Vänskap har mycket stor betydelse i människors liv, men är än så länge ett outforskat ämne. Vänskapsrelationer utgör ett socialt stöd som är viktigt för psykiskt välmående och mental hälsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förståelsen för hur ”bästisrelationen” mellan två unga vuxna kvinnliga bästa vänner kan gestalta sig. Huvudfrågeställningen var; vilka centrala teman karaktäriserar relationen? En explorativ ansats tillämpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor i åldern 18-25 år som hade en kvinnlig bästa vän. Intervjumaterialet bearbetades sedan enligt induktiv tematisk analys. Resultatet presenteras på gruppnivå. De centrala temana i ”bästisrelationen” var att kvinnorna känner likhet med sina bästa vänner, att de delar en gemensam historia, att relationen är hållbar, att de känner sig förstådda, att de känner sig accepterade samt att de får och erbjuder varandra hjälp och stöd. De centrala temana diskuteras sedan utifrån hur unika de är för relationen, deras förhållande till varandra samt förhållandet till andra centrala aspekter av relationen.

Titel:Friends – Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändras Författare:Pär Källman och Rickard Karlsson Dokument:C- uppsats Utbildning:Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07 Institution:Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskola:Högskolan i Halmstad Handledare:Eva-Lotta Frid Examinator:Malin Nilsson Sammanfattning: Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken. I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista. Resultatet av vår analys visar att serien utifrån våra forskningsperspektiv består, snarare än förändras. Vi hade en teori om att serien på något sätt förändrats för att kunna ligga rätt i tiden och kunna behålla sin publik men i huvudsak skedde ingen större utveckling.

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used. The results show that a correlation between the relationship with parents and relationship with friends exists. A good relationship with parents also means a good relationship with friends. The study also shows a sex-difference in attachment. Girls report a higher quality in their relationships with both parents and friends.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how homosexuality is being represented in the popular TV-series ​Friends.​ This study consists of scenes from three different episodes in which homosexuality is the main theme. A qualitative text analysis will be the foundation of the essay where the semiotic tools denotation, connotation and anchoring are significant. The analysis applies several theories such as myths, stereotypes, masculine theory and performativity. Using these tools the scenes were examined and interpreted by the authors. The results suggests that homosexuality is abnormal and is not something that the characters strive for. Homosexuality is used to make fun of rather than for diversity purposes.

Orsaken till att vi valt att undersöka vårt ämnesområde är könssegregationen som råder på den svenska arbetsmarknaden. El- och energibranschen samt Vård- och omsorgsbranschen efterfrågar en mer jämn könsfördelning bland sina anställda. En viktig väg för rekrytering till yrken inom dessa branscher är yrkesprogrammen på gymnasieskolan. Vi har därför valt att undersöka vilka inre- och yttre faktorer som påverkar eleverna vid sitt gymnasieval. Vår frågeställning blev därför;Varför valde eleverna sina gymnasieprogram?Hur resonerar eleverna kring könssegregationen på de valda yrkesprogrammen?Vi har samlat in vår data genom att intervjua tre pojkar som går på El- och energiprogrammet samt tre flickor som går Vård- och omsorgsprogrammet. Vi har använt oss av en intervjuguide med bestämda teman och frågor som vi författat med bakgrund i våra valda teorier. Teorierna som vi analyserat vårt resultat med är Krumboltz (1976) Social inlärningsteori och Gottfredsons (1981) teori Circumscriptions and Compromise. Vårt resultat visar att de faktorer som har haft störst inflytande på informanterna är könsroller i samhället, vänners påverkan samt vilka framtidsplaner de har, medan faktorer som egenskaper och intressen hade mindre inflytande på deras val. Samtliga informanter uttrycker att de inte velat vara ensam flicka eller pojke på ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Vad vi kan ta med oss till vår framtida yrkesroll från denna studie är att könsroller är djupt rotade och påverkar hur vi väljer utbildning och yrke. Det blir en utmaning för oss i framtiden att utmana dessa könsroller. Vi tar också med oss att vänner har stort inflytande på ungdomars gymnasieval och att detta är något som är viktigt för oss att vara medvetna om i vår framtida yrkesroll.Nyckelord: Gymnasieval, Påverkan, Vänner, Könsroller, Föräldrar

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien <em>Friends</em>; <em>Vänner </em>i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken <em>Media rituals – A critical approach</em> (2003).</p><p>Uppsatsen tar avstamp i begreppet <em>mediatization</em>; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen</p><p>(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid. 216). I kraft av att ha varit en ikon av sin tid (Sandell, Jillian: 1998) kan <em>Vänner</em> ses som en sådan betydelsebärande kulturell text och en del av medialiseringen.</p><p>Den teoretiska ramen består förutom i Fornäs och Couldry också i cultural studies, och då främst Ien Angs studie <em>Watching Dallas</em> (1985). Även Donald Hortons och R. Richard Wohls teorier om så kallade parasociala relationer mellan tv-tittare och tv-karaktärer (1956) visade sig vara relevanta i sammanhanget.</p><p>Resultaten av intervjun med respondenterna visade på en rad anledningar till att de tittat på <em>Vänner</em> samt hur de sett på serien. Sammanfattningsvis kan sägas att de fann njutning i hur serien erbjöd möjlighet till avkoppling samt på en och samma gång identifikation, parasociala relationer och en verklighetsflykt. Respondenterna uppfattade också serien som en idealiserad värld där större frågor som politik och religion var frånvarande i hög grad. Jag drog också slutsatsen att deras tittande på serien kan ses som olika typer av medieritualer, då serien fyllde funktionerna av en gemensam referenspunkt, en nostalgitripp, ett medieevenemang och en möjlighet att göra en så kallad pilgrimsfärd till en medierelaterad plats.</p>

<p>By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I närheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of “heteronormativitet” as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles. The books are also read comparative to each other. I am doing what I call a “väninneläsning” where the female friends are being the narrative engine in the story, helping the main character to construct a new and stronger subjective self. My conclusions by this reading are that the friendship is opening up for a change of the roles of relation(ships) between women and man. It creates a possibility of a life were the women can choose to live in a “vänskapsfamilj”, a friendship family. The power of choice gives her a new strength in demanding equal rights compared to the man.</p>

By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I närheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of “heteronormativitet” as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles. The books are also read comparative to each other. I am doing what I call a “väninneläsning” where the female friends are being the narrative engine in the story, helping the main character to construct a new and stronger subjective self. My conclusions by this reading are that the friendship is opening up for a change of the roles of relation(ships) between women and man. It creates a possibility of a life were the women can choose to live in a “vänskapsfamilj”, a friendship family. The power of choice gives her a new strength in demanding equal rights compared to the man.