The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB. District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks. Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis. The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected. There is very little information printed about documentation and calculation for district heating networks. Mostly information, in this issue, comes from suppliers and users. The systems and their functions have been compared to each other. Together with the demands from Vetlanda Energi och Teknik AB the specification has been written. The biggest and the most visible difference between the systems, is the structure. The systems are built on different platforms like AutoCad and MapInfo. The systems also make a difference in what way the functions are settled up. Some systems have all their functions in the same program and some other systems split up their functions and create different modules. This is affecting the user friendlyness and the design of the functions. The amount and kind of information that can be documented is about the same, yet with some important differences. Which system to choose is much depended on the size of the organisation. A bigger company with more staff and more competence can choose a more difficult system while a smaller company maybe have to pick an easier system so that the system really come in use.

When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement. This state of things is currently causing contractual difficulties for parties in such circumstances. My investigation leads me to the conclusion that the law of public procurement should regulate, by a defeasance clause, agreements and contracts that has been entered and closed in a wrongful way; hence making such agreements invalid.

<p>The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB.</p><p>District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks.</p><p>Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis.</p><p>The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected. There is very little information printed about documentation and calculation for district heating networks. Mostly information, in this issue, comes from suppliers and users. The systems and their functions have been compared to each other. Together with the demands from Vetlanda Energi och Teknik AB the specification has been written.</p><p>The biggest and the most visible difference between the systems, is the structure. The systems are built on different platforms like AutoCad and MapInfo. The systems also make a difference in what way the functions are settled up. Some systems have all their functions in the same program and some other systems split up their functions and create different modules. This is affecting the user friendlyness and the design of the functions. The amount and kind of information that can be documented is about the same, yet with some important differences.</p><p>Which system to choose is much depended on the size of the organisation. A bigger company with more staff and more competence can choose a more difficult system while a smaller company maybe have to pick an easier system so that the system really come in use.</p>

<p>Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster.</p><p>Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden.</p><p>Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA). Denna metod inkluderar inte en varas eller tjänsts miljöpåverkan i användnings- och slutfasen. För att få en helhetsbild kommer backcastingmetoden att användas som ett ramverk. Backcasting som är en visionär scenariemetod kommer att kompletteras med MIOA, ett livscykelperspektiv och en värderingsmetod.</p><p>Slutsatserna av fallstudien är att datorer och tillbehör samt konsulttjänster är de mest kritiska upphandlingsområden ur ett miljöperspektiv. Dessa två upphandlingsområden har sin största miljöpåverkan i användningsfasen.</p>

