Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

Studiens syfte är att ta reda på vad föräldrar till barn i förskolan år 2012 anser vara viktigast samt hur väl resultatet överensstämmer med förskollärarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som använts är en kvantitativ webbaserad enkät för föräldrarna. 66 föräldrar valde att delta genom att rangordna tio olika påståenden. De fyra förskollärarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkät utifrån fyra olika perspektiv. Studien innehar även kvalitativt undersökningsinstrument då samtal fördes med förskollärarna om de bägge respondentgruppernas resultat. Påståendena i enkäten är formulerade utifrån Skolverkets Läroplan för förskolan (2010) som är en del av förskollärarnas uppdrag. I resultatet framkom det att föräldrarna ansåg det viktigast att deras barn erbjuds en god omsorg i förskolan. Det minst viktiga var att deras barn får utveckla kunskaper med hjälp av digitala verktyg. I resultatet framkom att förskollärare ansåg det mest viktigt att barn får stöd i sin sociala utveckling. Det minst viktiga ansågs vara att föräldrarna gavs stöd i uppfostran av barnen.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande: 1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten? 2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna? 3. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetstiden? Metoden som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare från en grundskola i Södertälje kommun. Valet av metod grundades i att jag eftersökte en djupare kunskap om lärares uppfattningar kring sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Genom att använda intervjuer kunde följdfrågor ställas och möjligheten gavs att få en bredare bild av lärarnas olika uppfattningar. Med utgångspunkt i ramfaktorteorin identifierar studien ett antal faktorer, främst den nya läroplanen (Lgr 11) och de centrala kollektivavtalen, som ett ramverk för lärarens uppdrag i form av undervisningsprocess och arbetsuppgifter. Resultatredovisningen visar att lärarna upplever att Lgr 11 medför nya utmaningar i form av innehållet i undervisningen, men även i form av krav och efterfrågan på dokumentation och administrativa uppgifter samt fler möten och konferenser. Till följd av den nya läroplanen, de många olika arbetsuppgifterna och den hektiska arbetsmiljön på skolan så upplever lärarna att det är svårt att få arbetstiden att räcka till. Samtliga fyra lärare upplever att man kan jobba mer och längre. Resultaten av hur mycket arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka som lärarna arbetar tyder dock på att de centrala ramarna kring arbetstid fungerar som stöd till hur mycket de bör/ska arbeta. Studien visar också att Lgr 11 ger mål och riktlinjer för utbildningen kring normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2012</p>

The purpose of this study is to explore the relations between foster parents and their foster children, what kind of motivation there is behind their involvement in foster children, how they experience the commission and what good parenting mean to them. The study is including eight foster parents. They have experience of both long and short placement of foster children. The results show that all these foster families have at least one child that they have a good relationship with. It is important to know that those children either have spent many years in foster families or arrived to foster families when they were very young or as infants. Results show that there are many motives for commissions. But the leading motive is empathy to children and a desire to take care of those children who are deprived and need love. The commission has both positive and negative aspects. The most positive aspects of the commission are to see those foster children successfully developed and turned in to good human beings. On the other hand the most negative aspects of the commission are, that the own children don’t get so much own time and space with the parents, because foster children takes most of their free time. Good foster parents are those who ensure to foster children a feeling of secure, acceptance, empathy and who have capacity to see foster children as individuals. Their most important aim is to help foster children to create a good life. The biggest aim is to guarantee the foster children safety, structure and a calm existence. The collected material has been compared to earlier studies and theorists.

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor. Vi har lyft fram skillnader och likheter mellan de olika intervjuperson­ernas svar. Resultatet har visat att demokratiuppdraget består av olika delar, de delar som de inter­vjuade lärarna har lyft fram är bland annat samhällskonstruktion, klassråd, kommunikation och inflytande. Demokratiuppdraget har kommit till uttryck både ofta och mer sällan beroende på vilken del lärarna har syftat på. Lärarna belyste olika vägar till ett demokratiskt klassrum och hur de arbetar med det. Lärarna resonerade kring att demokratiuppdraget handlar om att eleverna får infly­tande och ansvar. De diskuterade kring att vara en ledare med auktoritet och en demokratisk lärare. De tog även upp svårigheter med arbetet med demokratiuppdraget.

