In May 1856 the EFS (the Swedish Evangelical Mission Society), influenced by the new evangelism-movement, was established as an “internal mission” within the Church of Sweden. During the same period the “new evangelism” revival movement established regional organizations in order to coordinate the movement in different parts of the country. These regional organizations consisted of the movement’s local mission societies in a province or part of a province of Sweden. This study will focus on democracy and theological identity in the EFS through an analysis of how the regional organizations acted, what role they played, how the EFS was influenced by them and how the EFS decided to establish its own regional organization. One result of the earlier tensions between the regional mission organizations and the EFS was the establishment of the independent organizations Mission Covenant Church of Sweden (Svenska Missionsförbundet) (1878-) and Mission Society of Bible faithful Friends (Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner) (1911-). This investigation looks into 17 of 36 regional mission organizations that existed. The time frame of the investigation is from the establishment of the EFS in 1856 to the establishment of the regional structure of the EFS in 1922. The EFS changed over time. The change of society and wishes from the movement’s local mission societies and regional mission organizations were agents in this transformation. An important result of this research is that this transformation of the EFS proceeded at a slow pace and with the preservation of the EFS’s theological identity.

This study takes its starting point in a person experience where I had a difficult time dealing with a group of students who had come together in a formation when they spent time away from their classmates during the first weeks of having after-school activities. The other children later felt excluded by the group that had then taken form. Using different methods, I attempted to get the group in question to participate in activities with the other children, but my efforts were in vain. With the help of Etienne Wenger’s theory of the alliance building and communities of practice, I want to investigate in finding answer to why the children grouped themselves in this way and the investigation in its turn led me to reflecting upon if the children felt secure at the after-school center. The aim of this investigation is to contribute to increasing the sense of fellowship among the children at the after-school center and to help me, as well as other working educators, to find tools for how one can take action in similar situations. The method I have chosen to use for the study is the academic essay, and the question I seek to answer is: How can I, as an after-school educator, work so that everyone in a class can be included in the same community? I conclude that I have not found a solution but rather an opening for how I can support the group as they develop confidence in us adults and become secure participants in the operations together with the other children. Such an opening can occur, for example when the children in the group are fighting with each other, or when there are other ways to reach these closed groups of children. When these openings occur, it is especially important for the pedagogue to not try to seize the opportunity and split the peer group. Instead, it is important that the adults are trying to build the children's confidence in them by treating them with respect and take the time to try to see each child. / Den här undersökningen tar sin utgångspunkt ur en självupplevd händelse. I situationen får jag svårt att hantera en grupp med barn som grupperat sig när de spenderat tid utan sina klasskamrater de första veckorna på fritids. De andra klasskamraterna känner sig senare exkluderade av den grupp som bildats. Jag försöker med olika metoder få gruppen att delta i aktiviteter med de andra barnen, men förgäves. Med hjälp av Etienne Wengers teori om alliansbildningar och praktikgemenskaper till hjälp vill jag finna svar på varför barnen grupperar sig, detta leder i sin tur fram till att jag reflekterar kring om barnen är trygga på fritidshemmet. Syftet med undersökningen är att jag vill öka samhörigheten bland barnen på fritidshemmet och att jag, men även andra yrkesverksamma pedagoger ska kunna finna verktyg för hur man kan agera i liknande situationer. Metoden jag valt att använda för undersökningen är den vetenskapliga essän och den frågeställning jag vill svara på är: Hur kan jag som fritidspedagog arbeta för att alla i klassen ska ingå i en och samma gemenskap? Som slutsats kommer jag fram till att jag inte funnit en lösning, men en öppning för hur jag kan stötta gruppen till att känna tillit till oss vuxna och bli trygga deltagare i verksamheten tillsammans med de andra barnen. En sådan öppning kan exempelvis uppstå när barnen i gruppen blir osams med varandra eller när det finns andra vägar att nå fram till de slutna barngrupperna. När dessa öppningar uppstår är det särskilt viktigt för pedagogerna att inte försöka ta tillfället i akt och splittra kamratgruppen. Det är istället viktigt att de vuxna försöker bygga upp barnens förtroende för dem genom att behandla barnen respektfullt och ta sig tiden till att försöka se varje barn.

