Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nätbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har använts och upplevts vid Umeå universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslärare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation på nätet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation på nätet i huvudsak upplevdes som något positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nätbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lärande. Resultatet visade också att lärarna till stor utsträckning utgick i från egna erfarenheter när de bedömde kollegornas undervisning. Flera av informanterna upplevde rollen som observatör som mer givande än när rollen var att bli observerad. Hinder för kollegial observation upplevdes till stor del bero på organisation, tidsbrist och oförstående kollegor. Att känna trygghet med kollegan visade sig vara av central vikt för att överhuvudtaget vilja använda kollegial observation i nätbaserad undervisning.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete. Men även vilka roller som externa aktörer tar på sig när de ger sig in och påverkar fredsskapandet. Här ges exempel från Balkan. Vad gäller den kvalitativa studien ser man att det interreligiösa fredssamarbetet kan ta sig olika form. Exempel ges på ett gemensamt bönehus och mötesplats som finns i Fisksätra. Men även studie och föreläsningsprojektet Saalams vänner beskrivs. Den teori som används utgår från Ruth Illmans tolkning av filsofen Martin Buber. Illman söker genom Buber att förklara hur mötet med Den Andre också är ett möte med sig själv. Ett möte som när det är ärligt kan skapa respekt och förståelse trots skillnader. Dessa skillnader blir då sekundära.

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna. Attachment fokuserar på vilken grad föräldrainsikten är, det villsäga vilken närvaro föräldrarna har till ungdomarna. Samt vilken roll den spelat förungdomarna.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden intervjuer. Vi bestämde oss för attintervjuerna skulle vara explorativa och att teman som rörde familj, skola och vänner skullevara i fokus. Vi bestämde oss för att samtidigt att utgå från Travis Hirschi (2001) teori om desociala banden och låta materialet styrka teorin. Vi valde att intervjua ungdomar i årskurs niooch undersöka vilken rollfunktion alkohol har och inte har. Sammanlagt genomfördes tolv3intervjuer där tio var med ungdomar från två olika skolor, samt rektorn från respektive skola.Konkreta förklaringar varför ungdomar börjar dricka och att vissa avhåller sig från alkohol är,inom ramen för denna studie, problematiskt att summera beroende på ämnets komplexitet.Vår studie har emellertid pekat i riktningen om att attachment till föräldrarna framstår som denmest betydelsefulla i förhållande till skolan och vännerna.Vidare forskning på attachment till föräldrarna är ett fullgott förslag då denna studie indikeraratt föräldrarna har en betydande roll.

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie är att tidigare forskning har visat att det finns många unga individer som kan beskriva känslan av att vara blyg och hur de lever med denna. Tidigare studier har varit inriktade på barn och ungdomar med målet att komma fram till en kategorisering av de unga, och det leder till att denna studie har en annorlunda vinkling av blyghet. Den teoriram som studien utgår ifrån är symbolisk interaktionism och social interaktion med begreppen generaliserande och signifikanta andra samt främre och bakre regioner. Syfte: Följande studie har som syfte att förstå hur barn och ungdomar ser på blyghet. Syftet är även att se hur unga individer hanterar blyghet i sina kamratrelationer under skoltiden. Frågeställningarna som har undersökts är: Hur beskriver barn och ungdomar blyghet?; Vilken betydelse har kamratrelationer för ungas sätt att hantera blyghet?; Vilka föreställningar finns om blyghet i situationer med nära och flyktiga relationer?; Hur upplever unga att blyghet hanteras genom strukturerade miljöer som i klassrummen, och i friare valda umgängesformer som under luncher, raster, innan och efter skolan? Metod: Genom att arbeta med semistrukturerade intervjuer där varje informant ges utrymme till att själv beskriva sina tankar och ord om blyghet i förhållande till kamratrelationer, tydlig-görs att utgångspunkten är en kvalitativ metod. En förståelse av att individer har egna sätt att se på fenomenet finns med under studien och det leder sedan fram till resultatet. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att de tillfrågade barnen och ungdomarna hanterar blyghet på olika sätt, då en del väljer att hålla sig undan blyga människor och andra vill hjälpa dem. De har även egna ord på vad blyghet innebär, i och med att de flesta upplever det som ett negativt sinnestillstånd, medan några få informanter kan se det positiva med blyghet. Enligt dessa finns det nämligen fördelar med att som individ inte vilja vara i fokus hela tiden, att förstå andra samtidigt som en försiktighet hindrar den från att vara elak mot andra, och slutligen ser de en positiv aspekt av att blyghet gör att individen inte tjatar, utan i större utsträckning lyssnar. / Background: The background of this study is previous research has shown that there are sev-eral young individuals whom can describe shyness and how to live with it. Previous studies have had a focus on children and youth with the purpose of categorizing them, which leads this study to have a different approach to shyness. The study is based on symbolic interactionism and social interaction using the terms generalized others/significant others along with Front Stage/Back Stage. Aim: This study has an aim to understand how children and youth perceive shyness. The aim is also to see how young individuals handle shyness in friendships during school-hours. The leading questions which have been studied are: How does children and youths describe shyness?; To what degree does friendships affect young individuals ability to handle shyness?; Which conceptions about shyness exists in regards to close and transient relationships?; How does young individuals perceive how shyness is handled in structured environments such as in the classroom and in chosen relations with people such as lunch breaks, time between classes, before, and after school? Methods: By working with semi-structured interviews where each interviewee is freely able to describe their thoughts and words regarding shyness in relation to friendships, it's clarified that the basis of this study is qualitative. An understanding that individuals have their own perspec-tive on the phenomenon is incorporated into the study which leads to the result. Results and conclusions: The result shows that the interviewed children and youths handle shyness in different ways as some choose to keep away from shy individuals while others want to help them. They also have their own words to describe what shyness entitles since most find it to be a negative experience while some interviewees can see something positive with it. According to them there are advantages by not wanting to be in the spotlight, to understand others while caution prevents the person from being mean to them, and finally they find a positive aspect when shyness leads the individual to not badger, and instead listens to a greater extent.

Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien Friends; Vänner i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals – A critical approach (2003). Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen (1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid. 216). I kraft av att ha varit en ikon av sin tid (Sandell, Jillian: 1998) kan Vänner ses som en sådan betydelsebärande kulturell text och en del av medialiseringen. Den teoretiska ramen består förutom i Fornäs och Couldry också i cultural studies, och då främst Ien Angs studie Watching Dallas (1985). Även Donald Hortons och R. Richard Wohls teorier om så kallade parasociala relationer mellan tv-tittare och tv-karaktärer (1956) visade sig vara relevanta i sammanhanget. Resultaten av intervjun med respondenterna visade på en rad anledningar till att de tittat på Vänner samt hur de sett på serien. Sammanfattningsvis kan sägas att de fann njutning i hur serien erbjöd möjlighet till avkoppling samt på en och samma gång identifikation, parasociala relationer och en verklighetsflykt. Respondenterna uppfattade också serien som en idealiserad värld där större frågor som politik och religion var frånvarande i hög grad. Jag drog också slutsatsen att deras tittande på serien kan ses som olika typer av medieritualer, då serien fyllde funktionerna av en gemensam referenspunkt, en nostalgitripp, ett medieevenemang och en möjlighet att göra en så kallad pilgrimsfärd till en medierelaterad plats.

Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de växelvisboende barnen och de barn som bor hos en förälder i fråga om sociala relationer. Under de senaste åren har hälften av   föräldrar som skiljer sig ordnat växelvisboende för sina barn. Totalt är det 35 procent av barnen med skilda föräldrar som har växelvisboende. En orsak till ökningen kan vara de lagändringar som skett under de senaste decennierna, angående gemensam vårdnad som är idag är den vanligaste  vårdnadsformen. Det är fortfarande vanligast att barn bor enbart eller mest hos mamma efter en skilsmässa. Social nätverksteori används för att förklara varför de sociala relationerna är viktiga för ett barns utveckling. Begreppen mikrosystem beskriver relationerna till föräldrar och nära vänner och mesosystem används för att beskriva det som händer när barnen interagerar med varandras familjer vid besök hos en kompis. Materialet analyseras genom multivariat logistisk regressionalalys där modellen har växelvisboende som oberoende variabel mot undersökningsvariablerna. Undersökningsvariablerna beskriver de sociala relationerna i variablerna antal nära vänner i klassen, besök hemma hos kompisar, kompisar hemma på besök och hur intervjupersonerna kommer överens med mamma och pappa. Resultatet visade inga skillnader på vänskaps-och besöksvariablerna mellan de växelvisboende barnen och de som bor med en förälder. Däremot fanns det en skillnad mellan de växelvisboende i hur de kom överens med sina föräldrar, där de flesta hade svarat mycket bra eller ganska bra. Studiens brister betår bl.a. i kausalitets problem, det var omöjligt att säga om vänskapsrelationerna skapades innan eller efter barnet blev växelvisboende. Fördelen med studien är att det är barnen själva som svarat på enkäten.