<p>Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.</p>

Bakgrund: Dagens globalisering har möjliggjort en ökad handel mellan länder vilket har inneburit en ökad konsumtion och i sin tur en större negativ miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan sker på grund av att produkterna som anskaffas leder till föroreningar genom avlägsna producenter och långa transportsträckor samt genom en icke-miljövänlig produktion. Att se över sina försörjningsstrategier blir alltså allt viktigare och Green sourcing bör övervägas framför traditionella sourcing strategier. Konceptet är relativt nytt och befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen där fullständig forskning om Green sourcing saknas. Genom den begränsade forskning som finns inom området kan ett forskningsgap utskiljas då Green sourcing ännu inte utforskats inom offentligheten. Kommunerna har ett ansvar att tillfredsställa det samhälleliga behovet och upprätthålla ordningen. Detta ska de göra och samtidigt ta hänsyn till Lagen om offentlig upphandling och upphandlingsprocess. Dessa två faktorer påverkar kommunernas arbete med Green sourcing då regelverken sätter ramar och begränsningarna för hur arbetet ska gå till. Problemformulering: Hur omsätter offentlig verksamhet Green sourcing i praktiken med avseende på regelverken de måste förhålla sig till? Syfte: Syftet med detta ämnesfördjupande arbete är att identifiera goda exempel på hur kommunerna arbetar med att omsätta Green sourcing i praktiken samtidigt som de förhåller sig till Lagen om offentlig upphandlings regelverk och upphandlingsprocess. Metod: En kvalitativ undersökningsdesign har använts vid denna studie där semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med 5 kommuner. De deltagande kommunerna är Helsingborg, Malmö, Växjö, Älmhult och Örebro kommun. Slutsats: Resultatet visar att det finns en plattform för att arbeta med Green sourcing i offentlig verksamhet med avseende på regelverken de måste förhålla sig till. Samtliga kommuner arbetar med miljöfrågor men de har kommit olika långt för hur de går tillväga för att nå sina hållbarhetsmål. Studien visar att kommunerna genomför flera av aktiviteterna som Green sourcing bygger på, även om de inte arbetar utifrån konceptet som helhet. Goda exempel på hur de omsätter Green sourcing är genom att inkludera miljökrav i sina upphandlingar som ställer krav på leverantörens produktion, produkter och transportslag. De utför själva transportplaneringar i form av samordnade varudistributioner och ruttplaneringar för att minska miljöpåverkan. För att handskas med LOUs bestämmelser genomför kommunerna uppdelningar av upphandlingarna, ställer krav på att leverantören ska ha en verkstad i nära anslutning till kommunen och att produkterna uppfyller samma grunder som en önskad certifiering.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag. Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering. Detta görs genom att öka mängden krav, använda och skapa normer för hur verksamheten bör bedrivas och att stärka professionella yrkesgruppers roll.

Samhället är i stort behov av nya innovativa varor och tjänster för att lösa stora framtida utmaningar. Nedbrutet till hälso- och sjukvårdens behov handlar det om att hantera en förändrad demografisk situation, livsstilssjukdomar, sjukhusresistenta bakterier, begränsad personalstyrka, begränsad ekonomi och nationella och internationell miljöpolicy. Hälso- och sjukvården behöver tänka i nya banor för att uppfylla framtida mål om en tillgänglig och patientnära vård som samtidigt är ekologiskt hållbar. Hälso- och sjukvårdssektorn står för nära nog 10 % av Europeiska unionens BNP på 14 000 miljarder Euro och kan genom sin storlek styra ett omfattande belopp mot innovationsfrämjande åtgärder i samhället. Innovativa idéer kan användas i att både förebygga vård och vid själva vårdåtgärden – särskilt viktig i tider av problem med rekrytering av personal. Styrning av pengar mot innovation sker genom upphandling. Här