I den här uppsatsen undersöks den intertextualitetsteori som framkommer i Kallifatides 2000-talslitteratur, och hur den kan användas för att läsa de autofiktiva inslagen i romanerna. Uppsatsen kommer fram till att Kallifatides ansluter sig till en poststrukturalistisk syn på intertextualitet, där intertextualitet inte så mycket handlar om direkta referenser i ett verk till ett annat, utan utgör en del i den poststrukturalistiska insikten att allt är konstruktion. Genom att människans syn på världen anses sakna essens och istället konstrueras genom språket kan text med denna syn endast referera till andra språkliga konstruktioner, det vill säga, annan text. Livet är något som ”levs mellan två citattecken”. Parallellt tycks dock Kallifatides intertextualitet inneha en mindre språkburen dimension som går tillbaka på en mer konkret historieskatt, och ett arv av kollektiva erfarenheter. Överlag ansluter sig Kallifatides trots allt till kända intertextualitetsteoretikers, såsom Kristeva och Barthes, syn att språket bär på en inneboende intertextualitet. I uppsatsen finner jag emellertid att Kallifatides skiljer sig från nämnda teoretiker i sin inställning till detta beroende. Där Kristeva och Barthes ser en förlorad individuell frihet och agens, ser Kallifatides en vunnen samhörighet och gemenskap. Insikten om synen på intertextualitet i Kallifatides litteratur används sedan i en läsning av de autofiktiva inslagen i verken. Där finner jag att man med en medvetenhet om nämnda intertextualitetsdiskussion kan läsa de autofiktiva inslagen som en sorts praktisk tillämpning av tankarna kring beroendet av myt och fiktion. Sammanblandandet av verken och det litterära arvet, med författarens liv, blir en exemplifiering av idén att livet levs inom redan uppdragna narrativa strukturer. Genom att blanda dåtid och nutid, fiktion och verklighet, exemplifierar Kallifatides att ”det är detaljerna som skiljer oss” från historien och myten, och ”ibland inte ens de”. Individen och författaren lever på så vis texter som redan är skrivna. Vidare menar jag i uppsatsen att de autofiktiva inslagen på detta vis upprättar en sorts ”oklar linje” mellan författare och verk och författare och myt, där synen på förhållandena mellan verk och litterärt arv, och författaren, inte ses uteslutande som enkelriktat kausala. Författarens relation till verket blir alltså inte likriktad: istället för att författaren allena formar verket, formar verket också författaren. Även om skrivandet visserligen anses sprunget ur erfarenhet, ger det på samma gång struktur och form till erfarenheten. Fiktionen är på så vis en del av konstruktionen av oss som individer. Relationen mellan författaren och myten är mer kausalt riktad, det är arvet som påverkar författaren. Den oklara linjen handlar här mer om en oklarhet kring var författarens liv börjar och var myten slutar. Sammantaget läses autofiktiva inslagen som en praktisk tillämpning av de teoretiska resonemangen. Funktionen blir att illustrera tidlösheten hos det litterära arvets narrativa strukturer, och att peka på författarens dubbelriktade förhållande till sin fiktion.

This essay examines the Swedish missionary association Bible Faithful Friends’ (Bibeltrogna Vänner, BV) ecclesiological development between the years 1911 – 1986 and their relation to the Church of Sweden. This essay’s three main questions are: - How did the ecclesiology of BV develop during the years 1911 – 1986, with certain focus on 1967-1986? - In what way was this ecclesiology imprinted by a) the structure of the missionary association? b) and the ecclesiological standpoint of the leader Axel B. Svensson? As regards the first question, the study shows that BV's ecclesiology, particularly in the years 1967 – 1986, is characterized by a church debate between BV's board and the promoters and founders of the Lutheran Confessional Church (Lutherska Bekännelsekyrkan, LBK). The latter was founded due to what they identified as confessional deviations in the Church of Sweden. Their view of church fellowship was that the invisible and the visible church should be uniform in doctrine, faith and confession. Accordingly, they argued that the lack of church discipline had led the Church of Sweden to deviate from the word of God and the apostles' doctrine. In the 1980’s, a proposal to allow Evangelical Lutheran congregations to form within BV, initiated a theological work by the board. The annual meeting of 1986 resolves not only to permit the emergence of free Evangelical Lutheran congregations within BV, but rather to encourage such a transition. In the second question, this study shows that the varying local church conditions among missionaries in northern Skåne in the 1870’s, resulted in the formation of "Communion fellowships". The historical explanations to the formation of these fellowships vary. However, essential