 11). Det innebär att högpresterande elever har rätt till en utbildning som är skräddarsydd efter deras kapacitet. Forskning har redan bidragit till breda slutsatser om högpresterande elever, men det återstår att utforska specifika ämnen och åldersgrupper i djupare detalj. Dessutom är skolsystemet i ständig utveckling, vilket kräver att forskningen inom detta område också är aktuell och progressiv. Syftet med mitt arbete är att granska hur lärare i gymnasiet i engelska ämnen identifierar och hanterar högpresterande elever. Denna studie koncentrerar sig på lärarnas egna erfarenheter av att undervisa högpresterande elever och de utmaningar de möter i sitt arbete. Jag genomförde intervjuer med sex legitimerade lärare från olika gymnasieskolor. Genom att använda en kvalitativ metod kallad tematisk analys (TA) transkriberade jag alla intervjuer och noga granskade dem för att identifiera de viktigaste teman som framkom. Resultaten av studien framhäver lärarnas roll i att upprätthålla engagemanget och framsteget hos de högpresterande eleverna. Under analysen framkom fyra huvudteman: identifiering av högpresterande elever, alternativa undervisningsmetoder, utmaningar och hinder samt elevmotivation och personlig utveckling. Resultaten visar att lärare ofta anpassar sin undervisning individuellt för högpresterande elever. Arbetet syftar till att sammanföra dessa teman och ge en mer holistisk bild av de mest effektiva metoderna för att hjälpa högpresterande elever att behålla och utveckla sin kunskapsnivå inom engelska ämnet samtidigt som risken för minskat intresse eller motivation minimeras.

This study explores the integration of extramural English in school teaching of English and use among students outside the classroom. With the growing exposure to English through digital media, a new concept of "prosumer" is being created, a role that students increasingly fulfill where they are active both as consumers and producers. It is at this stage that I become more interested in this field of study and begin to think about how the school world addresses and includes students' extramural English, and how students use the English they learn at school in their spare time. Is there a link between these two types of English?  By interviewing seven teachers and twelve students from year 6 in southern Sweden, this study investigates how extramural English is used in teaching. The results show an awareness among teachers about how students learn and interact with English language learning outside of school, but a lack of concrete methods of how this knowledge is integrated in the classroom. The students report that they use their “school taught English”  mainly in social media and online games, which promote and develop their communication skills, pronunciation, spelling and vocabulary. / Denna studie utforskar integrationen av extramural engelska i skolans engelskundervisning och dess användning bland elever utanför klassrummet. Med den växande exponeringen för engelska via digitala medier har det uppstått en ny roll som i litteraturen benämns som “prosumer”, en roll som eleverna uppfyller alltmer där de är aktiva både som konsumenter och producenter. I detta stadie väcks ett stort intresse hos mig och jag börjar fundera på om och i sådana fall hur skolans värld bemöter och inkluderar elevernas extramurala engelska, och om och hur eleverna i sin tur använder sig av den engelskan de lär sig i skolan på sin fritid. Finns det en länk mellan dessa två typer av engelska? Genom att intervjua sju lärare och tolv elever från årskurs 6 i södra Sverige, undersöker denna studie hur den extramurala engelskan tas tillvara i undervisningen. Resultaten visar en medvetenhet hos lärare om elevernas engelska språkinlärning utanför skolan, men en brist på konkreta metoder för hur denna kunskap integreras i klassrummet. Eleverna rapporterar att de använder sin skolengelska främst inom sociala medier och onlinespel, vilket främjar deras kommunikativa förmåga, uttal, stavning och ordförråd

