Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor – både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser. Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser. Den kvalitativa intervjun användes för att samla in studiens material, medan ett fenomenografiskt och idéanalytiskt förhållningssätt har använts för att analysera materialet. Robert A. Dahls demokratiteorier ligger till stor grund för studiens analys. Slutsatsen för studien är att lika värde är centralt för demokratiska värderingar bland lärare, men även rättigheter och skyldigheter har en stark position. Dialogen och lyssnandet är återkommande faktorer för både hur demokratiska värderingar skapas och även hur det utvärderas. Att lägga en grund för det framtida samhället är en bidragande orsak varför demokrati-arbetet är viktigt, samt att den kollektiva gemenskapen är prioriterad framför det individualistiska förhållnings-sättet.

Idag finns en avsiktsplan för en etablering av ett IKEA-varuhus i Umeå och det råder en oro bland handlare samtidigt som en förväntan sprider sig bland umeåborna. Kommunen hade tidigare planer på att utveckla Klockarbäckens handelsområde men då möjligheten om ett IKEA dök upp ändrades avsikterna. Visionen är idag en nyetablering av ett nytt handelsområde vid stadens södra entré. Hur konsumenter handlar, deras kriterier, var och när de handlar är viktiga aspekter när det gäller konsumentbeteende, vilket är huvudämnet som kommer att behandlas i denna uppsats. Lojalitet är en annan viktig aspekt inom konsumentbeteendet, och det vi ville studera är hur lojala konsumenter är mot de butiker och handelsområden de handlar på idag och vad som händer med en konsuments lojalitet vid nyetableringar. Syftet med denna studie har varit att kartlägga konsumenters grad av lojalitet till befintliga handelsområden idag och hur denna skulle komma att förändras i och med en externetablering av ett fjärde handelsområde vad gäller ett IKEA-varuhus i Umeå. Vårt syfte kommer även vara att förklara skillnader mellan olika grupper samt redogöra för de effekter som en etablering kan medföra. Vi har genom en omfattande enkätundersökning identifierat hur konsumenter i Umeå uppskattar sin lojalitet idag och hur de tror att denna kan komma att förändras i och med en nyetablering av ett nytt handelsområde. Våra resultat visar att Umeås konsumenter i stor utsträckning idag är mycket lojala till sina valda handelsområden. Trots detta uttrycker majoriteten av alla respondenter att deras lojalitet kommer att förändras till förmån för det nya handelsområdet Entré Syd och IKEA. Vidare visar resultatet tydliga indikationer på att Strömpilen och Klockarbäcken är de handelsområden som kommer drabbas hårdast av nyetableringen.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik. Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ”budskap som formar en god samhällsmedborgare”. En god samhällsmedborgare är, enligt våra tolkningar, en person med sunt förnuft och som bryr sig om sina medmänniskor. Samtidigt är vår uppfattning att huvudkaraktären Vilma eventuellt framställs för ”duktig”, vilket vi tror kan ha en negativ påverkan på sina tittare. Risken finns att de inte kan relatera till Vilma, då hon enligt våra tolkningar, porträtteras för ”perfekt” och talangfull. Det här kan få tittarna att känna sig otillräckliga och få prestationsångest. En annan tolkning som vi kommit fram till är att serien avspeglar hur samhällsstrukturen ser ur idag, i form av maktförhållanden, trender och i olika teman som serien tar upp. [1]Medierådet, 2010, s.36 [2]Huntemann & Morgan, 2001, s.310 [3]Sjöberg & Rydin, under arbete

<p>En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur. En kvalitativ metod valdes för att belysa organisationskulturen och genom 7 stycken samtalsintervjuer och en övergripande observation samlades det empiriska materialet in.</p><p>Resultaten av studien visar på att JIBS organisationskultur genomsyras av den akademiska värld de anställda lever och arbetar i. Kulturen är individualistisk, kritisk, heterogen, konfliktfylld, påverkad av förändringar som har skett, relativt dold och omedveten hos de anställda, samt oklar och obestämd men ändå påtaglig i organisationen. De anställda har en del gemensamma värderingar men som inte alltid överrensstämmer med organisationens värderingar. Det råder en ovisshet om vilken kultur de har, hur de kommunicerar den och vilken betydelse den har för organisationen och dess anställda.</p>

Uppsatsen besvarar en uppmärksammad problematik rörande statistisk tillförlitlighet och representativitet i webbundersökningar. Detta genom att utreda en alternativ metod för att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan påverkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare. Ett av modellens motiv, värderingar, har visat sig ha särskild stor betydelse. Uppsatsen ämnar därmed undersöka hur motivet, utifrån VFI, samt utifrån den teoretiska definitionen av begreppet, inverkar på deltagaraktivitet. En kvalitativ undersökning av Coop Medlemspanel har möjliggjort att besvara uppsatsens syfte. Resultatet har att visat motivation, utifrån värderingar, kan vara av intresse i driften av panelverksamhet. Det framkommer att deltagarnas motivation grundar sig i olika värderingar som i sin tur kan kopplas till svarsfrekvens. Studien har visat att de värderingar som har stor betydelse för motivationen till deltagandet kan härledas till påverkan. Avsaknad av feedback samt tidsbrist kan dock ha negativ inverkan för värderingen, men då värderingar som hjälpsamhet och omtanke kombineras med påverkan, verkar dessa hinder kunna övervinnas.

