For a long time, Sweden, as an administrative nation, has held a high international reputation from various perspectives. One of the primary perspectives has been regarding the transparency and impartiality of Swedish administrations. However, in recent times, the question of whether Sweden is more corrupt than previously believed has become a subject of public debate. Transparency and impartiality have undoubtedly been called into question, making it interesting to study the potential occurrence of corruption within Swedish administrations. This study focuses on public procurement, which is the part of Swedish administrations that generates the most revenue, making it interesting from a corruption perspective. The purpose of this study is to examine how public procurers define corruption and how they view the subject in general. To do this, we use two research questions: How do officials define and interpret the concept of corruption, and how can it be relevant in combating potential corruption risks? Also, how do officials perceive the corruption issue based on the public's and the academic community's views on public procurement? The study is conducted using a qualitative method in the form of interview responses from 4 selected officials from different municipalities. The interview material is analyzed using ideal types to categorize the officials' opinions. The results of this study provide an insight, among other things, into the fact that the interviewed officials have some difficulty defining what constitutes corruption. The outcome of this study indicates certain aspects of the officials' thoughts and opinions, which is a topic in the research field that we have so far found relatively unexplored. Hopefully, this study can contribute to raising awareness of the subject and pave the way for further research.

No description available.

Offentlig upphandling av byggentreprenader är en komplex process som involverar både generell kompetens inom upphandling relaterad till upphandlingsförfaranden enligt Lagen om offentlig upphandling och kompetens inom projektledning för att välja entreprenadform, ersättningsform, samverkansform och för att utforma tilldelningskriterier. En utveckling av upphandlingen förutsätter att projektledare, och upphandlare, samarbetar och är involverade i utvecklingsprocessen. För att de två olika kunskapsområden ska integreras med varandra krävs det att socialisation sker mellan rollerna enligt SECI-modellen. Kunskapen behöver vidare överföras på en högre, organisatorisk nivå för att utveckla upphandlingsarbetet. En förutsättning är att kunskapen kodifieras för att, enligt SECI-modellen, kunna internaliseras av andra medarbetare inom en organisation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samarbetet mellan upphandlare och projektledare fungerar när det kommer till utveckling av det offentliga upphandlingsarbetet av byggentreprenader och hur kunskapsöverföring kan se ut i upphandlingsfasen. En fallstudie genomfördes med fyra upphandlande myndigheter med empiri som hämtades in genom semistrukturerade intervjuer med upphandlare och projektledare i de fyra olika fallen. En intervju med en representant från Upphandlingsmyndigheten genomfördes också för att undersöka hur de stödjer utvecklingsarbetet hos de upphandlande myndigheterna. Empirin analyserades med teorier om kunskapsöverföring och kunskapsintegration. Resultatet visade att samarbetet påverkas av hur centraliserad organisationen av upphandlingsfunktionen är. Ju mer centraliserad en organisation av upphandlingsfunktionen var desto färre tillfällen för kontakt verkade ske mellan rollerna. Detta kan leda till att processen socialisation inte sker i tillräckligt hög utsträckning vilket i sin tur kan påverka tillgången till kodifierad kunskap. Arbetet med kunskapsöverföring varierade mellan de fyra olika fallen och kan förklaras med att de har olika förutsättningar och resurser för att åstadkomma kunskapsöverföring på kollektiv nivå. Detta visar sig även i utnyttjandet av Upphandlingsmyndighetens stödfunktioner där interna resurser inom de upphandlande myndigheterna kan täcka detta behov av stöd. Däremot utnyttjades den kodifierade kunskapen i form av exempelvis kriteriedatabaser frekvent av samtliga upphandlande myndigheter i studien. / Public procurement of construction contracts is a complex process that involves both general competence in procurement related to procurement procedures according to the laws of public procurement, and competences in project management to choose contract delivery form, payment form, collaboration form and to design the selection of supplier. A development of the procurement requires that project managers, and procurers, cooperate and are involved in the development process. In order for the two different areas of knowledge to be integrated with each other, it is required that socialization takes place between the roles according to the SECI model. The knowledge also needs to be transferred on a higher, organizational level to develop the procurement work. A prerequisite is that the knowledge is codified so that, according to the SECI model, it can be internalized by other employees within an organization. The purpose of this work is to investigate how the cooperation between procurers and project managers works when it comes to the development of the public procurement of construction contracts and how knowledge transfer can look like in the procurement phase. A case study was conducted with four contracting authorities and empirical data was obtained through semistructured interviews with procurers and project managers in the four different cases. An interview with a representative from The National Agency for Public Procurement was also conducted to investigate how they support the development of the contracting authorities. The data were analyzed with theories of knowledge transfer and knowledge integration. The results showed that the collaboration is affected by how centralized the organization of the procurement function is. The more centralized the organization is, the fewer opportunities of contact are taking place between the roles. This can lead to the socialization process not taking place to a sufficient extent, which in turn can affect the availability of codified knowledge. The work with knowledge transfer varies between the four different cases and can be explained by the fact that they have different prerequisites and resources for achieving knowledge transfer at a collective level. This is also evident in the utilization of the support functions of The National  Agency for Public Procurement, where internal resources within the contracting authorities can cover this need for support. On the other hand, codified knowledge in the form of, for example, criteria databases are used frequently by all contracting authorities in the study.