to this study is the explanation given in BV’s internal historiography. This reveals that these fellowships were founded out of a need to receive Holy Communion as they had been excommunicated from the parish church. In other areas, missionaries were welcomed and encouraged by the church; hence Holy Communion was not here an issue. These varying local conditions in the grassroots movement BV contributed most likely to the association's pragmatic position in the church issue. Furthermore, one was united in the focus of mission, both near and abroad. In the third question, the study shows that Axel B. Svensson's ecclesiology had an essential impact on BV's official position in the church issue. Moreover, the absence of his voice after his death in 1967 makes clear that his ecclesiology was considered indicative to both BV and LBK. Both used him as legitimizing their own position but perceived him quite differently. However the dominating position among BV members was to remain within the Church of Sweden by working for spiritual revival in her midst. Being an ecclesiola in ecclesian, and thereby promote revival. At the same time one was open towards a relationship change towards the Church of Sweden if this would be considered necessary. 1986 is the year when one could regard this statement to be put to test: through encouraging the formation of Evangelical Lutheran congregations within BV, the association proves to stay true to its pragmatic ecclesiological standpoint were collaboration on the mission field, home and abroad, is superior to union in church issues. My analysis of these results comes to the conclusion that BV was once and is still founded in the identity of being "ecclesiola in ecclesia". Therefore, during the 1967 – 1986 debate, this identity is challenged by certain BV members wanting to be ecclesia instead of ecclesiola. The pragmatic ecclesiological standpoint, which has long been practiced in the northern Skåne example, in the work of Axel B. Svensson and in the decision of 1986, was hence the reason to why BV was able to stay true to their particular mission: being ecclesiola in ecclesia.

This study aimed to examine the external and internal factors which influence Swedish upper secondary school students’ choices regarding their educational path. These factors included parental influence, peer influence, expectations, and internal motivations which may influence the students’ choices. The set hypotheses for the study were: parental occupation does not influence the child’s choice of school program, a correlation exists between the parents’ highest educational level and the students’ ambitions to pursue higher education, and lastly, factors including family, friends and internal motivations have some influence on students’ choices regarding education and occupation. The data was collected by the use of a questionnaire specifically made for this study and the participants included Swedish students (n=108) who studied in the counties of Uppsala and Stockholm. The results showed no correlations between the parents’ highest educational level and the students’ choices. However, the results showed correlations between ambitions regarding higher education and three variables regarding current studies, school assignments and positive parental expectations. Therefore, conclusions were drawn that both internal motivation and external factors, such as parents, influence the students’ choices regarding education to different extents. / Syftet för denna studie var att undersöka de externa och interna faktorer som kan påverka svenska gymnasieelevers utbildningsval. Dessa faktorer inkluderade påverkan från föräldrar och vänner, förväntningar samt interna motivationer som kan påverka elevers val. De uppsatta hypoteserna för studien var: föräldrars val av yrke har inte någon påverkan på vad deras barn väljer för program, det finns ett samband mellan föräldrarnas val att genomföra en eftergymnasial utbildning och barnets strävan att göra detsamma och slutligen har faktorer som vänner och familj, förväntningar på eleven samt individens inre motivationer en påverkan på elevers utbildningsval. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär som skapades specifikt för denna studie. Deltagandet bestod av svenska gymnasieelever (n=108) som studerade i Uppsala och Stockholms län. Resultaten visade inga korrelationer mellan föräldrarnas högsta utbildningsnivå och elevernas utbildningsval. Resultaten visade dock korrelationer mellan elevernas ställningstagande gällande framtida studier och tre variabler som innefattade anledningar till nuvarande studier, syfte med skoluppgifter och positiva förväntningar samt att dessa förväntning påverkade eleverna på olika sätt. Slutsatserna drogs därför att både intern och extern motivation påverkade elevernas utbildningsval till olika grad.

