Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

The present Bachelor thesis examines the medial representations of ”vulnerable areas” (Swedish:”utsatta områden”) and the people living in those areas. In order to achieve my purpose a qualitative discourse analysis is conducted by applying Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory. A total of 14 debate articles and editorial pages published in the two Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed. Three prominent discourses are identified in the analysis: a criminalization discourse, an ethnification discourse and a poverty discourse. The first two are found to be most prominent in the empirical material. The result shows that the construction of the collective identity of people living in ”vulnerable areas” substantially is fixated around ethnicity and criminality. This is believed to have an impact on the public debate about interventions in these areas. / <p>2019-02-19</p>

Andelen barn och ungdomar som befinner sig ett socialt utanförskap halkar efter alltmer i samhället. Att befinna sig ett socialt utanförskap kan medföra en rad negativa konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället. Det finns ett stort behov av att belysa framgångsrika exempel på sociala innovationer, inriktade på unga i socialt utsatta områden, som kan förbättra deras välfärd och framtidsutsikter. Syftet med examensarbetet var att beskriva verksamheten ”Nattfotboll” utifrån programteori och undersöka dess förutsättningar för att skalas upp utifrån teorier om spridning av interventioner. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign bestående av en fokusgruppsintervju med initiativtagare och projektledare, semistrukturerade intervjuer med 10 ledare och 21 ungdomar samt tre strukturerade observationer i samband med idrottsaktiviteter i Sandviken och i Örebro. Resultatet visade att konceptet Nattfotboll kännetecknades av flera viktiga kärnkomponenter och nyckelidéer. De komponenter som tillskrevs mycket stor betydelse för utfallet var de unga, utvalda ledare som drev idrottsverksamheten, men även den lokala projektledaren. Verksamheten visade sig främja ett relationsbygge mellan ungdomarna och ledarna som var betydelsefullt: ungdomarna fick tillgång till unga förebilder, medan de unga ledarna kunde växa som individer. Verksamheten erbjuder en träffpunkt som bidrar till att ungdomar breddar sitt kontaktnät, blir mer fysiskt aktiva och erbjuds en väg in i föreningslivet, då många av ledarna själva är idrottsaktiva. Studien visar att Nattfotbollskonceptet innehåller de fem kategorier som är nödvändiga för en framgångsrik uppskalning; Kärnkomponenter &amp; Nyckelidéer, Upplägg, Kommunikation, Resultatmätning &amp; Feedback samt Ledarskap. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att fördjupa förståelsen för vad interventionen har för betydelse för ledarna som individer. / A great number of children and adolescents who are in a social exclusion is lagging behind in society. A social exclusion can lead to a number of negative consequences for both the individual and the community. There is a great need to highlight successful examples of social innovations aimed at young people in socially vulnerable areas that can improve their well-being and prospects. The aim of the thesis was to describe the innovation Night Football on the basis of program theory and also examine its conditions for scaling up on the basis of diffusion theory and a framework for spread. The study was conducted with a qualitative study design consisting of a focus group interview with initiators and project managers, semi-structured interviews with 10 leaders and 21 young participants, as well as three structured observations in connection with sports activities in Sandviken and Örebro. The result showed that the Night Football concept was characterized by several key core components and key ideas. The components attributed to the outcome were the young, chosen leaders who run the sport activities, but also the local project manager. The innovation turned out to promote important relationships between the young people and the leaders: young people gained access to young role models, while young leaders could grow as individuals. The innovation offers a meeting point that helps young people broaden their network of contacts, becomes more physically active and they are also offered a way into sports associations, as many of the leaders themselves are connected to sport clubs. The study shows that the Night Football concept contains the five categories necessary for a successful upscale; Core components &amp; Key ideas, Structure, Communication, Performance Measurement &amp; Feedback, and Leadership. Further research could help to deepen the understanding of the innovations impact on the leaders as individuals.

