De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna.

Inledning: Personer i det utökade privata nätverket (PUPN) bjuds in till nätverksmöten runt en individ eller familj i syfte att vara till hjälp i en svår situation. Studier som undersöker hur PUPN själva påverkas av deltagande i nätverksmöten saknas i hög grad. Frågeställningar: Hur upplever PUPN att de har påverkats av deltagande i närståendes nätverksmöten? Hur upplever PUPN att deltagande i nätverksmöten påverkar möjligheten att vara till hjälp för närstående? Hur upplever PUPN sig som belastade av huvudpersonens/ernas problematik? Metod: Studien har gjorts med kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuer med 6 PUPN har genomförts. Resultat: Resultaten visar att PUPN fungerar som både praktiskt och känslomässigt stöd till närstående. Samtidigt upplever de sig själva som känslomässigt belastade av närståendes problematik. Deltagande i närståendes nätverksmöten har lett till minskad känslomässig belastning för egen del, men det förekommer också till viss del oförändrad och delvis ökad belastning. I några fall har deltagande i nätverksmöten gett effekter mer fristående från de närståendes problem i form av känsla av ökad status, ökad självkänsla och förändrad upplevelse av relationen till den närstående. Det finns upplevelser hos intervjupersonerna av att ha kunnat vara till bättre hjälp för sina närstående efter deltagande i nätverksmöten. Några olika typer av hjälparidentitet har kunnat urskiljas bland intervjupersonerna. De mest kontrasterande typerna skiljer sig markant åt vad gäller upplevelse av egen belastning, möjlighet att vara till stöd och hjälp och inställning till nätverksmöten. Diskussion: PUPN med position mellan direkt berörda och yrkeshjälpare diskuteras som möjlig brobyggare mellan mikronivåer runt nätverksmötets huvudperson. Att nätverksmöten kan ge minskad belastning hos PUPN lyfts fram som en positiv bieffekt av arbete med nätverksmöten. / Introduction: Members of the extended private network (MEPNs) are invited to network meetings around an individual or a family in order to help in a difficult situation. There are very few studies that investigates how MEPN themselves are affected by their participation in network meetings. Research questions: How does participation in a closely related person’s (CRP’s) network meetings affect the MEPN? How does participation in network meetings influence how the MEPN can be of help for the CRP? In what ways do the MEPN experience burden of care related to the CRP’s problematic situation? Method: A qualitative research method has been used, and the study is based on interviews with 6 MEPNs. Results: The results shows that MEPNs give both practical and emotional support to their CRPs. At the same time MEPNs experience emotional burden related to the problematic situation of their friend or relative. Participation in the CRP’s network meetings has led to emotional relief, but there are also examples of partly unchanged or partly increased burden. In some cases participation in network meetings has given effects not directly related to the CRP’s problems, in the forms of feelings of increased social status, increased self confidence and changed relations to the CRP. There are experiences among the interviewed persons that they can be of better help for their friends and relatives after participation in network meetings. Different types of helpers have been identified among the interview persons. The most contrasting ones show differences in terms of experienced burden, ability to be of help and support and attitude towards network meetings. Discussion: The MEPN’s position between the suffering person/family and the professional network is discussed as possible bridges between microlevels around the CRP. The potential to bring relief to the MEPN is considered as a positive side effect of participation in network meetings.

