Denna studie undersöker mellanstadielärares erfarenheter om hur de arbetar för att främja elevernas motivation och måluppfyllelse i ämnet historia och hur motivationen påverkas. Lärarna som intervjuades fick beskriva sina upplevelser och erfarenheter av att arbeta med historieämnet i klassrummet. Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare kan göra historieämnet intressant och eleverna engagerande och motiverade samt belysa vilka undervisningsupplägg, arbetssätt och arbetsformer som dominerar i historieundervisningen. Studien utgår ifrån pragmatismen och självbestämmandeteorin, eftersom pragmatismen sammanför det psykologiska tankesättet och beskrivs som en faktor av hur en individ lär sig, utvecklar och strävar efter en inre och yttre kapacitet. Självbestämmandeteorin beskriver tydligt hur motivationen kan påverkas av yttre faktorer och där syftet är att utveckla en inre motivationen för att bli mer självstyrd och självständig i sitt utförande.  Det som betonades i intervjuerna utifrån mellanstadielärarnas tankar och erfarenheter, var att eleverna bäst lär sig genom praktiska arbeten, dramatiseringar, estetiska lärprocesser och diskussioner i par, grupp och helklass. Fokus för lärarna låg i att skapa ett historieintresse och engagemang hos eleverna för att främja deras motivation. Det framkom även andra viktiga aspekter som kan påverka elevernas motivation och engagemang, vilket lyfts i resultatdelen. Studien visade på behovet av att som mellanstadielärare levandegöra historieämnet för att eleverna ska utveckla goda förmågor. Detta genom att göra lektionerna verklighetstrogna, måla upp bilder för eleverna, men även skapa en känsla av den tid som varit. Variationen är även den del i undervisningen som ligger till grund för intressanta och tongivande lektioner i historia för att skapa historieintresserade elever. Vidare i resultatet kom mellanstadielärarna fram till att elevernas tidigare erfarenheter lyfts in i undervisningen för att eleverna ska utvecklas tillsammans som grupp och individer, viket följaktligen skapar nya historieintressen. Slutsatsen av denna studie visade på att om lärarna är intresserade och engagerade i historieundervisningen, och skapar utvecklande och intressanta lektioner, då främjas motivationen hos eleverna något som genererar i en ökad måluppfyllelse.

Då strategier är vagt beskrivna i styrdokument och svåra att observera hos elever är studiens syfte att undersöka några lärares förmåga att uppfylla läroplanens krav när det gäller undervisning och bedömning av strategier i muntlig kommunikation i engelska och slutligen utifrån litteratur ge exempel på hur det kan konkretiseras i klassrummet. Genom kvalitativa metoder inom fenomenologin har observationer och intervjuer med tre lärare genomförts och analyserats. Resultatet visar att lärare är överens gällande styrdokumentens otydlighet. Dessutom är strategibegreppet vagt beskrivet och saknar gemensam definition bland forskare. Lärares metoder för att undervisa strategier sker både genom direkt och indirekt undervisning och båda metoderna får stöd i forskning. Materialet som ska bidra med mer förståelse till kursplanen, kommentarmaterialet, används inte av lärare. Det leder till att lärare inte blir medvetna om vilka strategier elever rekommenderas att använda och att bedömningen av kunskapskravet blir godtyckligt. Lärare anser dessutom att strategier är svåra att upptäcka då vissa strategier inte sker synligt eller att de sker i samband med att elever interagerar i par eller helklass. Problemet med att upptäcka vilka strategier som används av ”duktiga elever” gör att progressionen i kunskapskravet kan ifrågasättas. Resultatet visar på ett utvecklingsbehov av metoder för att undervisa strategier i muntlig kommunikation samt att resurseffektiva metoder för bedömning behöver identifieras. / When strategies are vaguely described in steering documents and difficult to observe with students, the aim of the study is to investigate the ability of some teachers to fulfil the curriculum's requirements in terms of teaching and assessing strategies in oral communication in English and finally based on literature giving examples of how it can be made concrete in classroom. Through qualitative methods in phenomenology, observations and interviews with three teachers have been carried out and analysed. The result shows that teachers agree on the obscurity of the steering documents. In addition, the strategy concept is vaguely described and lacks a common definition among researchers. Teachers' methods for teaching strategies take place through direct and indirect teaching and both methods are supported in research. The material that will contribute more understanding to the syllabus is not used by teachers. This means that teachers do not become aware of which strategies students are recommended to use and that the assessment of the knowledge requirement becomes arbitrary. Teachers also believe that strategies are difficult to detect, as some strategies are not visible or that they occur in connection with pupils interacting in pairs or in full class. The problem of discovering which strategies are used by "good students" makes the progression of the knowledge requirement questionable. The results show a need for development of methods for teaching strategies in oral communication and that resourceefficient methods of assessment need to be identified.