The aim of this study is to explore what motivates youth from so called “exposed” areas to commit to voluntary work, and how the youth view their own role and the role of the organisation in a context of social mobilization. In order to answer the research questions of this study, the commitment of youth in a non-profit organization has been studied using several different methods of data collection. In order to measure the function of motivation amongst the youth, the survey Volunteer Functions Index (VFI) has been used. VFI is a tool used to measure motivation based on what functions an activity performs in the life of the individual. In order to achieve a greater understanding and be able to explore aspects that the VFI does not cover, four semi-structured interviews were conducted with current and former members of the organization. In order to better understand the context of the organization and to be able to ask more questions during the interviews, a participant observation was done within the work of the organization. The study shows that the youth that participate in the study perceive their commitment in the organization as an important part of their identity and that the identity is an important aspect of what possible actions are perceived to be available and attractive. It also seems as if the commitment to the organization is tied to the opportunity to change the social conditions for one self and others. The study also shows that the organization has been more successful in achieving social mobilization amongst girls than amongst boys, and that some of the participants attribute this to the gender roles that permeate the area / Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar ungdomar från så kallade utsatta områden till att engagera sig ideellt samt hur ungdomarna uppfattar sin egen och organisationens roll i en kontext av social mobilisering. För att kunna besvara studiens frågeställning har ungdomars engagemang i en ideell verksamhet studerats med hjälp av flera olika datainsamlingsmetoder. För att mäta ungdomarnas motivationsgrunder har enkäten Volunteer Functions Index (VFI) använts, ett verktyg som mäter motivation utifrån vilka funktioner aktiviteten har i individens liv. För att skapa en djupare förståelse och kunna fånga upp aspekter som inte täcks in av VFI har fyra semi-strukturerade intervjuer genomförts med nuvarande och före detta deltagare i organisationen. För att skapa förståelse kring kontexten och skapa förutsättningar för att ställa fler frågor under intervjuerna föregicks dessa av en deltagande observation inom organisationens verksamhet. Materialet visar på att ungdomarna som deltar i studien uppfattar engagemanget i organisationen som en viktig del av sin identitet och att identiteten är viktig för vilka handlingsalternativ som man uppfattar som möjliga och attraktiva. Det tycks dessutom som att engagemanget i organisationen är kopplat till möjligheten att förändra de sociala förutsättningarna för sig själva och andra. Studien visar också att organisationen varit mer framgångsrik med social mobilisering bland tjejer än bland killar och att vissa av deltagarna kopplar detta till de könsroller som genomsyrar området.

Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.

For many years, camera surveillance has been used for crime prevention purposes in public places, but also in vulnerable areas. However, the use of camera surveillance has in many cases been complicated in connection with, among other things; privacy, exercise of power and segregation. This is a study on camera surveillance in vulnerable areas with a demarcation point to the city of Uppsala and Västerås. The purpose of this study is to see how the inhabitants of the vulnerable areas, actually experience camera surveillance in vulnerable areas. The study also aims to see what intentions are behind camera surveillance in the vulnerable areas of Uppsala and Västerås. The choice of method is based on a qualitative study in the form of semi-structured interviews with a total of ten respondents, eight of whom are residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås and two of the respondents are municipal employees from Uppsala and Västerås municipality. The two respondents with municipal employment have different years of experience in surveillance, security and crime prevention. The data analysis has been in the form of both an inductive and deductive analysis where different themes have been used to clarify the results. The selection of the different themes has been based on both the theoretical framework and the collected data. It turned out that for the research question; “How is camera surveillance in vulnerable areas perceived by residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” there were varied responses in certain occasions, for different categories. Some of the respondents saw the good of camera surveillance, while others saw it as an offensive and sometimes unnecessary measure. For the supplementary side-to-side question; “What are the intentions behind camera surveillance in vulnerable areas in Uppsala and Västerås?" the two municipal respondents had similar answers; camera surveillance aimed to reduce crime, especially drug sales, which both respondents mentioned. / Kameraövervakning har i många år använts i brottsförebyggande syfte på allmänna platser, men även i utsatta områden. Dock har användningen av kameraövervakningen i många fall varit komplicerad i samband med bland annat den personliga integriteten, maktutövning och segregation. Därmed handlar föreliggande studie om kameraövervakningen i utsatta områden med avgränsning till Uppsala och Västerås stad. Syftet med föreliggande studie är att se hur invånarna i de utsatta områdena, faktiskt upplever kameraövervakningen i utsatta områden. Studien syftar även till att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås. Valet av metod grundar sig på en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter, varav åtta är invånare från utsatta områden i Uppsala och Västerås och två av respondenterna är kommunanställda från Uppsala- och Västerås kommun. De två respondenterna med kommunanställning har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. Dataanalysen har varit i form av både en induktiv samt deduktiv analys där olika teman har använts för att tydliggöra resultatet. Urvalet för de olika teman har grundat sig på dels det teoretiska ramverket och dels det insamlade datamaterialet. Det visade sig att för forskningsfrågan; ”Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?”  varierade svaren i vissa tillfällen, för olika kategorier. Vissa av respondenterna såg det goda med kameraövervakningen, medan andra såg det som en kränkande och ibland onödig åtgärd. För den kompletterande bifrågan; ”Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?” gav de två kommunanställda respondenterna liknande svar; kameraövervakningen syftade till att minska på brottsligheten, framförallt narkotikaförsäljning, som båda respondenterna tog upp.