Den här studien undersöker hur de populära komediserierna Vänner och How I Met Your Mother framställer representationer av genus och etnicitet. För att studera materialet användes Machin & Myers tillämpning av metoden kritisk diskursanalys (även förkortat CDA). Materialet begränsades till tre avsnitt av vardera serie, dvs sex avsnitt totalt. Med hjälp av ett tematiskt urval valdes avsnitten ut som bedömdes besitta scener och sekvenser av relevans för mina teman. Vad som är av vikt i mina teman är att undersöka vithet som norm, genus samt stereotyper som både gäller etnicitet och genus. I det teoretiska ramverk av teorier som bedömdes vara av relevans för studien var Richard Dyers teori om vithet som norm en utav de viktigaste. Även teorier om genus, representation och stereotyper ingår i det teoretiska ramverket för studien. Den tidigare forskningen som studien använder sig av har studerat liknande ämne som denna studie och applicerat på både samma serier samt andra serier. Resultatet av studien visade att båda serierna besatt vithetsnormer, samt att den dominerande maskuliniteten var den typ av maskulinitet som gavs mest plats. How I Met Your Mother porträtterade även asiater på ett rasistiskt sätt i ett av de studerade avsnitten.

Studien syftar till att bidra med en förståelse och ökad kunskap för hur hbtq-personer upplever att de blir bemötta i vardagslivet. Områden som studerats är arbete, familj och vänner. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får i arbetet efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet, vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från familjen efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet samt vilket bemötande upplever hbtq-personerna att de får från vännerna efter att de valt att vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Urvalet bestod av fem respondenter i åldrarna 22 till 46, bosatta i mellersta Sverige. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes under år 2017. Resultatet visade att respondenterna upplevde ett gott bemötande i vardagslivet. Majoriteten uppger att bra bemötande fanns hos både familj och hos vänner. På arbetet upplevde majoriteten en acceptans och att stödet fanns. Negativt bemötande har upplevts i mansdominerade yrken. I de fall de upplevt negativt bemötande från familjen har några familjemedlemmar påstått att den sexuella läggningen eller könsidentiteten är en fas de går igenom. / The study aim to contribute an understanding and increased knowledge for how lgbtq-people experience the response in their everyday life. Areas studied was work, family and friends. To answer the purpose of the following study questions were formulated: what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity at work, what response do the lgbtq-people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their family and what response do the lgbtq- people experience after they decided to reveal their sexual orientation or gender identity for their friends. The selection consists of five people in the age of 22 to 46, residents in central Sweden. The study were conducted by semi-structured interviews during 2017. The results showed that the respondents had experienced a good response in everyday life. Positive response was something the majority got from both their family and friends. At work the majority had experienced acceptance, the support was there if they needed it. If they experienced negative response at work, it was in man dominated professions. In those cases where they have experienced negative response from their family, some of the family members had insisted that they are just going through a phase.

To exist is to relate. As human, you are relating to other beings, animate and inanimate entities, physical objects and abstract ideas. A kind of relationship that affects our life and wellbeing in a most concrete sense is that between humans. Modern technology has made it possible to create artificial intelligence (AI) that has become increasingly integrated in our everyday life. AI can be distinguished between weak or strong, that is whether the AI appears to have human mental capacities or in fact has these capacities. The aim of this thesis is to determine whether AI and humans can be friends, based on the condition of them having equal moral status, as well as the concept of friendship as defined by LaFollette. According to LaFollette, a friendship is defined as a relationship that is voluntary, reciprocal and where you relate to each other as unique individuals.   If considering life as essential for moral status, true friendship is not possible between a human and an AI, weak or strong. Other criteria for moral status are the capacity of feeling pleasure and pain, being conscious and having a mind. Although weak AI would behave as if it has human mental capacities, it cannot have the same moral status as humans, and consequently cannot be involved in a genuine friendship in this framework. On the other hand, a strong AI would have equal moral status as a human, and a relationship with such an AI would have all the essential properties required for a friendship as defined by LaFollette. However, from a subjective point of view, it is possible to create unidirectional emotions towards an AI regardless of it having a mind or not.

<p>De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från <em>The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från <em>Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna. </em></em></p>