<p>Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på</p><p>uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt</p><p>uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material</p><p>samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga</p><p>informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att</p><p>inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och</p><p>vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna</p><p>lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar</p><p>vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig</p><p>prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som</p><p>resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla</p><p>för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus på uttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligt uttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens material samlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtliga informanter arbetar med prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för att inlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi och vokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarna lyssnar på olika varieteter av talad svenska. Studien och tidigare forskning påvisar vikten av att inkludera prosodi i andraspråksundervisningen eftersom en felaktig prosodi har stor betydelse för inlärares uttal i andraspråket. De delar i prosodin som resultatet betonar är satsmelodi, huvudbetoning och rytm vilka anses vara betydelsefulla för att andraspråksinlärare ska tillägna sig ett förståeligt uttal.

Syftet med denna studie är att undersöka korrelationen mellan brytning och förståelighet hos andraspråkstalare. Samtidigt undersöks hur stor uttalsförändringen blir efter en period med riktad uttalsträning. Fem palestinska andraspråkstalare har i samband med åtta veckors uttalsundervisning talat in sammanlagt 30 yttranden, både intränat och fritt tal. Dessa yttranden har därefter bedömts av en lyssnarjury på 45 personer som har skattat brytning och förståelighet på en niogradig skala. Lyssnarjuryn kommer från skilda yrkeskategorier, lärare såväl som andra yrkesgrupper, utlandsfödda som svenskfödda. Det sammanlagda resultatet visar att det inte är svårt att förstå vad som sägs trots att brytningen upplevs som relativt kraftig. Det förekommer vissa skillnader mellan de olika lyssnarkategorierna. Gruppen svensklärare har lättast att förstå vad som sägs och upplever brytningen mindre medan lyssnargruppen utlandsfödda med annat modersmål än informanterna har svårast att förstå och bedömer brytningen som kraftigast. Landsmän till informanterna skattar brytning och förståelighet likartat med svensklärargruppen. Slutligen visar studien, enligt jurybedömningen, att åtta veckors riktad uttalsträning ger resultat i såväl minskad brytning som bättre förståelighet. Det förekommer dock vissa avvikelser när det gäller de olika informanterna. Sammanfattningsvis visar undersökningen att brytningen hos en andraspråkstalare kan vara relativt kraftig samtidigt som lyssnaren relativt väl kan förstå dennes budskap. Slutsatsen blir att främst de uttalsfel som försvårar förståeligheten bör förbättras.

I föreliggande single subject designstudie har tre personer med thai som modersmål och svenska som andraspråk tränats specifikt i svenskt uttal. Syftet med föreliggande studie var därför att utforma samt genomföra en uttalsintervention vilken delades in i en suprasegmentell och en segmentell modul. Syftet var vidare att undersöka hur suprasegmentella och segmentella förändringar i uttalet påverkade uttalets förståelighet. Uttalsträningen utfördes 14 gånger under en fem-veckors period. Interventionen delades upp i två moduler, en med suprasegmentellt fokus (B1) och en med segmentellt fokus (B2). I den suprasegmentella modulen ingick medvetandegörelse av stavelseuppbyggnad samt träning i svenska betoningsmönster. Den segmentella modulen innefattade träning av konsonantförbindelser, [ɧ] samt /r/. Efter varje tillfälle fick deltagarna repetera 50 ord som valts ut innan studiens början. Dessa ord analyserades utifrån deltagarnas förmåga att korrekt producera