finns stora möjligheter att ”dra” innovativa idéer ur marknaden genom upphandlarens genuina engagemang och vilja till förnyelse. Idag råder ett glapp mellan behov och innovativa alternativa varor och tjänster på marknaden. Detta till mycket stor del på grund av ett för stort avstånd mellan offentlig användare och potentiella leverantörer. Detta orsakar en problematisk paradox särskilt utmärkande för offentlig sektor. - Upphandlaren säger: Vi skulle gärna köpa kostnadseffektiva och miljövänliga produkter om det fanns sådana alternativ. - Leverantören svarar: Vi hade gärna utvecklat och tillverkat sådana produkter om ni hade efterfrågat dem. Syftet med denna studie är att förklara hur risker kan minimeras vid offentlig upphandling inom hälso- och sjukvårdssektorn avseende innovativa produkter. En metod som kan hjälpa potentiella leverantörer att kommersialisera innovativa lösningar och platta ut deras upplevda berg av risker mellan demonstrations- och uppskalningsfaserna. Datainsamlingen för den här avhandlingen är genom litteratur i form av böcker, olika publikationer, presentationer och läromedel. En fallstudie har genomförts på distans för att förtydliga förståelsen för beskriven modell och att den fungerar. Gaynor Whyles och Joram Nauta är författarens viktigaste leverantörer av informativ text, antingen publicerad av dem själva eller av andra rekommenderade författare. Sammanfattning De har genom omfattande postkorrespondens delat sina kunskaper om ett upphandlingsverktyg och hur det framgångsrikt kan tillämpas. Gaynor Whyles är en nyckelperson med mångårig erfarenhet ifrån innovationsupphandling vid brittiska Department of Business, Innovations and Skills och som utvecklare av Forward commitment procurement från en idé till ett praktiskt verktyg. Joram Nauta är den andra nyckelpersonen i sin roll som Senior Projektledare på TNO, och vägvisare under upphandlingsprocessen vid Erasmus Medical Centre. TNO eller nederländska Centrum för Hälsoresurs blev delaktiga redan från projektstarten 2009 och ända fram till att avtal undertecknades 2013. Det finns en upphandlingsmetod som främjar marknadens innovativa idéer och får dem kommersialiserade: Forward Commitment Procurement. Det är en metod som speglar hur det privata näringslivet hanterar försörjningskedjornas värdeskapande aktiviteter genom innovation. Den privata sektorn är tydlig i sin efterfrågan och annonsering av denna. Den kanaliserar ut att det finns ett nödvändigt behov av nytänkande och att den är villig att köpa nytt. Detta tar Forward Commitment Procurement fasta på. Metoden innebär att problem och behov identifieras; behovet annonseras ut i olika medier i god tid och intresserade och innovationsbenägna marknadsparter oavsett erfarenhet bjuds in till konsultation samt att en upphandlingsstrategi utvecklas med tilldelningskriterier och konkurrensdialoger med tänkbara leverantörer. Metoden består således av de tre stegen identifiering, marknadsengagemang och upphandling. Engagemanget med marknadens parter är det utmärkande draget där offentlig myndighet, exempelvis sjukvården, visar viljan att köpa en ny produkt som uppfyller funktionsbaserade kriterier. Samtidigt lär sig myndigheten om marknaden och vilka förutsättningar som gäller för innovation. Överenskommelsen blir att behövlig tid för innovation avsätts, den lösning som bäst uppfyller myndighetens funktionsbaserade kriterier köps samt att myndigheten visar att det finns en större avsättningsmarknad för innovativ lösning. Innovation är nämligen något bra för levererande företag då det ger publicitet, ökade marknadsandelar samt ökad lönsamhet. Vägen mellan innovation och kommersialisering är dock lång och ofta besvärlig, men det kan offentlig sektor hjälpa till med genom att bjuda in andra eventuella kunder vid olika workshops och marknadsdagar. En ”win-win” situation uppstår där sjukvårdens behov tillgodoses eller till och med överträffas, samtidigt som det skapas en lönsam affär för företaget eller konsortiet.

