Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare och SVA-lärare i lågstadiet beskriver sitt arbete och samarbete för att gynna SVA-elever i svenskundervisningen. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och kollegialt lärande. Den metod som användes vid insamling av data var semistrukturerad intervju som bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet tyder på att svensklärare och SVA-lärare arbetar på likartade sätt för att gynna SVA-elever i deras språkutveckling. Lärarna beskriver att de förklarar och förenklar ord samt använder digitala verktyg och bildstöd för att göra innehållet av lektionerna tydligt för SVA-eleverna. Resultatet visar även att samarbete mellan svensk- och SVA-lärarna om lektionerna och kontakt om SVA-elevernas språkutveckling varierar. Slutsatserna av studien är att (1) digitala verktyg och bildstöd främjar SVA-elevers språkutveckling; (2) om SVA-elevernas modersmål och flerspråkighet beaktas och ses som resurs gynnar det eleverna; (3) lärare som har gott samarbete skapar lektioner som är i högre grad överensstämmande gällande innehåll och att de har mer kontakt om SVA-elevernas utveckling.

Denna studie undersöker hur lärare i fritidshem arbetar med lek som ett grundläggande pedagogiskt verktyg i fritidshemmets undervisning för att uppfylla de riktlinjer och mål som anges i fritidshemmets läroplan (Läroplanen för förskoleklass, grundskolan och fritidshem 22 kap. 4, 2022 [Lgr 22, 2022]). Genom en kvalitativ studie intervjuades lärare i fritidshem om deras metoder för att planera och genomföra lekbaserad undervisning enligt Skolverkets riktlinjer (Lgr 22, 2022) och vilka hinder de möter i den vardagliga praktiken. Resultatet av studien visar att trots flera försök från Skolverket att skapa tydligare riktlinjer i fritidshemmets läroplan, finns det fortfarande ett behov av ytterligare förtydliganden.  Resultaten betonar också hur viktigt det är att lärarna har kompetensen att tolka läroplanen och anpassa sin undervisning så att den fungerar i praktiken och samtidigt uppfyller läroplansmålen. Genom en djupare insikt i dessa resultat kan förståelsen för kollegialt lärande, fortbildning och utveckling av lekbaserad undervisning i fritidshemmets undervisning förbättras. / This study examines how after-school care teachers use play as a fundamental pedagogical tool in after-school teaching to meet the guidelines and goals outlined in the after-school curriculum (Curriculum for the Preschool Class, Compulsory School, and After-School Center, Chapter 22, Section 4, 2022 [Lgr 22, 2022]). Through a qualitative study, after-school care teachers were interviewed about their methods for planning and implementing play-based teaching according to the guidelines of the Swedish National Agency for Education (Lgr 22, 2022) and the obstacles they face in everyday practice. The study's results show that despite several attempts by the Swedish National Agency for Education to create clearer guidelines in the after-school curriculum, there is still a need for further clarification. The results also emphasize the importance of teachers having the competence to interpret the curriculum and adapt their teaching so that it works in practice while also meeting curriculum goals. A deeper insight into these results can enhance the understanding of collegial learning, professional development, and the advancement of play-based teaching in after-school education.

Outdoor education may be quite a well-known conception but still unsettled in the Slovenian pedagogical context. The Scandinavian – Swedish conceptual tradition in the thesis provides a framework for analysing the Slovenian curriculum; the lesson plans for the compulsory school from an outdoor education perspective. The main characteristics of outdoor education, gathering around experience, place and method/activities, are found also in the Slovenian context, exactly in the formal education documents. The perspective of outdoor education would therefore lie in introducing the Swedish concept of outdoor education as an opportunity to reflect upon an existent outdoor teaching and learning practice and inherent teacher education. / Utomhuspedagogik må vara ett välkänt begrepp men är fortfarande okänt i den slovenska pedagogiska kontexten. Den skandinavisk-svenska traditionella uppfattningen i denna uppsats bildar ett ramverk för att analysera de slovenska kursplanerna och läroplanerna för den obligatoriska grundskolan, ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Det som huvudsakligen karaktäriserar utomhuspedagogik, och som rör sig kring erfarenhet, plats och metod/aktiviteter, finns också i den slovenska kontexten, och mera exakt i de formella utbildningshandlingarna. Det utomhuspedagogiska perspektivet skulle därför kunna skapas genom att introducera den svenska uppfattningen om utomhuspedagogik som en möjlighet att reflektera kring en befintlig pedagogik och lärandepraktik samt kring lärarutbildningen.

