Diskriminering, kränkning och trakasserier i samhället hämtar kraft i normer som kategoriserar människor i olika hierarkier. Dessa normer bär på idén om något önskvärt och normalt och samtidigt på föreställningar om det som avviker. Syftet med denna undersökning är att studera i vilken mån nationella provets texthäften inkluderar och synliggör de grupper som definieras i diskrimineringslagen. Undersökningen diskuterar också vilka konsekvenser detta får för skolans demokratiska uppdrag utifrån begreppen norm och den andra. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys och ett kodschema. Studiens resultat visar att texthäftena inkluderar och synliggör många av diskrimineringsgrunderna men att några uttryck förekommer väldigt sällan eller inte alls. Vidare speglar resultatet att vissa grunder blir norm medan andra blir uttryck för det avvikande, ”de andra”.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver sitt uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i läroplanen Lgr 11 rev. 2016. Ett läroplansteoretiskt perspektiv ligger till grund för antagandet att en läroplan är en text som föreskriver ett önskat innehåll, men att personalen och yttre faktorer spelar in i vilken innebörd läroplanen ges i praktiken. Fokusgruppsdiskussioner med personal från fyra fritidshem har genomförts. Studiens resultat och analys pekar på att personalen har i uppdrag att tillgodose elevers önskemål och behov, samtidigt som de behöver skapa nya erfarenheter för eleverna och stimulera dem att utöva inflytande i verksamheten. Fritidshemmets kapitel i läroplanen har bidragit med tydlighet och fungerar som ett verktyg när fritidshemspersonalen ska definiera, motivera och argumentera för sin verksamhet. För att uppfylla sitt uppdrag behöver fritidshemspersonalen förutom ekonomiska och organisatoriska förutsättningar även samarbeta och arbeta för utveckling på både grupp- och individnivå.

Vårt syfte med studien är att beskriva hur specialpedagoger och chefer ser på specialpedagogens uppdrag i verksamheter inom förskola, grund- och gymnasiesärskola samt vilka förväntningar som finns på specialpeagogen från chefen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om specialpedagogens roll. Med hjälp av enkäter och intervjuer ville vi undersöka vilket uppdrag specialpedagoger anser att de har i förskolan, grund- och gymnasiesärskolans verksamheter samt vilka förväntningar cheferna har på specialpedagogen i de olika verksamhterna.  Studiens teoretiska ramverk i vårt arbete bygger på det sociokulturella perspektivet. Vi avser att undersöka hur två olika aktörer ser på specialpedagogens uppdrag och då anser vi detta perspektiv som lämpligt att utgå från.  Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår studie på att det finns en samsyn på specialpedagogens uppdrag, vilket kan tyda på ett bra och nära samarbete mellan chefer och specialpedagoger i undersökande verksamheter. Vi har valt att inte skriva ut vilka som arbetar i respektive verksamhet och därmed enligt etiska principer skydda våra respondenter.

Fokus för denna studie har varit att ta reda på vilka arbetsuppgifter fyra specialpedagoger verksamma i förskolan och fem specialpedagoger verksamma i skolan anser att de arbetar med. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Svaren har analyserats mot vad examensordningen föreskriver som arbetsuppgifter för denna yrkeskategori. Tidigare studier visar att det finns olika uppfattningar om vad specialpedagogers arbetsuppgifter kan omfatta. Över tid har skillnader och likheter mellan yrkesrollerna specialpedagog - speciallärare diskuterats och varit relativt oklart. Resultatet i studien redovisas i bakgrundsbeskrivningar och även dessa visar att det finns vissa skillnader gällande arbetsuppgifter för specialpedagoger verksamma i skolan visavi specialpedagoger verksamma i förskolan. Specialpedagoger som var verksamma i förskolan arbetade i högre grad med handledning i kontrast till specialpedagogerna i skolan som till stor del arbetade med direktstöd till elever något som ligger närmare en speciallärarroll. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger arbetar utifrån ett individfokus, det vill säga ett kategoriskt perspektiv, där tankar om elevens behov ser ut att kvarstå, detta trots en förändrad utbildningsplan där mer fokus lagts på att uppmärksamma relationen mellan individ och miljö för att främja stöd i närmiljön.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde. Det framgår att det är det medvetna arbetet med teknik, benämnandet och synliggörandet av teknik för barnen, som de saknar i sin verksamhet. Flertalet av förskollärarna tror att teknik som ett prioriterat mål i kommunen, skulle innebära kompetensutveckling som i sin tur skullemedföra att teknik skulle få mer utrymme och synliggöras i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begränsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. I studien undersöks även hur de uppfattar att andra personer ser på deras yrkesroll. Knutet till detta har studien också som syfte att ta reda på vad ett större antal slumpvis utvalda personer vet om den fritidspedagogiska yrkesrollen.MetodStudien har genomförts i två delar. Den metod som använts vid båda delarna är intervju. Hur metoden har tillämpats skiljer sig dock för de olika delarna.Resultat I resultatet framgår det att pedagogerna, som medverkat i studien, inte alltid är eniga i sina svar. De är dock eniga i frågan om hur andra personer utanför skolans värld ser på deras yrkesroll, och beskriver hur de ofta får förklara sitt yrke. Samtliga tycker också att legitimation i fritidspedagogik borde vara en självklarhet. Studiens andra del visar att kunskapen om den fritidspedagogiska yrkesrollen är begränsad. / Program: Lärarutbildningen

