Studiens syfte är att belysa på vilket sätt innebörden av begreppen privat och offentligt behandlas i kvällstidningars nyhetsberättande vid rapportering av händelser som berör uppsägning av arbetstagare efter deras förehavanden på Facebook. Den ämnar även bidra till ökad insikt om de faktorer som ligger till grund för hur nyhetsberättelsen framställs. Slutsatser: Kvällstidningarnas framställning av privat respektive offentligt är en, av tidningarna själva, framlagd syn av begreppens innebörd. Vidare präglas textinnehållet i tidningarnas nyhetsberättande genomgående av sensations- journalistik och fokus på den enskilde individen. Studiens resultat påvisar även den komplexitet som uppstår kring vad som är privat respektive offentligt när gemenskapsnätverk förflyttas från offline- till onlinemiljöer.

The main purpose of this study is to investigate and with it clarifying what is meant by a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons. More specifically, what is valid reason and what is required for that demand to be regarded as fulfilled. To my help to achieve this I have asked questions such as what kind of behavior from the employee can be the basis for a valid termination of the employment, what factors do the court put emphasis on in a trial and what is the requirements for the employer during the dismissal. The study has further objectives which are to illustrate the phenomenon of valid reason from a diversity perspective and from an international perspective. To achieve those objectives following questions have been asked: Is some groups covered in a greater extent than others by the requirement that a termination of employment must have valid reasons and are there international counterparts to the Swedish requirement that a dismissal must be factually based. What emerged from the study judicial inquiry is that the phenomena to which the employee is guilty of first is to see as valid reason when the employee are aware of the obligations undertaken in the employment but acting against them and inflicts some sort of damage for the employer. With regard to the employer's obligations in a termination proceeding are they to see as comprehensive and can be summed up to the fact that the employer should do everything in his power to avoid a dismissal. When it comes to the factors a court should take into account is this also a matter of major proportions. The court shall take into account all of the circumstances relating to the dismissal, which means that, with absolutely certainty, determine in advance what the court will decide is an almost impossible task. Furthermore, it emerged from the study that the requirement that a dismissal for personal reasons must be based on valid reasons may come to certain groups of workers to a greater extent than others. The study's investigation also indicates that the Swedish legislation, as it reads today, probably in breach of regulations enacted by the European Union.

No description available.

When a person gets unemployed there is a possibility to apply for unemployment benefit, and if a person gets sick they can apply for using  the mandatory sickness insurance. At first sight this can seem beneficial for individuals, but when taking a closer look at the regulations for the two insurances it is possible to see that that is not always the case. The insurances affect each other in such a way that if a person uses one of the insurances the other insurance cannot be used at the same time. Because if a person is sick they are supposed to use the sickness insurance, and if they are unemployed they are supposed to use the unemployment insurance. Although there is a situation where an individual is neither unemployed nor sick regarding to the regulations. That is the case when a person has received sickness benefit for 180 days. In that situation the Social Insurance Agency is supposed to do an assessment of the person´s possibility to work compared to the whole labor market. If in this case, the Social Insurance Agency finds that the person has a possibility to work, the right to the sickness benefit is withdrawn, even if the person has a medical certificate saying the person is still sick. When the person then turns to the unemployment agency, no unemployment benefit will be granted, since the person is sick and therefor has no possibility to work. The result is that the person is not sick enough according to the sickness insurance, but to sick according to the unemployment insurance. Thus, the person has no right to any of the two insurances.                       The situation mentioned above is the focus for this essay, and the integration between the two regulations will be examined by using different sources of law. In that way it is possible to take different aspects into consideration. The first part of the essay will focus on the regulations and the requirements for receiving benefit. After that the motives to the regulations will be examined, followed by cases illustrating the actual application of the regulations. Analyzes and conclusions will be found in the different chapters of the essay, and they will be put together in a final chapter. The result of the analyze is that the regulations are not applied in a way that is consistent with the motives to the regulations, and the purpose they are supposed to fulfill. Therefor a harmonization of the regulations is needed, so that individuals do not risk being without benefit when they are not able to work and therefor need financial support, which is the purpose with the insurances.

No description available.

No description available.

