I framställningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerätt i mål om överprövning av offentlig upphandling. Talerätten för vinnande leverantör är sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger på analys av denna samt av kammarrättspraxis utifrån klagorätt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare processuella frågor såsom förhandlingsprincipen, processram, rättskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerättsfrågan utifrån unionsrättens krav på effektiva rättsmedel. Syftet är att klargöra gällande rätt avseende talerätt för vinnande leverantör och att problematisera talerätten utifrån frågor som uppkommit i praxis och frågor som ännu inte prövats av överrätt. Enligt unionsrätten har varje berörd leverantör rätt till ett effektivt prövningsförfarande för offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning. Genom HFD:s plenumavgörande i Arqdesign-målet tillerkändes den vinnande leverantören rätt att yttra sig i förvaltningsrätten för det fall leverantören hotades av uteslutning och möjlighet att överklaga en eventuellt följande dom om uteslutning. Omställningen av praxis har gett upphov till flera HFD-avgöranden där talerätten förtydligats. I analysen riktas främst kritik mot kammarrätternas inställning att en dom där uteslutning endast föreskrivs domskälsvis inte är överklagbar för den vinnande leverantören. Vidare kan det inte uteslutas att även andra situationer bör medföra klagorätt, exempelvis vid domar om att upphandlingen ska göras om eller rättelser av utvärderingspoäng. Utgångspunkt bör tas i den faktiska effekten av domstolens avgörande för den vinnande leverantören. Härvid kan inte göras skillnad på vad som slutligen anges i domslut respektive domskäl, förutsatt att avgörandet är tydligt nog. Flera oklarheter kvarstår, exempelvis huruvida invändningar från den vinnande leverantören avseende sökandens kvalifikationer kan beaktas, betydelsen av att mål om offentlig upphandling inte vinner negativ rättskraft och vissa processekonomiska överväganden såsom vid fallet att flera vinnande leverantörer vid ramavtalsupphandlingar berörs. Generellt saknas hänvisningar till unionsrätten i HFD:s avgöranden avseende talerättsfrågor vilket, beaktat den starka unionsrättsliga anknytningen, är olyckligt ur rättssäkerhetsperspektiv.

Software as a Service är en växande leveransmodell och används numera utav verksamheter världen över. Nya leveransmodeller av tjänster kräver dock nya perspektiv på hur de påverkar verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ, intervjubaserad, undersökning mot kommuner inom Västra Götaland. Frågan som ställs, och studeras, är följande: Vilka faktorer påverkar beslut vid upphandling och implementering av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland?” Studien baserades på en kvalitativ metod där intervjuer användes som den främsta resursen för insamlingen av data. En litteraturstudie kompletterade intervjuerna genom att skildra tidigare forskning och det generella området. Resultatet av studien pekar på fem olika faktorer som påverkar beslut vid upphandlingen, och implementeringen, av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland. Dessa fem faktorer är Lagen om Offentlig Upphandling, Informationssäkerhet, Implementering, Leverantör samt Kravställning. Resultatet riktar sig till att användas som en grund för ett framtida formulerande av ett Statement of Work, som skall kunna beskriva hur dessa faktorer skall tacklas. / Software as a Service is a growing delivery/business model and is now well implemented in enterprises all over the world. With the addition of new delivery/business models, a new perspective is needed to mitigate certain risks and additional factors that may be identified with the new way of delivery/business. This study is based on a qualitative research method which uses interviews with municipalities in the region of Vastra Gotaland. The research question is as follows: Which factors have a deciding purpose in the procurement and implementation of “Software as a Service”-based services at municipalities in Vastra Gotaland? The study was based on a qualitative research where interviews was used as the main resource when collecting data. A literature study complemented the interviews as an additional resource to depict the general area around SaaS. The result of the study points towards five different factors that affects decision-making at the procurement- and implementation process of SaaS-based services at the municipalities in Vastra Gotaland. These five factors are Legal aspects of procurement within municipalities, (Lagen om Offentlig Upphandling), information security, Implementation, supplier and specification of requirements. The result is later supposed to be used as a baseline for a future formulatory of a Statement of Work, that will describe how these factors should be dealt with.