The aim of this study is to examine some secondary school pupils´ and teachers´ opinions about good support when having reading and writing difficulties and if there is a difference between their point of view in this issue. The study is based upon semi-structured interviews with both pupils and teachers. The result shows both similarities and differences in what they consider as good support. To read texts aloud to pupils is something that the teachers in the study use as a way of support and it is much appreciated by the pupils too. The possibility to get the teacher´s notes is another thing that both pupils and teachers think are useful and further on to have an opportunity to do oral tests. Sometimes it can even be a crucial reason for the pupil to get higher scores. This does not happen as a daily routine, but the pupils have to ask for both oral tests and teachers´ notes. Several of the informants among the pupils say they would prefer one-to-one tuition or to be taught in small groups. None of the teachers mention this as a good way of supporting pupils with special needs. Instead they want to spend more time with each pupil and also they would like the opportunity of an extra teacher in the classroom. / Syftet med denna studie är att undersöka några högstadieelevers och lärares uppfattningar om bra stöd vid läs- och skrivsvårigheter samt se om det finns en skillnad i deras uppfattning kring denna fråga. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med både elever och lärare. Resultatet visar på både likheter och skillnader i deras uppfattningar om bra stöd. Att få text uppläst av en lärare uppskattas mycket av eleverna och är också något som lärarna i studien använder sig av. Likaså ses anteckningar och muntliga prov gemensamt som underlättande och ibland högst avgörande på hur pass väl man som elev kan lyckas. Detta sker inte alltid på rutin, utan eleverna får själva be om den hjälpen. Flera informanter bland eleverna önskar en-till-en undervisning eller undervisning i liten grupp. Ingen av lärarna nämner detta som ett önskemål på hur de vill att stöd ska ges. Istället önskar de sig mera tid med varje elev och en extra lärare på sina lektioner.

Engelskundervisningen idag i årskurserna 1-3 är enligt min åsikt och erfarenhet, inte tillräckligt prioriterat. Många av eleverna kan redan vid skolstarten ha engelskkunskaper med sig och de måste nationellt ges möjligheten till att utveckla dessa. Läraren kan ha stor betydelse i barnens andraspråks- och språkinlärning. Det är av vikt att läraren har kompetens, skapar en trygg miljö och har en varierad undervisning. Andra aspekter som är avgörande för elevernas förståelse är som tidigare sagt miljö och även engagemang från eleverna. Detta examensarbete är en litteraturstudie och innebär att sökningar har gjorts och litteratur har sammanställts inom ett valt område. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka om arbetsmetoder mot yngre barn samt vad tidigare forskning säger om andraspråks- och språkinlärning för barn. I resultatet upptäcktes att det är många faktorer som spelar in vid barns språkinlärning i de valda studierna. Det som gemensamt hittades bland studierna var vikten av repetition, imitation och kommunikation vid undervisning. Att börja med språkundervisning i årskurs 1 och att ta vara på elevernas egna inlärningsstrategier skapar de bästa förutsättningarna för språkinlärning. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur lärare idag arbetar med engelska språkinlärning mot yngre barn.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka undervisningsmetoder som används av verksamma svensklärare i grundskolans klassrum för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska men också hur och varför lärarna använder just dessa metoder. Denna undersökning bygger på svar inkomna från utskickade frågeformulär. Dessa frågeformulär bestod av tio frågor som besvarades av fyra verksamma lärare runt om i Sverige. Examensarbetet utgår från det sociokulturella perspektivet där diskussion och interaktion i par, samt stöttning, är centrala delar. Denna studies analysdel har använt en tematisk analys som resulterat i olika huvudteman. De tre huvudteman som behandlas är följande: cirkelmodellen, kooperativa strategier och stöttning. I dessa teman framkommer det att lärare använder sig av en mängd olika metoder i undervisningen med läsförståelse. Dessa metoder innehåller mycket elevaktiva övningar där eleverna gemensamt med läraren utvecklar sin läsförståelse inom ämnet svenska. I resultatet framkommer det även hur lärarna använder dessa metoder. / The purpose of this degree project is to investigate which teaching methods are used by Swedish teachers in primary school classrooms to develop the students' reading comprehension in the subject of Swedish, but also how and why the teachers use these particular methods. This survey is based on responses received from questionnaires sent out (see appendix 2). These questionnaires consisted of ten questions and were sent out to four active teachers around Sweden. The degree project is based on the socio-cultural perspective where discussion and interaction in pairs, as well as support, are central parts. The analysis part of this study has used a thematic analysis which resulted in different main themes. The main themes covered are the following: The circle model, Cooperative strategies and adaptations. In these themes, it appears that teachers use a variety of methods in teaching reading comprehension. These methods contain student-active exercises where the students develop their reading comprehension together with the teacher. The results section also shows how the teachers use these methods.