Globaliseringen anses ha ökat omsättningen på arbeten i Sverige. För en del människor har omsättningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete på grund av uppsägning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omställningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd på arbetsplatsen i samband med deras uppsägning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillräckligt i samband med omställningen. Många av de intervjuade menade att det hade orsakat dem och deras kollegor oro och irritationer. De var mest negativa till hur arbetsgivarna informerat om uppsägningarna. De intervjuade var överlag mycket positiva till det stöd och de tjänster omställningsföretagen erbjudit dem. De flesta tyckte att de insatser de blivit erbjudna var tillräckliga för att nå en ny sysselsättning. Om jag utgår ifrån Karaseks & Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell skulle detta innebära att de anställdas krav på att hitta en ny sysselsättning ökar vid en uppsägning. Arbetsgivarna minskar de uppsagdas kontroll över sin arbetssituation. Detta ökar de anställdas risk för stress och ohälsa. Socialt stöd kan balansera höga krav och låg kontroll och minska risken för ohälsa. Arbetsgivarna erbjuder inte i någon stor utsträckning socialt stöd. Det blir omställningsföretagen som erbjuder det mest betydelsefulla stödet. Ett sätt som arbetsgivarna skulle kunna använda sig av för att stödja de uppsagda och minska deras oro och stress är att förbättra kommunikationen och informationen till de uppsagda. Mitt resultat visar att de uppsagda ser det som deras eget ansvar att finna en ny sysselsättning.

Krav- och resursmodellen centreras kring antagandet att olika krav och resurser inom arbetet påverkar medarbetare och dess mående, prestation och agerande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur utvalda krav och resurser korrelerar med de arbetsrelaterade utfallen arbetstrivsel, arbetsprestation och intention till uppsägning samt om resurserna mildrar kravens samband med dessa tre utfall. Studien baserades på en enkätundersökning inom handel- och besöksnäringen (N=207), en bransch som är känd för sin höga personalomsättning och som under de senaste åren rapporterat utmaningar med sin kompetensförsörjning. Resultatet från den hierarkiska multipla regressionsanalysen visade ett positivt samband mellan autonomi och arbetstrivsel, autonomi och arbetsprestation, feedback och arbetstrivsel samt rollkonflikt och intention till uppsägning. Ett negativt samband kunde ses mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Vidare fann studien att feedback har en mildrande effekt på det negativa sambandet mellan rollkonflikt och arbetstrivsel. Ytterligare interaktionseffekt sågs mellan autonomi och arbetsbelastning på utfallsvariabeln intention till uppsägning. Studien belyser i sin helhet att handel- och besökningsnäringen med fördel bör arbeta för arbetstagares självstyre samt en god feedbackkultur för att proaktivt kunna arbeta med rådande kompetensbrist. Fler studier bör dock utföras inom området för att kunna dra ytterligare slutsatser. / Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning

An employee’s job performance does not necessarily decrease just because the employee gets older. But there is an anticipated correlation between reduced job performance and age with respect to certain job assignments. Along with an increased life expectancy in today’s society it’s important to promote equal opportunities regardless of age. The purpose of this thesis is to clarify under witch circumstances a dismissal due to insufficient work performance is justified. Furthermore this thesis purpose is to clarify how current legislation affects elderly’s position on the Swedish labour market when it comes to dismissal due to insufficient work performance. Even though Swedish and EU provision protect senior employees rights to some extent, there are still gaps in the legislation that can disfavour elderly´s possibilities to maintain their employment. In order to answer the research questions at issue a traditional legal dogmatic method is applied in combination with a sociological law perspective.

I och med den stora personalomsättningen inom välfärdsjobben i offentlig sektor (SKL, 2018) är studiens syfte att ta reda på om upplevelsen av, samt förutsättningarna för, medarbetarinflytande bland undersköterskor inom kommunal äldreomsorg har någon inverkan på deras intentioner att stanna i organisationen. Studien utgår från en kvalitativ intervjustudie. Studiens resultat visar på att majoriteten av undersköterskorna upplever en känsla av medarbetarinflytande, samt goda förutsättningarna till det. Hälften av undersköterskorna upplever att tilldelat ansvar samt möjligheten att föra sin talan till sin chef, vilka tillhör förut­sättningarna till medarbetarinflytande, har en inverkan på viljan att stanna kvar. Utifrån studiens slutsats är det viktigt att verksamhetschefer främjar tillit via kommunikation samt utdelning av ansvar till sina medarbetare. De största motivationsfaktorerna för medarbetare att stanna kvar i en organisation är det ömsesidiga ansvaret med chefen samt de sociala interaktionerna med vårdtagare och kollegor.