This thesis is a qualitative study based on semi-structured interviews that were conducted with six highly educated young second-generation immigrants from the deprived neighborhood of Bäckby in Västerås. By aiming to understand how the participants portray their substantive citizenship and its impact upon political participation as an essential pillar of Swedish democracy, the author focused upon how the participants described their perceived discrimination, sense of belonging, transnationalism, and political participation. The answers were transcribed using the intelligent verbatim method and coded deductively based on a wide range of relevant literature. Among many findings, the study showed that the participants were aware of the bright barrier framing their place of comfort as well as they were highly attached to Bäckby. However, the majority of the participants considered the homeland to be a country outside of Sweden. Peregrinus citizenship was the outcome of the author's interpretations of the participants' substantive citizenship, which also was a possible explanation of the low interest in politics that the participants illustrated through their answers. Among the study's conclusions was stated that the second-generation immigrants are not only a risk group because of social risk factors present within the deprived neighborhood, but also because of the similar factors present outside of it. / Det här examensarbete är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex högutbildade unga andra generationens invandrare från den eftersatta stadsdelen Bäckby i Västerås. Genom att försöka förstå hur deltagarna framställer sitt substantivmedborgarskap och dess inverkan på det politiska deltagandet som en viktig pelare i den svenska demokratin fokuserade författaren på hur deltagarna beskrev sin upplevda diskriminering, känsla av tillhörighet, transnationalism och politiskt deltagande. Svaren transkriberades med hjälp av den intelligenta Verbatim metoden och kodade deduktivt baserat på ett brett spektrum av relevant litteratur. Bland många fynd visade studien att deltagarna var medvetna om den ljusa barriären som inramade sin komfortplats och de var mycket fästa vid Bäckby. Majoriteten av deltagarna ansåg dock att hemlandet var ett land utanför Sverige. Peregrinus medborgarskap var resultatet av författarens tolkningar av deltagarnas substantivmedborgarskap, vilket också var en möjlig förklaring till det låga intresse för politik som deltagarna illustrerade genom sina svar. Bland studiens slutsatser uppgavs att andra generationens invandrare är inte bara en riskgrupp på grund av sociala riskfaktorer som finns inom det utsatta området, utan också på grund av liknande faktorer som finns utanför det.

Denna studie handlar om hur svenska media belyser kriminaliteten i fyra av Sveriges mest omtalade utsatta områden. Med hjälp av tre svenska nyhetstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen är syftet med denna studie att undersöka hur dessa belyser problematiken med kriminalitet i fyra geografiskt sett utplacerade områden i Sverige; Vivalla, Tensta, Gottsunda och Rosengård. Studien syftar även till att undersöka om det går att se att nyhetsrapporteringen kring dessa områden kan påverka samhällets syn på dem. En kvalitativ metodansats, i form av innehållsanalys valdes för att få en djupare inblick i, för studien relevanta nyhetsartiklar. Resultatet från utvalda nyhetsartiklar har analyserats med tidigare forskning och de teorier som studien innefattar, vilket är Beckers stämplingsteori, Wacquants teori om territoriell stigmatisering och McCombs och Shaws dagordningsteori. Resultatet visar på att det framförallt rapporteras om vapenbrott/skjutningar, våldsbrott och explosioner/sprängningar i de fyra utsatta områdena. Nyhetsartiklarna handlar om allt från när brottet begås till när dom faller. Vi har kunnat se att det rapporteras om en social utsatthet och hur gängkriminaliteten har en negativ påverkan i dessa fyra områden. Det framkommer även att det att det främst är polisen som nämns i nyhetsrapporteringen som utomstående aktör, men även socialtjänst, räddningstjänst och politiker nämns i en mindre omfattning. / This study is about how the Swedish media highlights crime in four of Sweden's most mentioned vulnerable areas. With the help of three Swedish newspapers, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, the purpose of this study is to investigate how these illustrate the problem of crime in the problem of crime in four geographically located areas in Sweden; Vivalla, Tensta, Gottsunda and Rosengård. The study also aims to investigate whether it is possible to see that news reporting around these areas can affect society's view of them. A qualitative method, in the form of content analysis, was chosen to get a deeper insight into news articles relevant to the study. The results from selected news articles have been analyzed with previous research and the theories that the study includes, Becker's labelling theory, Wacquant's theory of territorial stigma and McCombs and Shaw's agenda setting theory. The results show that there are mainly reports of gun violence/shootings, crime of violence and explosions in the four vulnerable areas. The news articles are about everything from when the crime is committed to the conviction. We have been able to see that there are reports of social vulnerability and how gang crime has a negative impact in these four areas. It also appears that it’s mainly the police that are mentioned in the news reporting as external actors, but also social services, rescue services and politicians are mentioned to a lesser extent.

No description available.

No description available.