<p>Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet.</p> / <p>As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.</p>

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet. / As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.

The purpose of this paper is to study the connection between the goal and strategy of public procurement in the Swedish municipality of Umeå. Working from a previous framework, an updated model is proposed, wherein the theory is expanded with new developments on the subject and a new method for analysis. These new developments pertain the developing study of possibilities regarding Public Procurement for Innovation, and the recently available supply strategy of In-House Procurement. The analytical method used is a deductive content analysis, applied to a sample of ten public procurement contracts. The results from this analysis breaks with previous results, showcasing that Umeå municipality’s contracts with Socio-Economical priorities does not necessarily utilize closer contract-cooperation than those with Regulatory and Commercial priorities, whereas Procurement of Innovation likely does. Results of In-House procurement are inconclusive, with the conclusion that preference depends on outside factors. Going forward, it is proposed that studies focus on expanding current theory on the subject, especially on the theoretical strains of Public Procurement for Innovation and In-House Procurement. Moreover, it is also proposed that future studies should focus on which strategies Swedish municipalities utilise in public transactions, as well as study current developments in Swedish municipal public management.

Public procurement is described as trade in goods andservices by government agencies. Carrying out aprocurement of information systems according to atraditional purchasing process is challenging if the intendedsystem is extensive or complex, as many requirements andother documentation are needed for a supplier to be able tocarry out the assignment. This makes it challenging forsuppliers to deliver a product that meets the customer'sexpectations and is one of the reasons why many public ITprojects fail today.System development has been conducted as standardaccording to an agile development process for many years.To be able to apply the agile way of working in systemdevelopment work in the public sector, a new way ofprocuring is required. This is done by describing whichimpact goals the business wants the system to satisfy andthen sets requirements for the development team that willcarry out the work, instead of setting requirements for thesystem.The knowledge gap identified and which the study aimed toinvestigate was how agile development teams should beevaluated, so that it is ensured that the supplier who winsthe procurement is also the development team that candeliver the most cost-effective solution for the contractingauthority.A qualitative study has been carried out, which was basedon a literature review to map the current state of knowledgein the field and to create a theoretical basis to start from. Theempirical material has been collected by conducting eightsemi-structured interviews with respondents from thecustomer and supplier side in public procurement of agiledevelopment teams. The collected material has beenanalysed to map success factors in evaluating agiledevelopment teams in public procurement.The study resulted in five success factors that were identifiedas important to consider when evaluating agile developmentteams, these are clear impact goals, mature organization,competence in the agile working methods, evaluation of softfactors and a clear project plan. By identifying and ensuringthese factors during the evaluation phase in publicprocurement, the contracting authority can procure thesupplier that best meets their expectations. / Offentlig upphandling beskrivs som handel av varor ochtjänster av statliga verksamheter. Att genomföra enupphandling av informationssystem enligt en traditionellinköpsprocess är utmanande om det påtänkta systemet äromfattande eller komplext eftersom det behövs en stormängd krav och annan dokumentation för att en leverantörska kunna genomföra uppdraget. Detta gör det utmanandeför leverantörer att leverera en produkt som motsvararbeställarens förväntningar och är en av anledningarna till attmånga offentliga IT-projekt misslyckas idag.Systemutveckling bedrivs som standard enligt en agilutvecklingsprocess sedan många år tillbaka. För att kunnatillämpa det agila arbetssättet vid systemutvecklingsarbeteninom offentliga sektorn så krävs ett nytt sätt att upphandla.Detta görs genom att beskriva vilka effektmål verksamhetenvill att systemet ska tillfredsställa och sedan kravställskompetenser på det utvecklingsteam som ska genomföraarbetet, i stället för att ställa krav på systemet.Den kunskapslucka som identifierats och som studien syftatatt undersöka var hur agila utvecklingsteam bör utvärderas,så att det säkerställs att den leverantör som vinnerupphandlingen också är det utvecklingsteam som harförmågan att leverera den mest kostnadseffektiva lösningenför den upphandlande myndigheten.En kvalitativ studie har genomförts, som utgått från enlitteraturgranskning för att kartlägga det aktuellakunskapsläget inom området och för att skapa en teoretiskgrund att utgå från. Det empiriska materialet har samlats ingenom att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer medrespondenter från beställar- och leverantörssidan vidoffentlig upphandling av agila utvecklingsteam. Detinsamlade materialet har analyserats för att kartläggaframgångsfaktorer vid utvärdering av agila utvecklingsteamvid offentlig upphandling.Studien resulterade i fem framgångsfaktorer somidentifierats som viktiga att beakta vid utvärdering av agilautvecklingsteam, dessa är tydliga effektmål, mogenorganisation, kompetens inom de agila arbetssättet,utvärdering av mjuka faktorer och tydlig projektplan.Genom att kartlägga och säkerställa dessa faktorer underutvärderingsfasen inom offentlig upphandling, kan denupphandlande myndigheten upphandla den leverantör sommotsvarar deras förväntningar på bäst sätt.