This master’s thesis aims at examining and structuring different viewpoints concerning the assignments of the Swedish public library system. The method used is ideology analysis.The main questions are: what are the overriding goals connected to each of the different assignments? How are these goals motivated? By which means are the goals to be reached? And how does our analysis relate to earlier research on the assignments of the Swedish public library? The thesis can be said to consist of three main parts. Part one is a theoretical framework introducing the concept “ideology analysis” and the concept “schools of thought”. Part two is an examination of different documents regarding the public library and its assignments. Analyses of political documents such as the Library act and other documents, such as documents from the Swedish Library Association and from periodicals are included. Part three is the analysis. The examination in part two leads to the structuring of four sets of schools of thought, each with a slightly different view of what the public library should and should not do. The first school of thought focuses on the public library as a beacon for an open and democratic society. The second school of thought focuses on the public library as a mediator and promoter of reading, learning and language. The third school of thought puts the public library's strong connection to the education system and knowledge in general in centre. The fourth, and last, school of thought stresses the impact the public library is liable to have, and in some cases already has had, on the economical growth in a region. / Uppsatsnivå: D

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden. Vald problemformulering lyder därför enligt följande: Hur kan ledamöter med ett flertal styrelseuppdrag med framgång driva företagen utan att lojaliteten gentemot bolagen sviktar? Syftet är att analysera huruvida styrelseledamöter med flera uppdrag kan fullfölja sina förpliktelser samt hur deras lojalitet gentemot bolagen påverkas av engagemangen. Det valda problemområdet studeras utifrån en tolkningsvetenskaplig prägel i en öppen och engagerad roll, vilket föranleder ett antagande av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vidare kommer studien att anta en kvalitativ karaktär där en djupgående undersökning, inkluderande en beskrivning och tolkning av helheten sker. Ett fåtal undersökningsobjekt observeras, genom vilka vi avser att utifrån en abduktiv ansats diskutera samt dra slutsatser. Styrelsen tillskrivs en roll som är av största vikt gällande att kunna anpassa en organisation och dess förutsättningar till rådande omvärldsförändringar. Förmågan att framgångsrikt driva företagen blir avhängig handlingskraften och styrelsens samlade kompetens. Sammansättningen av en styrelses ledamöter blir därför en högst dominant fråga för bolagets kommande utveckling och grunderna för urval en viktig stomme för dess fortsatta existens, då representation och förvaltning vid bolagsstyrningsfrågor kommer att baseras på dessa. Känsliga aspekter gör sig gällande när valberedningen tillsätter ledamöter. Nomineringar som sker på basis av rena ägarmandat kan föranleda mycket komplexa situationer när strategier utformas och affärsmöjligheter tas i anspråk. Exempelvis äventyras förtroenden och lojaliteten sviktar när ekonomisk vinning finns att hämta. Med pengar som drivkraft kolliderar intressen, egna agendor tar överhand och etikens roll undermineras. Styrelseuppdraget är ett arbete i ständig progress och med detta följer ett krav på lojalitet som aldrig vilar. Uppsatsens slutsats är således att styrelseledamöter aldrig med fullt engagemang kan fullfölja sina samtliga åtaganden. Ledamotens insatser är i slutändan avhängiga den egna agendan – lojalitetens bästa motor. / Uppsatsnivå: D

It is said that libraries are the cornerstones of democracy.What is then the democratic mandate, and how is itperceived by the library staff? That's what I examine in thismaster's thesis. I’ve made 14 phone interviews with librarystaff, from assistants to managers, and examined what theirdaily work routine looks like and what they think belongs tothe democratic mandate. I found that all agree that there is ademocratic mandate, but it is not clearly stated in anydocument.I found seven areas that my respondents saw as part of themandate; availability, diversity, children and young people,equality, public education, free of law and cultural history.These are not sharply defined, but can often move into oneanother. The everyday work of the library is more of a socialwork than you might think. The digital divide means that thelibrary staff will largely be helping with things like orderingstuff over the Internet, get email accounts, helping people tolearn social media, helping immigrants and refugees to learnhow Swedish society works and so on.The problems experienced with the democratic mandatewere mainly economic. Downsizing means that the staffdoes not have time and opportunity to help as much as theywant. The fact that the democratic mandate is not so clearlystated was also experienced as a problem. A clearly definedmandate would not only draw guidelines for labor, but alsoshow outward a little better what you actually do at thelibraries, more than lend books. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning grundskollärare respektive fritidslärare har om fritidslärares kompetens. Studien syftade också till att undersöka hur grundskollärare respektive fritidslärare uppfattar vilket fritidslärares uppdrag är och hur deras kompetens tas tillvara under den obligatoriska delen av skoldagen. Studien var kvalitativ och genomfördes i två olika fokusgrupper bestående av tre fritidslärare respektive fyra grundskollärare. Data analyserades och kategoriserades genom färgkodning med utgångspunkt i studiens syfte. Resultatet visade att fritidslärares kompetens innefattar mestadels praktiskt och socialt arbete och att den på olika sätt tas tillvara under den obligatoriska delen av skoldagen. Deltagarna menade även att fritidslärares uppdrag under den obligatoriska delen av skoldagen är svårt att precisera i primära uppgifter utan handlar till största delen om att komplettera grundskollärare. Vilket fritidslärares uppdrag egentligen är sågs däremot som svårtolkat vilket dels kunde bero på att det sällan diskuteras, dels att fritidslärare själva är osäkra. I resultatet framgick även olika faktorer som påverkar fritidslärares uppdrag under den obligatoriska delen av skoldagen samt förslag på hur deras kompetens bättre skulle kunna tillvaratas.