Syftet med undersökningen är att jämföra hur legitimerade lärare och rektorer i två olika kommuner med olika lång erfarenhet inom yrket resonerar gällande läs- och skrivinlärning men även hur de planerar och anpassar sin undervisning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på de anpassningar som sker i klassrumsundervisningen för de elever som redan befinner sig i svårigheter med läsning och skrivning. Metoden som användes i den här undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer där två lärare och två rektorer intervjuades och spelades in. Det empiriska materialet som framkom har analyserats och delats in i tre olika teman som speglar frågorna och syftet i undersökningen. Resultaten blev att samtliga informanter hade relativt lika mål hur skolverksamheten ska fungera, men huvudresultaten som visade sig är vikten av tidig upptäckt, användning av olika metoder i undervisningen samt att de anpassningar som är bra för en del är oftast bra för alla. / The aim of this study is to compare how teachers and headmasters in two different municipals, with various experience in the school profession think and plan their education according to how to prevent reading and writing difficulties. The aim is also to study which arrangements they make to help most students and adjust their education in the classroom for those who already have writing and reading difficulties. This study uses a qualitative semi-structured interviewing method where two teachers and headmasters get interviwed and recorded. The empirical material that the interviwes resulteted in have been analysed and devided in three different themes which reflect the aim and questions of this study. The results was that all of the informants had comparatively same goals for how the school is supposed to work, but the main resultats showed the importance of an early discovery of the students which may get reading and writing difficulties, but also the different methods used in the education and the usage of arrangement that shows that if it’s good adjustments and support for some, it’s useful for everyone.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.

Purpose: Our purpose with this study is to compare how the two selected schools in two different areas in Stockholm chooses to introduce and integrate newly arrived children in Sweden. The schools are located in the suburb and downtown in Stockholm. One school has chosen to integrate the child by placing him or her in a preparatory class and the other school is placing the child into a regular class. Investigation questions: We want to find out how the choosen schools are working with a newly arrived child. How is the child integrated and introduced directly into a regular class through teaching methods and teaching material and how a newly arrived child is integrated and introduced into a preparatory class through teaching methods and teaching material. We also want to find out if the community authorities in the City of Stockholm and the Swedish state have guidelines that schools are supposed to follow in the work with newly arrived children and whether our selected schools are working after these guidelines. Method: The study is based on two methods. One method are interviews, we interviewed three active persons from each selected school. We also interviewed a researcher in this subject and a person who works for the municipality with the reception of newly arrived children. The second method is based on textual analysis document issued by the Immigration Department (Migrationsverket) and the Education Department (Skolverket) as well as the Municipalities and Counties of Sweden (Sveriges Kommuner och Landsting). Theories: We have chosen to use two social theories: Mead's interactionist theory and Vygotsky's sociocultural theory. These theories are both based on the importance of social interaction for development. Conclusions: We have concluded that the most important thing is not whether the child is placed in preparatory class or a regular class. The key factor is how the teaching is, what resources are available and what skills the teacher has. We have also concluded that there are guidelines from the Education Department but that the schools in this study did not follow.

Denna studie har för syfte att genom litteraturstudie belysa vilka metoder NO-lärare använder för att motivera elever och öka intresse för ämnet i skolan. En viktig del av elevernas motivation och lust att delta i undervisningen är direkt kopplat till de undervisningsmetoder lärare använder. Lärares sätt att undervisa påverka elevernas motivation och kunskapsutveckling. Syftet med litteraturstudie är att utifrån ett naturvetenskapligt didaktiskt perspektiv undersöka hur NO-lärare kan motivera elever i sin undervisning samt öka vederbörandes intresse för ämnet. Resultatet visar att det är möjligt att genom sin undervisning som NO-lärare, motivera elever positivt. En framgångsrik undervisning inom naturvetenskapen som hjälper elever att nå uppsatta målen och som bidrar till ökad kunskap hos individen bör inte bara diskuteras i endimensionella termer. En kombination av lärarens kunskaper, dennes förmågor och framförhållning i sin dagliga undervisningssituation skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling.

Syftet med denna avgränsade systematiska forskningsöversikt är att studera de senaste fem årens evidensbaserade undervisningsmetoder för skrivutveckling. Syftet är också att studera hur sambandet mellan skrivutveckling, arbetsminne och självförmåga ser ut, samt dess konsekvenser för skrivundervisningen. Målgruppen är högstadie- och gymnasieelever som kämpar med skrivandet i skolan, så kallade struggling writers. Föreliggande studie består av åtta forskningsstudier som undersöker evidensbaserade effektiva skrivstrategier. Studierna är utvalda och avgränsade utifrån bestämda inkluderings- och exkluderingskriterier. Analys och tolkning sker både med utgångspunkt i Banduras social kognitiva teori samt utifrån aktuell forskning inom fältet. Resultatet visar att effektiva skrivundervisningsmetoder ger stöd för arbetsminnet och utvecklar skrivförmågan genom välstrukturerade strategier som även ger visuellt stöd. Därutöver innefattar undervisningsmetoderna medvetenhet om lärandet som social aktivitet vilket betonar goda relationer, konstruktiv feedback samt stöttande lärare som utgår från explicita metoder. Resultatet visar också att elevernas skrivförmåga förbättras när man lägger vikt vid att arbeta med deras tankesätt och självförmåga. / The aim of this limited systematic research review is to study evidence based teaching methods for writing, over the last five years. The aim is also to study the link between writing development, working memory and self-efficacy, and the consequences of such a linkage. The target group are struggling writers in late elementary and high school that experience difficulties in writing composition.   The present study consists of eight research studies on effective writing strategies, selected and limited by certain inclusion and exclusion criteria. The analysis and interpretation are carried out from the perspective of Bandura’s social cognitive theory, as well as from previous research in the field. The result shows that effective teaching methods for writing support students’ working memory and writing skills through well-defined structures and visual support. Furthermore, the methods include awareness of learning as a social activity which emphasises good relations, constructive feedback and supportive teachers using explicit methods. The result also suggests that when addressing students’ mindset and supporting their self-efficacy, writing proficiency improves.