I Sverige står de offentliga upphandlingarna för cirka 625 miljarder kronor per år. För att styra de offentliga upphandlingarna mot politiska mål har regeringen tagit fram en nationell upphandlingsstrategi som bland annat beskriver hur offentliga upphandlingar kan främja innovation och alternativa lösningar för att öka produktiviteten. Inom exempelvis anläggningsbranschen har utredningar visat en låg ökning i produktivitet jämfört med den tillverkande industrin. En stor del av anläggningsarbetena upphandlas av offentliga beställare vilket innebär att potential finns att påverka entreprenörernas produktivitet. För att öka produktiviteten föreslås industrialiserade metoder. Slutprodukterna är dock komplexa och för att minska komplexiteten anser litteraturen att både processer och produkter bör standardiseras. Syftet med studien var att undersöka hur offentliga upphandlingar kan främja industrialisering inom anläggningsbranschen och utfördes som en fallstudie på myndigheten Trafikverket. Trafikverket upphandlar årligen för cirka 40 miljarder kronor och är därmed Sveriges största beställare av infrastruktur. Trafikverkets Beställar- och upphandlarstrategi innehåller bland annat strategin industriell produktion. I och med detta finns potential att påverka entreprenörerna att använda industriella produktionsmetoder och därför ansågs myndigheten lämplig att undersöka i den här studien. Tolv upphandlingar undersöktes och datainsamlingen utfördes genom 35 kvalitativa intervjuer med upphandlare, projektledare och entreprenörer. Intervjuerna analyserades genom kodning för att underlätta jämförelse samt för att möjliggöra kvantifiering av svaren. En slutsats är att oavsett om upphandlingen är tänkt att främja industrialisering eller inte, försöker entreprenörerna alltid arbeta industriellt. Detta visas i två fall där entreprenören ansåg att förutsättningar för industrialisering saknas, trots detta användes industriella arbetsmetoder. Vidare är den största påverkande faktorn för industrialisering paketering av liknande objekt eftersom detta skapar återupprepningseffekter. Faktorer som däremot hindrar industrialisering är Trafikverkets regler och styrning, konstruktionens utformning samt variationer i omgivningen. Intervjuerna visade även varierande kunskapsnivå gällande begreppet industriell produktion samt en diskrepans mellan Trafikverkets och entreprenörernas uppfattning gällande vilka främjande faktorer som upphandlingarna skapat. Förbättringsförslagen består av tre delar och handlar om att skapa intern samsyn gällande begreppet industriell produktion genom att standardisera arbetssättet och arbeta med ständig utveckling genom erfarenhetsåterföring. Vidare bör Trafikverket beakta interna förutsättningar för att exempelvis öka entreprenörens frihetsgrader samt utreda vilka verksamhetsområden samt vilka konstruktioner som är mer lämpliga för industrialisering. Slutligen rekommenderas att inkludera entreprenören tidigt i processen, exempelvis genom marknadsdialoger för att öka kunskapsnivån genom erfarenhetsåterföring från tidigare projekt samt för att skapa dialog kring begreppet industriell produktion.