In recent years, researchers have become interested in the concept of a positive body image. Interpersonal relationships influence the acceptance and appreciation of the body. However, prior studies on positive body image has almost exclusively focused on studying general instead of specific relationships. The present study sought to investigate whether the association between secure attachment to friends and body appreciation is moderated by the personality trait Extraversion in young adults. The participants were 194 men and women aged 18 to 25 years (M = 22, SD = 1.78) who completed a questionnaire measuring body appreciation, secure attachment to friends and Extraversion. The results of a hierarchal regression showed that secure attachment to friends did not predict body appreciation and that Extraversion did not have a moderating effect. Extraversion was, however, positively associated with body appreciation, above and beyond the effect of sex, BMI and parental socioeconomic status. These findings contribute to a richer understanding of the potential advantages of including Extraversion when studying body image in young adults. / Begreppet positiv kroppsbild har under den senaste tiden börjat att fånga forskares intresse. Acceptans och uppskattning av sin kropp påverkas av interpersonella relationer. Tidigare studier på positiv kroppsbild har dock nästan uteslutande fokuserat på att studera generella istället för specifika relationer. Denna studie syftade till att utforska huruvida trygg anknytning till vänner hos unga vuxna påverkar kroppsuppskattningen och om sambandet modereras av personlighetsdraget Extraversion. Deltagarna var 194 kvinnor och män i åldrarna 18 till 25 år (M = 22, SD = 1.78) som besvarade en enkät gällande kroppsuppskattning, trygg anknytning till vänner och extraversion. Resultatet av en hierarkisk regression visade att trygg anknytning till vänner inte förutspådde kroppsuppskattning och att extraversion inte hade en modererande effekt. Extraversion var dock positivt korrelerat med kroppsuppskattning, även efter det att kön, BMI och föräldrars socioekonomiska status kontrollerats för. Dessa fynd bidrar till en större förståelse för de potentiella fördelarna med att inkludera extraversion vid studier av positiv kroppsbild bland unga vuxna.

I denna uppsats undersöks likheter och skillnader mellan huvudkaraktärerna i Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) och Martina Montelius Oscar Levertins vänner (2015) utifrån figurationen av den kvinnliga grotesken. Den kvinnliga grotesken är hon som gör ett spektakel av sig själv och omkullkastar hierarkierna genom att inte bete sig enligt den normativa kvinnorollen – hon är en emancipatorisk figuration som har möjlighet att trotsa rådande maktordningar. En komparativ närläsning görs av romanernas huvudkaraktärer utifrån fem valda aspekter: Den manliga blicken, Plikten som kvinna, Kladdet och den groteska kroppen, Skrattet och att göra ett spektakel av sig själv samt Sexuella begär och skam. Uppsatsens teoretiska begrepp hämtas i första hand från Anna Lundbergs Allt annat än allvar - Den komiska kvinnliga grotesken i svensk samtida skrattkultur (2008) och Mary Russos The female grotesque: risk, excess and modernity (1995). Avslutningsvis diskuteras hur båda romanerna skildrar kvinnliga utvecklingshistorier där huvudkaraktärerna bejakar sina inre grotesker och på så sätt undviker samhällets konventioner. Den kvinnliga grotesken har inte förändrats nämnvärt under de senaste 40 åren, utan de kvinnliga plikter och normer som upplevdes tryckande under 70-talet gör sig påminda än idag och den rebelliskt tvära attityden mot dessa är lika stark hos båda huvudkaraktärerna.

<p>Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.</p><p>Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.</p><p>Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade.</p> / <p>This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime.</p><p>We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory.</p><p>Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory.</p><p>The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.</p>

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori. Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori. Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade. / This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime. We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory. Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory. The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.

The aim for this study was to examine how social workers perceive the social network’s function and involvement in an adolescent’s process toward changing a substance use. The study is based on seven qualitative interviews with social workers in Mini-Maria facilities, working with youths/adolescents in psychosocial substance use treatment. The interviews were analysed with a brief inspiration from the approach of thematic analysis. The ecological systems theory as well as a perspective on the theory of social capital were used for interpretation of the result. The overall conclusion is that adolescents’ networks have a large impact on their substance use treatment, both in terms of the outcome as well as the meaning to the adolescent itself. Parents of youths are frequently involved in the practical treatment, while friends rarely are, but they both form a central part regarding the process of change. The social capital is also of great importance since it is constructed within the different parts of the social network where the youth experiences support. Social capital can therefore be both constructive and destructive depending on the structure of those relationships.