suprasegmentella och segmentella aspekter och utgjorde studiens mätpunkter. De suprasegmentella aspekterna bedömdes utifrån uppsatta bedömningskriterier och de segmentella aspekterna bedömdes med hjälp av Percentage Phonemes Correct (PPC). Efter genomförd intervention fick tre utomstående lyssnare skatta förståelighet för att undersöka om samband kunde ses mellan deras skattningar och de valda bedömningsverktygen. Enskilda ord ur ordlistorna valdes ut för att bedömningsverktygen även skulle jämföras mot akustiska mätningar. Resultaten i föreliggande studie visade på att samband kunde ses mellan specifik uttalsträning med segmentellt fokus och förbättrat uttal både vad gäller segmentella och suprasegmentella aspekter. Samma resultat visade den suprasegmentella uttalsträningen ge. Vidare kunde samband ses mellan bedömningen av de segmentella aspekterna utifrån mätpunkternas beräknade PPC och förståelighetsskattningarna. När PPC ökade förbättrades också förståeligheten. Då uttalsträning bör ha som fokus att uppnå god förståelighet hos andraspråksinläraren (Pennington, 1996; Levis, 2005) föreslås att segmentella aspekter bör ingå i uttalsträning. Mellan förbättringarna av suprasegmentella aspekter och förståelighet har inte liknande samband kunnat ses vilket dock kan bero på studiens design. Författarna till föreliggande studie anser därför att suprasegmentella aspekter i uttalsträning inte bör bortprioriteras. / Three native Thai speakers with Swedish as their second language have received special training in Swedish pronunciation in the current single-subject design study. The aim of the current study was therefore to devise and implement a set of pronunciation training exercises, divided into suprasegmental and segmental modules. The aim was also to examine how suprasegmental and segmental changes in pronunciation affected the intelligibility of the pronunciation. The pronunciation training consisted of 14 training sessions during a five-week period. The exercises were divided into two modules, one with focus on suprasegmental aspects (B1) and one with focus on segmental aspects (B2). The suprasegmental module included acquainting subjects with the syllabic structure of the Swedish language as well as training of the Swedish language stress pattern. The segmental module contained training of consonant clusters, the Swedish speech sound [ɧ] and /r/. At the end of each session the participants were asked to repeat 50 words chosen before the start of the study. These words constituted the measuring points of the study and were analyzed according to the participants' ability to produce suprasegmental and segmental aspects correctly. The suprasegmental aspects were assessed according to fixed criteria and the segmental aspects were rated by means of Percentage Phonemes Correct (PPC). After completion of the final training session, three independent listeners estimated intelligibility to determine if relationship existed between these and the chosen assessment tools. Single words were selected in order to compare their criteria-based and PPC-ratings with acoustic correlates. The results of the present study indicate that a relationship can be observed between specific pronunciation training with focus on segmental aspects and improved pronunciation in terms of segmental and suprasegmental aspects. The pronunciation training with suprasegmental focus indicated the same conclusion. Further, a relationship can be seen between the judgment of the segmental aspects based on the measuring points' PPC-rating and the ratings of intelligibility. The intelligibility improved when the PPC increased. The focus of pronunciation training should be to achieve good intelligibility (Pennington, 1996; Levis, 2005); therefore it is suggested that segmental aspects should be included in pronunciation training for native Thai speakers when learning Swedish as a second language. No similar relations have been discovered between the suprasegmental aspects and intelligibility, which, however, may be due to limitations in the design of the study. Therefore suprasegmental aspects should not be neglected in pronunciation training.