Denna studie är genomförd som en strukturerad litteraturanalys och syftar till att sammanställa undervisningsmetoder lärare kan använda för att för att öka gymnasieelevers self-efficacy inom matematisk problemlösning, samt undersöka hur aktuell forskning beskriver self-efficacy inom just problemlösning. Litteratur har främst sökts i databasen ERIC, men även UniSearch har använts som komplement. De valda artiklarna sammanfattades och undersöktes därefter genom en tematisk analys. Från denna analys identifierades fem övergripande teman samt nio underteman - i form av konkreta undervisningsmetoder - som påverkar elevers self-efficacy positivt. Dessa fem teman är kreativt tänkande, elevinvolvering, metakognitiva strategier, verklighetsanknytning samt icke-rutin-problem. Icke-rutin-problem kopplas även till Skolverkets definition av problemlösning. I relation till dessa teman lyfts tre centrala aspekter av self-efficacy som relevanta inom problemlösning, nämligen: prestation, att se hur andra presterar samt social övertalning. Resultaten leder till slutsatsen att gymnasielärare kan öka elevers self-efficacy genom att använda icke-rutin-problem i verkliga situationer, kreativt tänkande samt elevinvolverande undervisningsmetoder. Några exempel på konkreta metoder som diskuterats i studien är problembaserat lärande, modelleringsuppgifter samt guided discovery learning. / This thesis was conducted as a structured literature analysis with the purpose of compiling teaching methods high school mathematics teachers may use in order to strengthen their students’ self-efficacy in mathematical problem solving, as well as investigating how current research describes self-efficacy in the context of problem solving. The literature was mainly found through the database ERIC, with UniSearch acting as a complement for finding relevant articles. Articles that were selected for analysis were summarized and analyzed thematically. Through this analysis, five themes and nine sub themes - in the form of concrete teaching methods - were identified as positive methods for strengthening students’ self-efficacy. The five themes are creative thinking, student involvement, metacognitive strategies, real-world connection, and non-routine problems. Non-routine problems further mirror Skolverket’s definition of problem solving. Further, three central aspects of self-efficacy are highlighted, namely: mastery, vicarious experience, and social persuasion. The results indicate that high school teachers can increase their students’ self-efficacy by using non-routine problems in real-life situations, fostering students’ creative thinking, and using teaching methods involving and engaging the students. A few practical examples of these teaching methods include problem-based learning, the use of modeling tasks, and guided discovery learning.

Detta är en intervjustudie med lärare i årskurs F-3, som undervisar i matematik. Materialet har samlats in genom intervjuer med lärare som är verksamma på lågstadiet samt en matematikhandledare. Syftet med denna studie är att belysa lärares upplevelser av deras egen undervisning för att leda elevers kunskapsutveckling i matematisk förståelse och matematiskt tänkande. Studien tittar också på hur elevernas utveckling ter sig enligt lärares uppfattning. Vidare undersöker studien vad som kan tänkas påverka lärares arbete och elevers kunskapsutveckling. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: matematikspråk, matematisk diskussion (Eriksson, 2021; Riesbeck, 2000; 2008), undervisningsmetodik (Björklund, 2007; Karlsson, 2019), översättningsled, ämnesdidaktik (Eriksson, 2021; Høines, 2000), matematikängslan och kognitiv förmåga (Karlsson, 2019; Taflin, 2008). Ytterligare begrepp som lyfts i studien i teoretiska utgångspunkter är: utvecklingsstadier (Hwang & Nilsson, 2019), abstrakt matematik (Björklund, 2007; Hwang & Nilsson, 2019; Riesbeck, 2008), proximala utvecklingszonen, scaffolding (Hwang & Nilsson, 2019; Høines, 2000; Eriksson, 2021; Taflin, 2007; Karlsson, 2019; Riesbeck, 2000) och ramfaktorer (Lindström & Pennlert, 2019). Samtliga begrepp har skapat studiens syfte och frågeställningar: Hur lägger lärare upp undervisningen i förhållande till läroplaner, läromedel, övriga inslag och vilka undervisningsmetoder används? I vilken ålder eller årskurs upplever lärare att elever generellt utvecklar matematiskt tänkande och sker utvecklingen vanligen gradvis eller mer oregelbundet? Vilka omständigheter upplever lärare kan främja respektive hindra enskilda elevers kunskapsutveckling inom matematikämnet samt påverka deras attityder till ämnet? Vilka ramfaktorer utgör enligt lärare möjligheter eller begränsningar i deras arbete i matematikämnet? Resultaten har analyserats i en tematisk analys utifrån frågeställningarna. För att få en förståelse om hur elevers kognitiva matematiska förmågor utvecklas utgår studien ifrån Vygotskijs och Piagets teorier om kognitiv utveckling, samt de ramfaktorer som kan påverka lärares arbete.    Studiens resultat visar att det finns samband mellan antalet år som lärare varit verksamma och deras val av undervisningsmetoder, samt förhållningssätt till läromedlen. Bland annat framkom det i resultaten att lärare påverkas, i sitt arbete, av läromedlens utformning, kraven i Lgr 11 och kursplanen i matematik. Elevers utveckling i matematikämnet sker oregelbundet, anser lärarna. Det som främjar eller hindrar elevers kunskapsutveckling i matematik är bland annat lärarens attityd till ämnet. De ramfaktorer som främst påverkar lärares arbete i matematik är timplan och resurser, eftersom det är faktorer som läraren själv inte kan styra över. Överlag visar studien att matematik är ett abstrakt ämne där elever behöver lärare med goda ämnesdidaktiska kunskaper och pedagogisk förmåga. Detta för att elever ska kunna utveckla matematisk förståelse och matematiskt tänkande, samt deras matematiska förmågor. Den didaktiska slutsatsen som kan dras av studien är att lärare behöver utrymme i sitt arbete, för att kunna styra den egna undervisningen utifrån vad elever behöver.