Antalet människor som ankom till Sverige har aldrig varit så högt som under den flyktingkris som pågick under år 2015. Drygt 163 000 människor ansökte om asyl under hela året. I takt med den kraftiga ökningen har också antalet avvisnings och utvisningsbeslut ökat och allt för många människor befaras finnas i Sverige utan tillstånd på grund av att verkställigheten av dessa beslut inte gått att genomföra. Syftet med denna uppsats har varit att redogöra för aktuell lagstiftning samt ge en inblick i möjligheterna till verkställigheten för avvisnings- och utvisningsbeslut. Resultatet har visat att lagstiftningen i vissa situationen är svårtolkad och ibland till och med bristfällig. Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden har därför gett verket tydliga riktlinjer för handläggning och regeringen har aktivt arbetat med att reglera lagstiftningen och vidtar aktivt nya åtgärder för att förbättra migrationsrätten.

Migrationsrättens lagstiftning har varit föremål för förändring vid ett flertal tillfällen, och reglerna gällande utvisning på grund av brott är nu under utredning. En efterfrågan av skärpning av reglerna har efterlysts politiskt, men frågan har även lyfts ett flertal gånger i media. Därtill har brottsförebyggande rådets rapport visat på en varierande grad av utvisningsbeslut. Syftet med uppsatsen har varit att utreda och analysera gällande lagstiftning om utvisning på grund av brott utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, i utredningen användes rättsdogmatisk metod som omfattar lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Uppsatsen utgår från en definition av begreppet rättssäkerhet och sedan presenteras relevant historia till ämnet. Därefter undersöktes förutsättningarna för att utvisas på grund av brott och vad domstolen ska ta hänsyn till i sin bedömning. Analysen av utredningen har visat att bestämmelserna generellt sett är tillfredställande utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv med vissa tydliga brister.

Förevarande uppsats belyser de fall då en förälders utvisning på grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mån det ska beaktas då domstolen fattar beslut i utvisningsfrågan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § Utlänningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bästa beaktas vid ärenden som rör barn. Principen om barnets bästa medför emellertid inte att barns intressen i alla lägen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL är utformad att utgöra avvägning mellan behovet av effektiv allmän och individuell utlänningskontroll och humana aspekter, varför skäl som talar emot utvisning måste prövas om förutsättningar för utvisning är uppfyllda. Skäl emot utvisning framgår av 8 kap 11 § UtlL. Samhällets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhällsanknytning. Enligt 8 kap 11 § 2 p UtlL ska särskilt beaktas om utlänningen har barn i Sverige, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av ett utvisningsbeslut. Bestämmelsen är av betydelse ur två perspektiv; vid anknytningsprövning och bedömningen vilken hänsyn som ska tas till den tilltalades barn. Principen om barnets bästa medför skyldighet för domstolen att utreda, beakta och redovisa barnets bästa. Den vikt som ska läggas vid barnets bästa är beroende av vilket behov barnet har av kontakt med föräldern, hur kontakten tidigare varit och hur den skulle komma att påverkas om föräldern utvisades, samt skäl som talar för utvisning; den tilltalades brottslighet och risk för återfall i brott. Både förälderns brottslighet och förhållningssätt gentemot barnet är således av direkt betydelse för barnets möjlighet att få sina intressen iakttagna när utvisningsfrågan avgörs. Praxis har visat att beslutsunderlag inte sällan saknas till följd av domstols bristande utredning av barnets situation. Utvisning av föräldrar presumeras ofta vara i strid med barnets bästa utifrån generella antaganden om barns behov. Det är dock av stor vikt att domstolen gör en bedömning av barnets situation i det enskilda fallet för att på bästa sätt åstadkomma en rättstillämpning som är enhetlighet men samtidigt flexibel och utgör ett verkligt beaktande av barnets bästa. Ökat mått av enhetlig kan uppnås genom mer utförliga resonemang i domskälen då dessa kan utgöra vägledning i andra fall. Flexibiliteten kan öka om den befintliga möjligheten till anpassning av tid för återreseförbudet används för att mildra utvisningsbeslutets negativa effekter för barnet i fall då skäl som talar för utvisning endast är måttligt övervägande.