The older generation now have plenty of time for daily use of their computers. (1) Nordicom´s Mediabarometer from March 2014 shows that among daily users of the Internet, the age group 65-79 look for more information and digital companionship. On the average day in 2014 they spend 101 minutes on the Net, to be compared with 69 minutes in 2011, an increase of 68 %. Statistics available on the web in 2011 showed the 2009 figures relating to the interest of older adults in using (2) Facebook. Only 4 % of the Swedish users were in the interest group 65 plus, and there was no maximum age. The study intends to find out how potential Facebook users over 65 on sociala media perceive and use Facebook. • How, in wich way, does the older generation use Facebook? • With whom and why? • How use they their social interaction? • Covers Facebook user´s daily needs for information and communication on social media? To have my questions about Facebook answered, I had a questionnare compiled and laid it out on the Web, hoping for replies from potential users. SeniorNet in Sweden is an association of about 50 clubs across the country with 8 500 members. Through contact with SeniorNet in Stockholm area, who mediated my link to their area members, I received answers to my questions. The link to the questionnarie was available for about a month. Of the 90 induviduals who responded, 60 already used Facebook and 30 were not interested in using Facebook. Of the respondents most were woman; 58 woman (64 %) and 32 men (36 %) between 65 and 90. The most frequent use was watching on pictures and status resports of children and grandchildren, and also chatting with old friends and the family. Being able to get quick information about close relatives abroad in the event of natural disasters and not having to worry about them was very important. Being able to follow development of family members with pictures and status reports for those who were living abroad was also important. Availability and having quick answers from Facebook users was the most positive aspect, according to the study. / Den äldre generationen har nu gott om tid att använda datorn dagligen. [1] Nordicoms mediebarometer från mars 2014 visar att åldersgruppen 65-79 år söker mer information och digital gemenskap på nätet dagligen bland dem som använder internet. Användartiden på internet har ökat från 69 minuter 2011, till 101 minuter en genomsnittlig dag 2014, en ökning med 68 %. Statistik som fanns på webben 2011 visade 2009 års siffror, när det gällde äldre vuxnas intresse att använda [2] Facebook. Endast 4 % av Sveriges användare fanns med i intressegruppen 65 plus och det fanns inte någon maximiålder. Avsikten med studien är att få veta hur de som är potentiella användare av Facebook på sociala medier och är 65 plus uppfattar och använder Facebook. • Hur, på vilket vis använder den äldre generationen Facebook? • Med vem, vilka och varför? • Hur använder de sin sociala interaktion? • Täcker Facebook användarnas dagliga behov om information och kommunikation på sociala medier? För att få svar på mina frågor om Facebook lät jag sammanställa en enkät och lade ut den på webben för att få svar från potentiella användare. SeniorNet i Sverige har en sammanslutning av ett 50-tal klubbar i hela landet med 8 500 medlemmar. Genom kontakter med SeniorNet i Stockholms-området, som förmedlade min länk till sina medlemmar i deras områden fick jag svar på mina frågor. Länken med frågeformuläret fanns tillgängligt på webben i ungefär en månad. Av de 90 respondenterna jag fick respons från var 60 redan Facebookanvändare och 30 respondenter hade inte något som helst intresse av att använda Facebook. Det var mest kvinnliga användare 58 kvinnor (64 %) och 32 män (36 %) mellan 65-90 år, som svarade på enkäten. Mest frekvent var att titta på barn och barnbarns bilder och statusrapporter, men även att chatta med gamla vänner och inom familjerna. Att kunna få en snabb information av nära anhöriga utomlands i händelse av naturkatastrofer och att slippa oroa sig för dem var viktigt. Även att kunna följa utvecklingen av anhöriga med bilder och statusrapporter för dem som var bosatta utomlands. Tillgängligheten och att få snabba svar från användare på Facebook var den mest positiva aspekten enligt studien.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.       Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden – visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen. Den svåra och kvardröjande sorgen och andra traumatiska, undanträngda händelser från det första äktenskapet kan vara en anledning till att Martinson ständigt återkom till självbiografiska skildringar i sitt författarskap. Inte mindre än nio av hennes romaner är självbiografiska.      En jämförelse av hur mor Sofi och Sally i boken behandlar de män som kommer till deras innersta rum visar sig kasta ljus över diskussionen om romanens struktur - om denna är litterärt, medvetet uppbyggd eller om de ingående berättelserna är sammanfogade mindre planmässigt, mer fristående gentemot varandra. Den figura som Ebba Witt-Brattström ser som en bekräftelse på romanens stränga, medvetna uppbyggnad, att mor Sofi förebådar sin ättling Sallys öde genom sin moderlighet ställd mot Sallys revolutionära inställning, vänds i uppsatsens perspektiv till sin motsats. Mor Sofi och hennes väninna Fredrika vänder upproriskt upp och ner på hela världen då Förskinnsbonden vågar sig fram till badstugans dörr. I motsvarande situation kapitulerar Sally och gifter sig med inkräktaren, Videbonden. Innebörden är rimligen att Witt-Brattströms tolkning av figuran faller och därmed inte kan användas som argument för något planerat samband mellan det inledande kapitlet om Sofi och de senare berättelserna om Ellen och Sally.