Fredrik och Märtha Ysander var i Svenska Kyrkans Missions tjänst mellan år 1923 och år 1956. Större delen av denna tid tillbringade de på missionssjukhuset i Tirupattur på den sydindiska slätten. Fredrik var läkare och Märtha var under en tid föreståndare för sjukhusets blindskola. Föreliggande uppsats har som syfte att beskriva deras liv på denna plats och i denna tid med betoning på arbete och vardag, deras förhållande till den omgivande kulturen och den inhemska befolkningen samt syn på missionsuppdraget. Uppsatsen har delvis formen av en biografi. Resultaten av undersökningen visar att arbetet innebar, förutom det rent medicinska, att delta i möten och konferenser som behandlade missionens inre angelägenheter. Fredrik var också under lång tid chef för sjukhuset och ledde då det medicinska arbetet och sjukhusets utveckling. När det var alltför hett på slätten reste man till den svenska semesterkolonin i Kodaikanal, där man vilade ut och umgicks med kollegor. Fredriks och Märthas förhållande till den indiska kulturen och de människor de kom i kontakt med var inte helt okomplicerat. Till en början var det svårt framför allt för Märtha att riktigt trivas, men med tiden ändrades hennes inställning och hon kom att känna sig hemma i Tirupattur. Fredriks syn på missionsuppdraget under alla år i tjänst var i grunden detsamma. Han ansåg att läkarmissionens uppdrag var att vittna om, att bereda en väg till och att utså en längtan efter Kristus genom att utföra barmhärtiga gärningar i Hans namn. Detta är också en förkunnelse i sig. Hos Fredrik fanns redan från början en stark längtan att gå ut som missionär. Hos Märtha växte denna längtan fram under årens lopp. Det livsval de gjorde innebar bland annat att kontakten med släkt och vänner länge var hänvisad till brev. Under några år var Fredrik och Märtha också åtskilda från sina barn. De var kvar i Sverige, bland annat för att studera, då föräldrarna reste ut till Indien för en sista period.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under. Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag. I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i. De vill erbjuda en utvecklande miljö där eleverna både får göra det de tycker om och bli utmanade i olika aktiviteter de tidigare inte gjort. De anser att de är där för deras elevers skull. Eleven ska vara i centrum och elevens hela dag ska vara i fokus, inte enbart tiden på fritidshemmet utan även den skolsamverkan som de utför. I rapporten framkommer det att de intervjuade pedagogerna tolkar sina uppdrag olika beroende på vilken bakgrund eller utbildning de har. Pedagogerna anser att de inte arbetar tillräckligt ofta med styrdokumenten. Men att en del av uppdraget, exempelvis värdegrundsarbetet, kan sägas "sitta i väggarna". Däremot kommer de att arbeta mer med dessa, nu när en förstelärare kommit till skolan. Denne har förordat ett tydliggörande av deras verksamhet. / This paper analysis conducts a study of how the recreational pedagogue might interpret his or her own, as well as the recreation centers assignment, given by the government. The background of this study describes the history behind the recreation centers, in order to give a clearer description of the assignment that the recreational pedagogues have. This paper provide an analysis of four recreational pedagogue’s thoughts, beliefs and their own interpretation of the earlier mentioned assignment. To have a safe and secure environment is one idea these four pedagogues share with each other, when they describe their assignment. The combination of having a safe and secure environment and to care for their students can summarize what they think is the essence of their assignment. That and to provide an environment that is challenging for their students throughout the whole of the day. They do mention that the learning they are supposed to provide is not based out of a theoretical knowledge, it is more of a practical, more creative knowledge. To play with each other or by your own, in planned or not planned activities, are also highly valued at the recreational center. This essay also examines how the pedagogues make use of the official policy documents. Do they assist them in the interpretation of their assignment, or not? The pedagogues’ use of these documents are to this day poorly executed. A first teacher is now working together with the pedagogues for the purpose to give them guidance and at the same time clarify the organization with help and support from the official documents. The interviewed pedagogues describe the effects of their background, their education in this work, while working at the recreational center as well as providing us a picture of how it has affected their organization and theirs assignment. The above mentioned policy documents are presented with the purpose of giving a clearer image of the assignment for the recreational center, how they affect the center in the planning of activities and the execution of the assignment.