Vilka möjligheter en upphandlande myndighet bör ha att ställa arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling är en omdebatterad fråga. I Sverige infördes i januari 2017 ny lagstiftning om offentlig upphandling, vilken kompletterades i juni 2017 med bl.a. ett krav på att myndigheter, i vissa fall, ska ställa arbetsrättsliga villkor. I uppsatsen undersöks de nya bestämmelserna i LOU, för att utreda när arbetsrättsliga villkor får respektive ska ställas vid offentlig upphandling. Vidare undersöks huruvida bestämmelserna är förenliga med EU-rätten, de grundläggande principerna och LOU-direktivets bakomliggande syften. Av uppsatsen framgår att en upphandlande myndighet kan ta arbetsrättsliga hänsyn på flera olika sätt i olika moment av upphandlingen och att det skiljer sig från upphandling till upphandling vilka villkor som får ställas. Det framkommer även att kraven för att en upphandlande myndighet ska få ställa arbetsrättsliga villkor som fullgörandevillkor vid en offentlig upphandling är att villkoren ska ha koppling till kontraktsföremålet, vara tydliga och framgå av upphandlingsdokumenten, vara förenliga med de EU-rättsliga principerna, och vara möjliga att kontrollera samt följa upp. I vissa fall finns det även ett krav på att en upphandlande myndighet ska ställa arbetsrättsliga villkor såsom fullgörandevillkor. Den upphandlande myndigheten ska ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdena, som inte avser sociala eller andra särskilda tjänster och som har påbörjats 1 juni 2017 eller senare, förutsatt att det är behövligt och villkoren går att fastställa. De krav som den upphandlande myndigheten ska ställa, förutsatt att ovan nämnda rekvisit är uppfyllda, är krav på minimivillkor om lön, semester och arbetstid. Nivåerna ska hämtas från ett centralt kollektivavtal som är allmänt tillämpligt i den aktuella branschen. Nivån får dock inte vara lägre än vad som framgår av lag. Om det inte går att fastställa ett av villkoren behöver inte det villkoret ställas, dock ska de andra ställas. Vidare ska villkoren vara proportionerliga och framgå direkt av upphandlingsdokumenten. I uppsatsen framgår dessutom att även om bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor går utöver de krav som ställs i LOU-direktivet torde de vara förenliga med EU-rätten och de grundläggande principerna. Bestämmelserna kan dock inte anses vara förenliga med LOU- direktivets kompletterande mål, att skapa ett enklare regelverk. Även om bestämmelserna inte är förenliga med det kompletterande målet är de befogade eftersom syftet med att ställa arbetsrättsliga villkor, att motverka social dumping och oskäliga arbetsvillkor, torde väga tyngre än att till varje pris skapa ett så enkelt regelverk som möjligt.

Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster. Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden. Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA). Denna metod inkluderar inte en varas eller tjänsts miljöpåverkan i användnings- och slutfasen. För att få en helhetsbild kommer backcastingmetoden att användas som ett ramverk. Backcasting som är en visionär scenariemetod kommer att kompletteras med MIOA, ett livscykelperspektiv och en värderingsmetod. Slutsatserna av fallstudien är att datorer och tillbehör samt konsulttjänster är de mest kritiska upphandlingsområden ur ett miljöperspektiv. Dessa två upphandlingsområden har sin största miljöpåverkan i användningsfasen.

Syftet med de upphandlingsrättsliga regelverken anses i synnerhet kunna uppnås genom att bättre förutsättningar för SME-företag att delta i offentliga upphandlingar skapas. Bestämmelserna avseende ESPD-systemet, skyldigheten för upphandlande myndighet att motivera varför ett kontrakt inte ska delas upp, högsta tillåtna takbelopp för krav på leverantörs årsomsättning och dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har omnämnts som sådana som särskilt kan bidra till att bättre förutsättningar för SME-företagen skapas. ESPD-systemet påstås kunna minska administrativa hinder för SME-företag. De hinder som oftast uppfattas av SME-företag består av att offentliga upphandlingar upplevs vara komplicerade och omfattande. ESPD-systemet förväntas bidra till förenkling för SME-företag och minska tröskeln för att delta i offentliga upphandlingar. Systemet är organiserat i två steg. Det första steget innebär att leverantören lämnar ett preliminärt intygande i ett ESPD-formulär om att denne uppfyller upphandlingens ställda krav och att någon uteslutningsgrund inte är aktuell. I det andra steget genomför den upphandlande myndigheten en kontroll av den lämnade egenförsäkran. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar och att inte sätta allt för långtgående krav på leverantörens årsomsättning har ansetts innebära att de materiella hindren minskar för SME-företagen. Mindre kontrakt anses vara lättare att hantera för SME-företag och krav på årsomsättningen bör inte sättas för högt med tanke på att SME-företag generellt har en lägre omsättning gentemot ett stort företag. Bestämmelserna som möjliggör dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har ansetts skapa en grund för ökad kunskap hos bägge parter vilket kan bidra till affärsmässiga hinder för SME-företag minskar, bestående bland annat av att komplexa upphandlingsdokument inte tas fram. ESPD-systemet har i dagsläget betydelsen att det skapar ett alternativ för hur leverantörer kan delta i offentliga upphandlingar. Det leder dock inte till ett ökat deltagande av SME-företag eftersom det, trots föresatserna, inte bidrar till minskad administrativ börda. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar, sätta ett lägre omsättningskrav och föra dialog kan däremot skapa bättre förutsättningar för SME-företag i offentliga upphandlingar. Dessa bestämmelser tycks således bidra till ett ökat deltagande av SME-företag. Sammanfattningsvis kan sägas att de upphandlingsrättsliga regelverken ger goda förutsättningar för SME-företagen att delta i offentliga upphandlingar. Det är dock inte regelverket i sig som får betydelse eller bidrar till ett ökat deltagande av SME-företagen, utan tillämpningen av regelverket.

Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen. Intervjuer utföres även med kunder till Medius AB för att få deras syn på upphandlingsfasen och viktiga framgångsfaktorer däri. Förutom framgångsfaktorer under upphandlingsfasen undersöker uppsatsen även motiven till att företag väljer att införskaffa affärssystem, de effekter som kunder till Medius AB förväntar sig av det nya affärssystemet. Studien visar att det finns framgångsfaktorer som kan sägas vara extra viktiga under just upphandlingsfasen och som bör beaktas för att affärssystemsprojektet ska lyckas. Dessutom visar studien att mätbara effekter av affärssystem såsom till exempel minskade produktionskostnader inte är orsaken till varför de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem. Det är istället omätbara effekter såsom ökad flexibilitet inom företaget och en ökad kundnöjdhet till produkt och service som är anledningar till att de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem.

BAKGRUND: Elektroniskt lärande har ökat i omfattning de senaste åren, flertal företag och organisationer implementerar metoden för att komplettera sina traditionella utbildningar. Fördelarna är många, bland annat potential för minskade kostnader, högre flexibilitet samt ökad effektivitet. Arbetet har genomförts på uppdrag av myndigheten Trafikverket som uppdagat ett behov av utbildning inom området för offentlig upphandling. Myndighetens specifika önskemål om en e-kurs för att uniformera dess förfrågningsunderlag samt att möjliggöra fortbildning går i linje med det mer generella problemet gällande avsaknad av e-utbildningar inom offentlig upphandling. METOD: Den iterativa metoden Action Design Research användes i arbetet. Baserat på tidigare publikationer inom e-learning samt en blandning av kvalitativa intervjuer med och en webbenkät besvarad av en referensgrupp bestående av sju nyckelpersoner med erfarenheter av upphandlingsprocessens olika delar, genomfördes tre metod-iterationer. RESULTAT: Arbetets resulterade i en kursöversikt som innehöll totalt tre huvudavsnitt samt en avslutande prov- och rekapitulationsdel. Utöver detta framkom ett antal lärdomar som sedan förfinades till designprinciper. DISKUSSION: Förutom kursöversikten som togs fram formulerades sex designprinciper vid utformning av e-kurser inom området för Offentlig upphandling som riktar sig mot Bygg- och Anläggningsbranschen. Dessa tar upp aspekter så som Kurslängd, Diskussionsmöjligheter, Slutprov, Innehållsfokusering, Genomgång av funktioner samt Kursplattformens utförande. Med hjälp av resultatet kan man utveckla en e-kurs för offentlig upphandling med särskild inriktning mot Trafikverket såväl som bygg- och anläggningsbranschen.

IT är idag en naturlig del i samhället och de flesta organisationer är i stor utsträckning beroende av IT-stöd. Ett naturligt resultat av detta är att många organisationer idag upphandlar IT-stöd av diverse leverantörer varpå en IT-upphandlingsprocess genomförs. Men en IT-upphandling medför även ett stort antal risker för den som upphandlar, varpå frågan vi då ställer oss är: hur identifieras dessa risker under IT-upphandlingsprocessen? Vår avsikt med denna studie är att förklara hur systematisk omvärldsanalys kan stödja riskhantering i IT-upphandlingsprocessen. I denna uppsats redogör vi för en kvalitativ studie där två case studerats med hjälp av två iterationer av intervjuer. Empirisk insamlad data har möjliggjort framtagande av förklarande processmodeller av IT-upphandlingsprocesser hos de två casen, vilka tillsammans med den tolkningsmodell som tagits fram under litteraturstudien har utgjort en grund för att som resultat av denna studie ta fram FIKA-modellen, vilken vi föreslår förklarar hur systematisk omvärldsanalys kan tillämpas för att identifiera IT-upphandlingsrelaterade risker.