Den här uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlärare med ett redan befäst icke målspråksenligt uttal, att förbättra sitt uttal med hjälp av riktad uttalsträning och ökad språklig medvetenhet. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur samtal som ska tydliggöra svenska språkets karaktärsdrag, gällande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalsträning, påverkar inlärarnas förmåga att tillägna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lång och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster. Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med målspråksenligt betonings – och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lätt att implementera det nya målspråksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal. Målspråksenliga betonade stavelser ökade dock hos alla informanters egenproducerade tal, vilket bidrog till fler obetonade stavelser runtomkring de betonade stavelserna, vilket i sin tur gav upphov till en mer svenskklingande prosodi. Intonationsmönstren blev också bättre även om de inte var lika tydliga och frekventa som de betonade stavelserna. Förutom ett förbättrat uttal, fick informanterna även en bättre hörförståelse, framförallt tack vare en ökad medvetenhet om reduktion och dess funktion. / This essay examines the possibility for adult learners of Swedish as a second language to improve their pronunciation with specific exercises concerning pronunciation and increased linguistic awareness, despite an already cemented non-native pronunciation. The aim of this essay is to find out how conversation, concerning linguistic characteristics and the structure of the Swedish language, in combination with specific exercises concerning pronunciation affects the adults ability to acquire the characteristics in Swedish prosody. The characteristics of Swedish prosody are stressed and unstressed syllables, the relationship between long and short vowels and consonants as well as different patterns concerning intonation.   The study shows that all participants could pronounce all the sentences from the exercises used in the study with native-like stress and intonation in choral speech. The study also indicates that is was more difficult for them to implement the new native-like pronunciation in their produced speech. Stressed syllables with native-like accent became more frequent among the adults in the study, which resulted in more unstressed syllables and made the prosy sound more Swedish. The different patterns concerning intonation also improved, but not with same frequency as the stressed syllables. Apart from a better pronunciation, the adults also improved their listening comprehension, mostly thanks to an increased consciousness about reduction and its function.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola. Två elever i taget intervjuades under cirka en timme och det uppstod ett fritt samtal om hur de uppfattar att de har lärt uttal. Resultatet är en lång rad metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem för lärande av svenskt uttal: lyssna, läsa, syssla med korrigering, höra, repetera, titta, umgås med människor, prata, arbeta, göra läxan, kämpa, vilja samt ha rätt inställning. En förhållandevis stor del av dessa metoder nämns inte i den tidigare forskningen. Metoder som eleverna nämnde har hjälpt mest är lyssna, repetera långa ord, läsa högt, vilja lära uttal, umgås med människor, ta hjälp av sitt barn samt kämpa. Endast några få metoder från själva SFI-undervisningen nämndes av eleverna. Därför dras i diskussionen slutsatsen att det behövs mer uttalsundervisning inom SFI, särskilt undervisning i prosodi. En annan slutsats är att de metoder som informanterna nämner bör påverka SFI didaktiskt och tre exempel ges på hur detta kan ske.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är:•Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk?•På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning. I vår aktionsforskning ingår planering och genomförande av lektioner, observationer i klassrummet samt enkäter med öppna frågor. Vår undersökningsgrupp består av 18 gymnasieelever som under fyra längre lektionstillfällen undervisas av oss i spanska med musiken som didaktiskt medel. Resultatet av vår studie visar att ungdomar har en benägenhet att söka och ta till sig kunskap om undervisningen utgår från deras vardag för då finner de stoffet relevant och meningsfullt. Eleverna är vana vid att lyssna på musik och känner sig hemma med modern teknologi. Att bloggen och musiken tar plats i klassrummet minskar avståndet mellan klassrummet och ungdomarnas vardag vilket i sin tur gör eleverna mer mottagliga för ny kunskap. Musik varierar undervisningen och skapar glädje och trivsel i klassrummet. En trivsam stämning i klassrummet har också visat sig ha en motiverande inverkan på eleverna som då blir mer benägna att ta till sig kunskapen. Många elever ställer kurslitteraturen i relation till musiktexterna och menar att musiken levandegör språket och kopplar det till ett verkligt sammanhang. Vår studie visar även att när flera sinnen tas i bruk så lär man sig bättre. Att kombinera musik och video har visat sig verka ömsesidigt förstärkande för inlärningen då den information som eleven eventuellt missar via hörförståelsen kompenseras av synintrycket och vice versa.