Inom översättning och vid inlärning av ett nytt språk kan man stöta på ord som är svåra att uttrycka påmålspråket. Ett sådant ord är ”förvirring” i förhållande till franskan. I denna uppsats undersöks konceptet”förvirring” samt de besläktade orden ”förvirrad”, ”förvirrat”, ”förvirra”, samt ”förvirrande”, och hurdessa uttrycks på franska. Detta görs genom att jämföra översättningar i en parallellkorpus med hjälp avordboksdefinitioner och genom att diskutera kontexterna där de hittats. Resultatet visar att det finnsmånga varierande sätt att uttrycka de olika svenska orden på franska, och det verkar krävas att man i storutsträckning beaktar kontexten, då de svenska orden ofta är mer polysema än de franska. Undantaget ärsubstantivet ”förvirring” som utan större problem kan översättas till ”confusion” i de flesta sammanhang.Konceptet ”förvirring” verkar dock ha en annan roll och andra kopplingar i det svenska språket än vad dethar i det franska språket.

Denna översiktsstudie syftar till att undersöka våld i ungas parrelationer oavsett sexuell läggning och belysa kunskapsluckor inom fenomenet. Ytterligare syftar studien till att undersöka ungas upplevelse av våldet genom att identifiera hur unga hanterar våld, riskfaktorer kopplat till våldet och vilka konsekvenser våldet kan medföra. Studiens målgrupp är unga personer mellan 12–25 år, oavsett kön och sexuell identitet. Eftersom det finns lite forskning inom området har en kvalitativ scoping review valts ut som metod. Den insamlade empirin har sedan analyserats genom en innehållsanalys för att fånga vad som är relevant för syfte och frågeställningar. Det slutliga materialet analyserades med hjälp av begreppen intersektionalitet, skam, stigma och normaliseringsprocessen. Begreppen valdes ut för att fånga hur sociala kategorier korsas och skapas i samhället tillsammans med skam och stigma inom fenomenet våld i ungas parrelation. I diskussionen och slutsatsen beskriver författarna att våld i ungas parrelationer är påverkat av dess utvecklingsprocess och omkringliggande faktorer, såsom uppväxt, skola och kamrater. Slutsatsen beskriver att unga personer kan ha olika upplevelser av våldet beroende på omkringliggande faktorer och utifrån vilka sociala kategorier den unge tillhör.

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur ett radioprogram bör agera utifrån ett tidskritiskt perspektiv på sociala medier, med bakgrund i den ökade användningen av podcasts och annan medieanvändning on demand. Studien i den här uppsatsen har syftet att identifiera vilka tidskritiska styrkor och svagheter tre olika svenska morgonradioprogram – Morgonpasset i P3, Rix MorronZoo och Gry & Anders med vänner, besitter för att på olika sätt interagera med dess följare på Facebook. Studiens huvudsakliga empiri är insamlad genom en innehållsanalys, inom kategorierna interaktion, marknadsföring och koherens, över tre olika morgonradioprogams Facebookinlägg under en avgränsad tidsperiod. Vidare har studiens empiri kompletterats med en fokusgrupp på sex deltagare som är experter på områdena radio, podcast och sociala medier. Studiens resultat visar att de olika radioprogrammen skiljer sig åt i användningen av Facebook när det på olika sätt interagerar med sina följare. Slutsatsen pekar på Morgonpasset i P3 är det radioprogram som har den lämpligaste strategin sett ur ett tidskritiskt perspektiv, följt av Gry & Anders med vänner vars strategi både är lämplig och olämplig ur ett tidskritiskt perspektiv. Vidare är den strategi som Rix MorronZoo tillämpar på Facebook den mest olämpliga utifrån ett tidskritiskt perspektiv. / This bachelor thesis examines how a terrestrial radio program should act upon a time-critical perspective within social media, with a background in the increasing use of podcasts and other media use on demand. The study in this paper has the purpose to identify what time-critical strengths and weaknesses three different Swedish morning radio shows posses when it comes to interact with their followers on Facebook. The study's primary empirical data is collected through a content analysis who built upon the categories; interaction, marketing and coherence, where the three radio shows Facebook post’s where analyzed during a limited time. Furthermore, a focus group of six participants who are experts in the fields of radio, podcasts and social media was also conducted. The results show that the various radio shows differ in the use of Facebook in different ways to interact with their followers. The conclusion points out that Morgonpasset i P3 have the most appropriate strategy from a time-critical perspective, followed by Gry & Anders med vänner, whose strategy is both appropriate and inappropriate from a time-critical perspective, and the radio show Rix MorronZoo have the most inappropriate strategy from a time-critical perspective.