The topic of asylum seekers committing crimes in their host countries has re- ceived plenty of attention in Swedish media and within the political sphere. Some have expressed that committing crimes in Sweden should lead to an asylum seeker’s application being automatically rejected. Currently Swedish law permits the exclusion of asylum seekers who have committed certain crimes in in Sweden, which leads to the asylum seeker not receiving a residence permit. The thesis aims to establish whether it is legally possible to make exclusion easier and how excluded asylum seekers should be dealt with when they cannot be deported. The analysis uses both the traditional legal method and the com- parative method. The latter method aims to shed light on the similarities and differences between the implementation of the relevant articles in the Qualifi- cation and Return Directives in different member states of the European Union. The thesis particularly focuses on Finland due to its administrative law being very similar to that of Sweden. The results are used to highlight discre- pancies in the implementation of the directives and to point out how Swedish legal practitioners may act in order to be able to exclude more asylum seekers who have committed crimes in Sweden. The essay finds that courts rarely deve- lop their arguments as to why a certain crime motivates exclusion, particularly those crimes concerning refugees. Legal practitioners should therefore clarify when and how they implement the exclusion articles. Additionally, legal practit- ioners tend to exclude asylum seekers eligible for subsidiary protection based on court judgements whereas the law allows exclusion at an earlier stage. The thesis also finds that legal practitioners should look towards case law from ot- her EU member states when determining whether or not a crime is serious. The thesis ultimately finds that Swedish legislation cannot be made more strict if it is to be in accordance with the Qualification Directive. Finally, alternatives to Sweden’s current system of issuing temporary residence permits to foreigners who cannot be deported due to the principle of non-refoulement are also asses- sed. The thesis concludes that current Swedish legislation is generous in terms of issuing residence permits and that the Qualification Directive allows for Sweden to take other measures in order to restrict excluded foreigners’ rights.

<p> </p><p>I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkställigheten av domstolsbeslut gällande utvisning med återreseförbud omgärdas av några implementeringsproblem, dels av vilken karaktär dessa är och ur vad de är sprungna. Undersökningen, som är inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgångspunkt i en teoretisk modell som tar hänsyn till tre olika typer av generella villkor som måste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sägas vara för handen. Studien bygger på en numerär genomgång av alla utvisningsärenden  som handlagts av Polismyndigheten i Västernorrlands län under en femårsperiod, samt på intervjuer med tillämpare på olika nivåer. Syftet med arbetet är att svara på frågorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om så är fallet, vilken karaktär har problemen och vad är det som gör att de uppstår?</p><p> </p>

Som framgår av uppsatsens rubrik är syftet med denna uppsats att undersöka Polismyndighetens befogenheter gällande verkställighet vid avvisnings- och utvisningsbeslut. Inledningsvis redogörs för problembakgrunden som uppstått genom det stora antalet asylsökande till Sverige som nära nog fördubblades från 2014. Vidare i kapitel ett redovisas vilken metoden och material som används i studien för att uppnå syftet med uppsatsen. Jag har valt den rättsdogmatiska metoden för att fastställa gällande rätt, det vill säga ett de lege lata resonemang. Det är främst bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) och polislagen (1984:387) som är tillämpliga när det gäller Polismyndighetens befogenheter vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.  Avsikten är att utreda Polismyndighetens befogenheter i dessa ärenden, vad som menas med avvisning, utvisning samt överföring enligt Dublinförordningen. Även de mänskliga rättigheterna redovisas i uppsatsen för att få förståelse för inom vilka ramar lagstiftningen skall hållas. För att lättare förstå asylprocessen måste en genomgång av Migrationsverkets befogenheter avseende handläggning av asylärenden redovisas innan Polismyndighetens befogenheter genomgås.     Bestämmelserna om befogenheter för Polismyndighetens verkställighet vid avvisnings- och utvisningsbeslut redovisas i uppsatsen genom lag, förarbeten, myndighetsföreskrifter samt doktrin. Vidare i uppsatsen redogörs för lagligt reglerade bestämmelser, vad som gäller vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. I en ny proposition 2016/17:191 Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs från maj 2017 redogörs för regeringens nya förslag gällande Polismyndighetens befogenheter vid verkställighet i dessa ärenden.  Slutligen förs ett de lege ferenda resonemang där jag tar mig friheten att framföra mina tankar kring de lagar och regler som styr denna verksamhet. Vissa lagregler fungerar utmärkt och skapar inga problem för myndigheterna att efterfölja. Men några problemområden har jag upptäckt i studiet av denna uppsats och av egen erfarenhet som civil handläggare vid gränspolisen. Genom egen analys vill jag slutligen påpeka dessa och föreslå ändringar och förbättringar i gällande lagstiftning. / As stated in the title, the purpose of this essay is to investigate the Police authority's enforcement power when implementing deportation decisions. In the introduction, the study describes the background questions and problems in relation to the large number of asylum applications in Sweden that almost doubled since 2014.  Furthermore, in chapter one, the methods and materials used in the study are presented to better clarify the purpose of the study. I have chosen the legal-judicial method to determine the right in force that is a “de lage lata” reasoning. It is primarily the provisions of the Aliens Act (2005:716) and the Police Act (1984:387) that apply to the Police authority's enforcement power in the case of implementations of deportation decisions.  In order to investigate the police authority's power in enforcing rejection and expulsion decisions the study clarifies what is meant by rejection, expulsion and transfer according to the Dublin Regulation. Human rights are also reported in the study in order to understand the framework in which the legislation is to be held. In order to facilitate understanding of the asylum process, a review of the Migration Board's authority regarding handling of asylum cases must be reported before the Police authority's power are reviewed.  The regulations concerning the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions are presented in the study by law, preliminary work, government regulations and doctrine. In addition, the study describes legally regulated provisions in relation to the execution of rejection and expulsion decisions. A new Law Council of April 2017 sets out the Government's new proposals regarding the Police authority's enforcement power in the case of implementing deportation decisions. In a short section of the study, the privacy rules that apply to Swedish authorities are reported to demonstrate that problems with the law can arise in the execution of expulsion and rejection decisions.  Finally, a “de lege ferenda” reasoning is taken up to discussion where I take the liberty of expressing my thoughts about the laws and regulations governing this business. Some legal rules work well and do not cause any problems for the authorities to follow. However, I have discovered some problem areas in the study of this paper and from my own experience as a civilian at the border police. By my own analysis, I would like to point out these and propose changes and improvements in current legislation.