En gymnasielärare i teknik i den svenska skolan påverkar och påverkas av samhället utanför skolans väggar. Samhällets digitalisering kan påverka tekniklärarens relativt stora möjligheter att välja det tekniska innehållet i kurserna, i olika grad. För att vara konkurrenskraftig i samhället behöver framtida tekniker ha goda kunskaper om de just för stunden aktuella teknikområdena och tidigare studier har visat att skolans resultat i hög grad beror av vilka kunskaper läraren har. I den här studien undersöktes tre tekniklärare på olika gymnasieskolor i Sverige, med avseende på synen på deras kunskaper i att undervisa om artificiell intelligens (AI), sakernas internet (Internet of Things - IoT) och robotteknik. Vidare studerades vilka undervisningsmetoder de avsåg att använda, samt vilka begränsande ramar de kunde se i detta uppdrag. Via enkät och intervjuer samlades data om frågeställningarna in. Rådata transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Shulmans teori om Pedagogical Content Knowledge (PCK – ibland kallat ämnesdidaktisk kunskap på svenska) och även med stöd av ramfaktorteori och läroplansteori. Resultatet visar att de deltagande lärarna har behov av kompetenshöjning inom dessa tre teknikområden, samt att valet av undervisningsmetoder är beroende av de ramar som bland annat i form av tid och ekonomi påverkar undervisningen. Resultatet skiljer sig inte från liknande tidigare studier genomförda på lärare i grundskolan. / A technology teacher in the Swedish upper secondary school acts and is influenced by society outside the school walls. The digitalisation of society more or less influences how the technology teacher will choose the ways of implementing the curriculum, with respect to the technicalcontent of the courses. To be competitive in society, future technicians must have goodknowledge of the current technical areas, and previous studies have shown that the school's results largely depend on what knowledge the teacher has. In this study, three technology teachers at various upper secondary schools in Sweden were examined, regarding their view of their knowledge in teaching about artificial intelligence (AI), the Internet of Things (IoT) and robotics. The study also investigated their intended teaching methods and the framing factors they perceived when trying to perform this task. Through a survey and interviews, data on the issues were collected. Raw data were transcribed and analysed based on the theory of Pedagogical Content Knowledge (PCK), by Shulman and with the support of frame factor theory and curriculum theory. The results show that the participating teachers need more competence in these three technology areas, and that the choice of teaching methods depends on the resources provided, for instance in the form of time and finances. The results do not differ from similar previous studies conducted on primary school teachers.

No description available.

This thesis studies teachers’ and students’ conceptions of history and history teaching and aims to explain the importance of an interest in history among teachers and students of the subject. Research on teachers’ conceptions (e.g. Martin 2005) shows that the didactical question “Why?” influences the “How?” and “Why?” questions and that teachers’ thinking about their own practice is mainly influenced by their background and their experiences from teaching. Research on students’ opinions (e.g. Youth and History, 1997) shows that they enjoy history shown in films, that they appreciate museums, and that the preferred topic is 20th century history. In this thesis learning is envisaged as something individual but it is the learners’ social context that defines what is important, meaningful and interesting to learn. The research methods consist of a survey study concerning the pupils’ attitudes towards history and history education, and an interview study with their teachers about their teaching and their opinions about history in general. Nine teachers and their 217 pupils participated. It is mainly topics from 20th century that are described as interesting by both students and teachers. The teachers had different views on the didactical whyquestion, which they described either as student oriented or subject oriented. Their views on why history is important influenced their teaching methods. The student oriented teachers stated that their pupils’ needs and wishes affect their methods while the subject oriented teachers said that they give varying lessons, and have a more student active teaching, but decide for themselves what teaching methods are to be used. The subject matter is influenced by the teachers’ personal interest in history, in most cases a Eurocentric political history. This choice of content, and the teachers own interest, are explained by the historical culture of Swedish society rather than the curriculum. The teachers state that exciting stories and dramatic events related in books or films were, and still are, important to their interest in history. Their individual interpretation of what is important and meaningful in their historical culture influences teachers’ personal interest, their knowledge, and the content of their history teaching. The students’ attitudes to history are also influenced by various factors, of which history education at school is merely one.