Skolkuratorsfunktionen är idag en lagstadgad del av elevhälsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrån skolkuratorns erfarna perspektiv. Frågeställningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser på sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser på sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser på sin arbetsbeskrivning. Studien är kvalitativ och är baserad på nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjälp av rollteori och professionsteori. Genom dessa val har denna studie kunnat fånga skolkuratorns erfarna uppfattning kring sin profession och sitt uppdrag. Denna uppfattning har sedan mynnat ut i studiens resultat, i att skolkuratorerna uppfattar sitt uppdrag som tolkningsbart och utan tydlig definition på vad uppdraget är. Yrkesrollen upplevs som otydlig av dem själva och av övriga professioner på skolan. Arbetsbeskrivningen har skolkuratorerna själva utformat vilket gör att yrket är personbundet och fritt. De slutsatser som dragits är att en tydligare ledning efterfrågas med bättre kunskap om skolkuratorns arbetsuppgifter och kompetens. Detta för att också möjliggöra mer insyn i arbetet och säkerställa rättigheten till samma skolkurativa hjälp för eleverna. Lång erfarenhet är en nyckelfaktor för att kunna hantera professionen som skolkurator. Studiens kunskapsbidrag utgörs av att den lyfter de funktioner kring skolkuratorns profession som behöver förändras och i många fall tydliggöras.

No description available.

Inledning Vardagen på förskolan kan innebära en stor utmaning för barn med symptom som motsvarar autismspektrumtillstånd. Utmaningarna kan exempelvis vara hög ljudnivå, svårigheter med både socialt samspel och samspel med andra. I vårt uppdrag som förskollärare beskriver Läroplanen för förskolan (Lpfö 2018, s. 5) att vi ska bidra med att alla barn ska kunna utvecklas och få möjlighet att ha lust att lära. Då barn med autismspektrumtillstånd kan behöva mer stöd än andra barn är det viktigt att förskollärarna, kan ta hjälp av en specialpedagog för att få handledning i förhållningssätt och bemötande. I denna studie har vi valt att fokusera på hur en specialpedagog arbetar och hur hen kan hjälpa förskollärares arbete med barn med symptom inom autismspektrat. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag och vilket stöd hen kan ge pedagoger som arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i förskolan. Metod I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamling. Vi har utfört fyra intervjuer med specialpedagoger i två kommuner. Resultat Vårt resultat visar att specialpedagogen hjälper och handleder arbetslaget när de har ansökt om hjälp från en specialpedagog. Därefter träffar specialpedagogen arbetslaget för att få en bättre förståelse för ärendet och vad pedagogerna hittills har vidtagit för åtgärder. Specialpedagogens uppdrag är att ge arbetslaget den hjälp som krävs för att barn med symptom inom autismspektrat ska få en bra tid på förskolan. Specialpedagogen ger råd till pedagogerna om hur de exempelvis kan förändra lärmiljöer och använda sig av olika hjälpmedel. Respondenterna hade delade meningar om hur mycket tid arbetslaget lägger på att följa upp ärendet tillsammans med specialpedagogen. Några av respondenterna menar att detta kan bero på att förskollärare har lite tid över efter den tid som läggs på barngruppen. Respondenterna är dock eniga om att de vill ge arbetslaget den hjälp som behövs.