The aim of this study was to understand how evaluations are implemented and used in procured nursing homes for elderly. Our methodological approach consisted of a single-case study research. The case in this study was Växjö municipality. Three procured nursing homes for elderly were chosen in the municipality as examples of implementation and use of evaluation. The method for retrieving empirical data and the analyzing of it was based on triangulation. The empirical data was retrieved by semi-structured interviews with representatives from Växjö municipality and the suppliers. Empirical data was also retrieved from documents concerning the procurements and the evaluation process present in this study. The empirical data was analyzed on the basis of the neo-institutional theory and previous research that explain the implementation and use of evaluations. The result shows that evaluations are used as audit to control the suppliers and occur at three different levels in the municipality. The result also shows that the context and legitimacy of an organization affects the implementation and use of the evaluations. The result has made us question the use of evaluation at the overall level in view of the political debate at this level. The source of our doubts lies in that there are ideological differences in how politicians value procurement that may influence the use of evaluation. The ways the municipality implements and uses evaluations appear to be institutionalized.

Då den svenska offentliga sektorn handlar kontorsmaterial, idrottsarenor, tjänster eller andra former av inköp hamnar detta under benämningen offentlig upphandling. Den totala summan av offentlig upphandling i Sverige uppskattas överstiga 500 miljarder svenska kronor årligen. När en offentlig upphandling skall genomföras skapas ett förfrågningsmaterial från upphandlaren genom vilket leverantörer får lämna anbud om att kunna slutföra det kontrakt som erbjuds. När anbuden kommer in är det upphandlarens uppgifter att avgöra vilket anbud som är det mest fördelaktiga, detta genom att väga olika faktorer emot varandra. Denna studie undersöker ifall faktorn pris prioriteras i denna beslutsfattande situation från upphandlaren. Resultaten visar på att pris först i slutändan är den faktor som avgör vilken leverantör som blir vinnare i budgivningen, men detta är först efter att andra faktorer redan har blivit beaktade och påverkat faktorn pris. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Under de senaste decennierna har idrottens värld genomgått stora förändringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rättigheter. På den hårt konkurrensutsatta TV-marknaden är idrottsevenemang det särklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrågan på TV- rättigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frågor om vissa försäljningsförfarandens förenlighet med EG-rättens konkurrensregler. Framförallt har Kommissionen varit kritisk mot idrottsförbunds kollektiva försäljning av rättigheterna till populära evenemang, såsom matcherna i de nationella fotbollsligorna. Man menar att detta förfarande begränsar konkurrensen mellan de deltagande klubbarna och förvränger konkurrensen på marknaden i efterföljande led, d.v.s. TV-marknaden, på ett oacceptabelt sätt. De konkurrensskadliga betänkligheterna är särskilt uppenbara då en köpare erbjuds ensamrätt att sända från ett evenemang. I ett sådant fall kan den kollektiva försäljningen skapa en produkt som endast ett fåtal stora mediaföretag har råd att köpa. Dessutom gör exklusiviteten att köparens konkurrenter helt stängs ute från värdefullt programinnehåll. </p><p>Denna uppsats argumenterar för att kollektiv försäljning är av avgörande betydelse för idrottens möjligheter att värna om solidariteten mellan starka och svaga klubbar, liksom mellan idrottens olika nivåer. Förfarandet möjliggör en omfördelning av försäljningsintäkterna som är nödvändig för att vidhålla en någorlunda jämn balans mellan klubbarna i en liga. Utan en sådan balans skulle idrotten förlora en av sina viktigaste ingredienser, nämligen osäkerheten kring resultatet. I många fall kan idrottens speciella karaktär därför rättfärdiga ett undantag från EG:s konkurrensregler. </p><p>När det gäller exklusivitetsavtal finns det mindre anledning att ge undantag. De konkurrensskadande riskerna i form av strypta marknader och förstärkning av monopolställningar är anmärkningsvärda. Å andra sidan bör man uppmärksamma att det är just ensamrätten som genererar större delen av idrottsassociationernas inkomster. Det vore inte rimligt att helt förbjuda dessa att utnyttja denna inkomstkälla. Därför bör exklusivitetsavtal kunna godkännas under ett antal förutsättningar; framförallt att de bör vara mycket begränsade i omfattning och varaktighet.</p>