Syftet med arbetet är att studera några lärares uppfattningar när det gäller undervisningsmetoder och åtgärder för elever med språkstörning eller försenad språkutveckling i grundskolans tidigare år, samt när och hur elevernas språkliga svårigheter visar sig i undervisningssituationen. Metoden för insamlingen av empiriskt material är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna var ostrukturerade och fokus var att försöka uppfatta och förstå lärares nyanserade beskrivningar om sin undervisning för elever med språkstörning eller försenad språkutveckling. Resultaten i arbetet visar att de riktigt stora riskerna att utveckla läs-och skrivsvårigheter är när språkförståelsen och ordförrådet är drabbat. Svårigheter inom språkförståelse och ordförråd är dock inte lika enkla att definiera som fonologiska svårigheter. Därför gäller det att lärare säkerställer att de undervisningsmetoder som används ger elever med språkliga svårigheter möjlighet att utveckla sidor av språket som handlar om förståelse. Resultaten visar även att många anpassningar är på individnivå utan sammanhang. Det gör att de kommunikativa delarna av undervisningen försvinner vilket gör att språkförståelsen och ordförrådet inte utvecklas särskilt effektivt. Anpassningar som är inkluderade i den ordinarie undervisningen gör det möjligt att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande bibehålla de kommunikativa delarna av undervisningen vilket i sin tur gör det möjligt att utveckla språkförståelsen och ordförrådet. Undervisningsmetoderna bör istället vara konkreta, kommunikativa, modellerande och av multimodal karaktär, där undervisningsmetoderna utgår från elevens starkaste språkliga sidor. / The purpose of the study is to study some teachers' perceptions regarding teaching methods and measures for students with language impairment or late language development in the early year's primary school, as well as when and how students' linguistic difficulties appear in the teaching situation. The method for collecting empirical material is qualitative interviews with four teachers in the primary school's early years. The interviews were unstructured and the focus was to try and perceive teachers' nuanced descriptions of their teaching for language impaired students or students with late language development.   The results in the study show that the major risks of developing reading and writing difficulties are when linguistic difficulties and vocabulary is already affected. However, linguistic difficulties and vocabulary are not as easy to define as phonological difficulties. Therefore, teachers must ensure that the teaching methods used give students with linguistic difficulties the opportunity to develop sides of language that concern understanding.   The results also show that many adaptions are at individual level without context. This causes the communicative parts of teaching to disappear, which hinders language comprehension and vocabulary to develop efficiently. Adaptations that are included in the regular practice allow for the communicative parts of the teaching from a socio-cultural perspective of learning. This makes it possible to develop linguistic understanding and vocabulary. The teaching methods should instead be concrete, communicative, explicit and using a variation of learning methods. Where the methods are based on the student's strongest linguistic aspects.

Ce mémoire traite des méthodologies générales et systématisées de la didactique des langues étrangères développées à différentes périodes, ainsi que des méthodes d’enseignement (techniques, outils, matériels, exercices, activités et tâches etc.) et des théories autour de celles-ci. En utilisant une enquête, remplie par des professeurs travaillant dans certaines écoles suédoises, cette étude lie les méthodologies, les méthodes d’enseignement et les théories avec les pratiques de classe. L’étude montre quelles méthodes d’enseignement sont utilisées et la fréquence de leur utilisation, ainsi que les liens avec les méthodologies. Elle montre aussi que l’enseignement des professeurs de l’étude est principalement représentatif d’une seule méthodologie (la méthodologie cognitiviste – l’approche communicative). / This dissertation discusses the general and systemized methods of foreign language didactics that have been developed at different periods. The dissertation also looks at teaching methods (strategies, tools, materials, exercises, activities, assignments, etc.) and the theory behind these. For the purpose of this study, teachers at a number of schools in Sweden completed a questionnaire about methodology, teaching strategies, and theory in relation to classroom practice. The study demonstrates the teaching methods that are used and the frequency of their use, as well as the way in which they relate to methodology. The study also shows that most teachers who completed the questionnaire principally employ one methodology: the cognitive methodology – the communicative approach.