The rise of multilingualism has fueled the demand for computer-assisted pronunciation training (CAPT) systems for language learning, CAPT systems make use of speech technology advancements and offer features such as learner assessment and curriculum management. Mispronunciation detection (MD) is a crucial aspect of CAPT, aimed at identifying and correcting mispronunciations in second language learners’ speech. One of the significant challenges in developing MD models is the limited availability of labeled second-language speech data. To overcome this, the thesis introduces SpeechBlender - a fine-grained data augmentation pipeline designed to generate mispronunciations. The SpeechBlender targets different regions of a phonetic unit and blends raw speech signals through linear interpolation, resulting in erroneous pronunciation instances. This method provides a more effective sample generation compared to traditional cut/paste methods. The thesis explores also the use of pre-trained automatic speech recognition (ASR) systems for mispronunciation detection (MD), and examines various phone-level features that can be extracted from pre-trained ASR models and utilized for MD tasks. An deep neural model was proposed, that enhance the representations of extracted acoustic features combined with positional phoneme embeddings. The efficacy of the augmentation technique is demonstrated through a phone-level pronunciation quality assessment task using only non-native good pronunciation speech data. Our proposed technique achieves state-of-the-art results, with Speechocean762 Dataset [54], on ASR dependent MD models at phoneme level, with a 2.0% gain in Pearson Correlation Coefficient (PCC) compared to the previous state-of-the-art [17]. Additionally, we demonstrate a 5.0% improvement at the phoneme level compared to our baseline. In this thesis, we developed the first Arabic pronunciation learning corpus for Arabic AraVoiceL2 to demonstrate the generality of our proposed model and augmentation technique. We used the corpus to evaluate the effectiveness of our approach in improving mispronunciation detection for non-native Arabic speakers learning. Our experiments showed promising results, with a 4.6% increase in F1-score for the Arabic AraVoiceL2 testset, demonstrating the effectiveness of our model and augmentation technique in improving pronunciation learning for non-native speakers of Arabic. / Den ökande flerspråkigheten har ökat efterfrågan på datorstödda CAPT-system (Computer-assisted pronunciation training) för språkinlärning. CAPT-systemen utnyttjar taltekniska framsteg och erbjuder funktioner som bedömning av inlärare och läroplanshantering. Upptäckt av felaktigt uttal är en viktig aspekt av CAPT som syftar till att identifiera och korrigera felaktiga uttal i andraspråkselevernas tal. En av de stora utmaningarna när det gäller att utveckla MD-modeller är den begränsade tillgången till märkta taldata för andraspråk. För att övervinna detta introduceras SpeechBlender i avhandlingen - en finkornig dataförstärkningspipeline som är utformad för att generera feluttalningar. SpeechBlender är inriktad på olika regioner i en fonetisk enhet och blandar råa talsignaler genom linjär interpolering, vilket resulterar i felaktiga uttalsinstanser. Denna metod ger en effektivare provgenerering jämfört med traditionella cut/paste-metoder. I avhandlingen undersöks användningen av förtränade system för automatisk taligenkänning (ASR) för upptäckt av felaktigt uttal. I avhandlingen undersöks olika funktioner på fonemnivå som kan extraheras från förtränade ASR-modeller och användas för att upptäcka felaktigt uttal. En LSTM-modell föreslogs som förbättrar representationen av extraherade akustiska egenskaper i kombination med positionella foneminbäddningar. Effektiviteten hos förstärkning stekniken demonstreras genom en uppgift för bedömning av uttalskvaliteten på fonemnivå med hjälp av taldata som endast innehåller taldata som inte är av inhemskt ursprung och som ger ett bra uttal, Vår föreslagna teknik uppnår toppresultat med Speechocean762-dataset [54], på ASR-beroende modeller för upptäckt av felaktigt uttal på fonemnivå, med en ökning av Pearsonkorrelationskoefficienten (PCC) med 2,0% jämfört med den tidigare toppnivån [17]. Dessutom visar vi en förbättring på 5,0% på fonemnivå jämfört med vår baslinje. Vi observerade också en ökning av F1-poängen med 4,6% med arabiska AraVoiceL2-testset.