No description available.

The release of green house gases and the environmental impacts humans have on the environment are huge and might cause irreversible changes to our earth. Meat is considered to have large impacts on the environment, especially beef meat and therefore there have lately been considerable discussions on the sustainable level of meat consumption and production. The main goal with this thesis is to study sustainable meat production and meat consumption in the county of Dalarna in Sweden. Indicators for sustainable meat production and meat consumption were developed and applied on three cases. Interviews were carried out with a municipality in the region that represents the consumer and three beef farmers that represents the producers. The three farmers in this study got many positive remarks regarding sustainability. There are still things to improve but on the whole many positive things were observed, e.g. use of natural grazing areas, maintenance of biodiversity, minor use of fertilizers and pesticides, use of land (pasture/leys) that otherwise would not be used for production of human food for direct consumption (e.g. grain) since the land is not suitable for that. To sum up the results from the consumer group, what can be seen is that the municipality is trying to improve their consumption patterns and that they have good intentions. They try for example to decrease their portions of meat and reduce their waste, they further try to implement days with only vegetarian food. On the other hand are the emissions from each pupil still too large if IPPC’s climate goal of a total of 1-2 ton CO2e emissions per person per year is to be reached. The consumers in Dalarna have the possibility, looking at things from a sustainable point of view, to choose a fine beef meat product (depending on how it is produced) from the neighbourhood. This is due to the fact that the producers in the study got many positive remarks regarding the sustainable indicators. It can therefore be considered positive if the municipality would support this production a thereby procure beef meat from the neighbourhood. The municipality must however change their consumer patterns and buy an amount of beef meat that can be considered sustainable. / Dagens utsläpp av växthusgaser plus all övrig miljöpåverkan människor ger upphov till kan orsaka bestående förändringar på vår jord. Insikten om att vårt handlande kan komma att få ödesdigra konsekvenser har lett fram till att begreppet hållbar utveckling har skapats. Det är ett begrepp som innehåller de tre stödpelarna ekonomi, social och miljö och med det menas att alla tre aspekter måste tas hänsyn till och fungera för att någonting ska anses hållbart. Kött är en produkt som har stor påverkan på miljön, både i from av höga växthusgasutsläpp, men även i form av övergödning, försurning och stor markanvändning. Nötkött har extra hög klimatpåverkan på grund av att nötboskap, som är idisslande djur, släpper ut stora mängder metan då de bearbetar sin föda. På grund av den här vetskapen har diskussionen om hur mycket och vad för sorts kött som ska konsumeras blivit högaktuell. Vad som är viktigt då frågan angående kött diskuteras är att skilja på produktion och konsumtion av kött. Produktion är det lantbrukaren arbetar med och konsumtion är vad vi konsumenter utför. En stor konsument i Sverige är den offentliga sektorn. Kommuner som en del av den offentliga sektorn har möjligheter att ta en ledande roll och vara ett föredöme för hur konsumtionen av kött borde se ut. Det övergripande syftet med den här studien är att studera hållbar köttproduktion och den offentliga sektorns köttkonsumtion i Dalarnas län i Sverige. Indikatorer för att bedöma hållbarheten i köttproduktion respektive köttkonsumtion togs fram. Dessa indikatorer applicerades sedan på några få utvalda fall, belägna i Siljansbygden i Dalarnas län. Då Dalarna är en region som i huvudsak lämpar sig för vallodling valdes tre lantbrukare med nötköttsgårdar ut för att representera producentledet. Konsumenten representerades av en kommun i Dalarna. Deras upphandlingar av kött plus vad de serverar i kommunens skolor utvärderades. Tio sammanfattande indikatorer för köttproduktion och sju för köttkonsumtion togs fram och gårdarna och kommunen utvärderades genom att intervjuer genomfördes med de tre lantbrukarna samt kostchef och upphandlingsansvarig på kommunen. Köttproduktionen (de tre fallgårdarna) fick utifrån de framtagna indikatorerna många positiva anmärkningar gällande hållbarhet även om förbättringar fortfarande är önskvärda. Positiva aspekter som observerades var exempelvis användningen av naturbeten, vilket i sin tur leder till bevarande av biologisk mångfald, liten användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel, användning av marker (betesmarker/vallar) som annars inte skulle användas för produktion av humanföda för direkt konsumtion (ex. spannmål) då markerna inte lämpar sig för det etc. Konsumenten, den offentliga sektorn, arbetade också för att bli mer hållbara, de försökte införa vegetariska dagar, liksom at minska portionsstorlekarna av kött. De arbetade även aktivt med att minska sitt svinn. Trots det var utsläppen av växthusgaser per elev högre än vad som krävs för att nå IPCC:s uppsatta klimatmål om 1-2 ton CO2e per person och år. Att minska köttintaget är önskvärt liksom att de väljer de kött de konsumerar med omsorg. Vad som kan konstateras är att konsumenterna i Dalarna har möjlighet att välja ett bra nötköttsalternativ ifrån närområdet sett ur hållbarhetssynpunkt (beroende på hur köttet är producerat). Detta baseras på fallgårdarnas positiva resultat avseende hållbarhet i studien. Det kan därför anses positivt om kommunen stödjer den här produktionsformen och därmed upphandlar nötkött ifrån närområdet. Kommunen har möjlighet att öka hållbarheten i sin köttkonsumtion genom att ändra sina matvanor och begränsa sina köttinköp till en hållbar mängd.