2015-års flyktingvåg har varit och är till viss del än idag starkt omdebatterad. Vem minns inte Stefan Löfvéens tal där han säger: ”Mitt Europa bygger inga murar” eller Gustaf Fridolins uttalande om Nya gymnasielagen som ”En seger för humanismen”. Flyktingvågen har verkligen satt Sveriges samhälle på prov på många plan vilket har lett till stora påfrestningar på allt ifrån bostäder och skola till sjukvård och omsorg. Migrationsverket fick som ett direkt resultat av flyktingvågen mängder med ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige och mängden har gjort att besluten om uppehållstillstånd i flera fall tagit så lång tid att barn hunnit bli vuxna i väntan på beslut. Sommaren 2017 blossade det upp en debatt om en stor grupp ungdomar. Ungdomar som främst kom från Afghanistan. Migrationsverket hade vid den här tiden redan gett ca 2000 av dessa ungdomar ett utvisningsbeslut vilka ungdomarna inte rättat sig efter. Ungdomarna menade delvis att besluten var felaktigt tagna eftersom de till skillnad från Migrationsverket menade att de områden i Afghanistan som ungdomarna skulle skickas till inte var säkra områden. Detta resulterade i en sittstrejk som ägde rum i Stockholm och detta blev en upplysning för svenska folket om gruppens existens. Studien fokuserar på att beskriva det juridiska läget för gruppens individer innan och efter tillkomsten av den nya gymnasielagen. Metoden som har använts är i huvudsak rättsdogmatisk där utgångspunkten kommer från framförallt lagtexten och förarbeten. När det kommer till praxis och doktrin så finns det väldigt lite rättsfall och litteratur kring gymnasielagen. Resultatet som studien visar är att gymnasielagen är komplicerad, så komplicerad att myndigheter som Migrationsverket inte alltid vet hur den ska tolkas. Lagen gör det svårt för individerna som den är till för och slutsatsen i studien landar i att det kommer vara svårt att med stöd av lagen kunna få ett permanent uppehållstillstånd.

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola. / The following work analyzes order and discipline issues in school. Based on literature, own analysis, and interviews with a senior high school teacher and a university teacher in pedagogy in teacher training, I present a concrete proposal for an action plan on how to create a school where there is security, comfort and peaceful surroundings. More specifically, I examine what a teacher can do in a case involving a student who, despite the teacher's reprimand, refuse to leave the classroom. In summary the result of this work indicates the need to create a calmer and safer environment in today's school.

Frågan om utvisning som straffrättslig påföljd är av högst aktuell och relevant karaktär, vilket diskuteras frekvent både ur ett politiskt perspektiv samt i media. Genom att undersöka olika faktorer som har betydelse för bedömningen av utvisning på grund av brott har syftet med uppsatsen varit att producera kunskap om hur frågan om utvisning i brottmål hanteras, med särskild hänsyn till vistelsetid och anknytning till Sverige. Med hjälp av en traditionell rättsdogmatisk metod är uppsatsens analys baserad på allmänt accepterade rättskällor. En viktig grundpelare i uppsatsen har varit migrationslagstiftningens utveckling ur ett historiskt perspektiv. Det har konstaterats att flera betydelsefulla lagändringar avseende bestämmelserna om utvisning på grund av brott successivt har gjorts genom åren. Uppsatsens analys påvisar att risken för fortsatt brottslighet samt brottets allvar tillsammans med beaktning av utlänningens vistelsetid och anknytning till Sverige är avgörande för domstolens bedömning av utvisning i brottmål.

No description available.