No description available.

Den här studien tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för religionens roll i utvecklingssamarbeten. Syftet är att undersöka hur tre trosbaserade organisationer (TBO) resonerar kring att arbeta rättighetsbaserat, både teologisk men också i relation till de olika värderingssammanhang de rör sig i. Där värderingar som betonas i rättighetsbaserat arbete (RBA) kan skilja sig från de värderingar som är centrala i mer religiösa kontexter.  Resultaten från intervjustudierna med Erikshjälpen, Svenska kyrkans internationella arbete och Pingstmissionens Utvecklingssamarbete (PMU) visar att de flesta informanterna är positiva till att arbeta rättighetsbaserat. De motiverar RBA teologiskt utifrån sin tro. Samtidigt menar flera av informanterna att det rättighetsbaserade perspektivet är komplext, bland annat genom att vara för individfokuserat. Genom olika strategier framgår det hur informanterna förhåller sig till de olika värderingssammanhangen de rör sig i, där de bland annat anpassar RBA till den lokala kontexten och samtidigt kompletterar med den kristna tron. Resultatet visar att det både finns de som inte anser att det finns några spänningar mellan de olika värderingssammanhangen samtidigt som andra menar att det trosbaserade och det rättighetsbaserade perspektivet bör separeras helt. Studien visar att det finns en stor vilja hos organisationerna att arbeta med en överlappande attityd som strävar efter att finna vägar och kompromisser mellan de olika värderingsammanhangen.

En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur. Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur. En kvalitativ metod valdes för att belysa organisationskulturen och genom 7 stycken samtalsintervjuer och en övergripande observation samlades det empiriska materialet in. Resultaten av studien visar på att JIBS organisationskultur genomsyras av den akademiska värld de anställda lever och arbetar i. Kulturen är individualistisk, kritisk, heterogen, konfliktfylld, påverkad av förändringar som har skett, relativt dold och omedveten hos de anställda, samt oklar och obestämd men ändå påtaglig i organisationen. De anställda har en del gemensamma värderingar men som inte alltid överrensstämmer med organisationens värderingar. Det råder en ovisshet om vilken kultur de har, hur de kommunicerar den och vilken betydelse den har för organisationen och dess anställda.

Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de skillnader i värderingar som finns hos Rekordgenerationen och Generation Y är tydliga på arbetsplatsen, samt hur dessa påverkar sättet de olika generationerna ser på ledarskap. I avsikt att uppfylla studiens syfte, har vi genomfört tolv intervjuer sammanlagt med sex respondenter ur respektive generation. Studien har därmed en kvalitativ ansats. Utifrån undersökningen studerades respektive generations värderingar inom arbetslivet samt synen på ledarskap utifrån tre teman; ledarens egenskaper, karaktärsdrag och attityder samt makt och medbestämmande. Teorier inom ledarskap, värderingar, makt och empowerment samt tidigare studier om respektive generation har tillämpats i studien. Vi har utifrån studien uppmärksammat skillnader i värderingar hos de olika generationerna inom arbetslivet och deras olika sätt att se på ledarskap. Sammanfattningsvis visar studien att Generation Y vill ha en mer coachande ledare, de söker ständigt efter drömjobbet samt att de gillar att jobba självständigt. Rekordgenerationen vill ha en ledare som är tydlig, de är mycket lojala och de vill få arbetsuppgifter delegerade till sig i en högre grad än Generation Y.

Att företag tar fram kärnvärden som ett sätt att ge de anställda riktlinjer för hur de ska agera inom företaget blir allt mer vanligt, men fyller dessa kärnvärden till fullo den funktion i företaget som de är framtagna för? Syftet med denna studie har varit att ge en bild av hur ett specifikt företag, i denna studie Peab, arbetar med att förmedla sina kärnvärden och hur de anställda uppfattar och förhåller sig till dessa värden. För att få fram viktig bakgrundsinformation gjordes det en dokumentgranskning av det material som har tillhandahållits från Peab gällande deras kärnvärden och hur de arbetar med att förmedla dessa. I denna studie har en kvalitativ ansats valts och det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med två olika yrkeskategorier inom företaget, som i denna studie benämns som chefer och yrkesarbetare. Studiens resultat visar att den information som ges kontinuerligt till Peabs medarbetare skiljer sig åt beroende på vilken av de två ovannämnda yrkeskategorierna de anställda tillhör. Detta leder i sin tur till skilda uppfattningar om vad kärnvärdenas uppgift är i företaget och hur hög graden av överensstämmelse är mellan respondenternas egna personliga värderingar och kärnvärdena. / That organizations develop core values as a way to give employees guidance on how to act in the company becomes more common, but are these core values filling the function of the company as they are developed to do? The purpose of this study was to provide a picture of how a specific company , in this study, Peab, is working to convey their core values and how employees perceive and relate to these values. In order to obtain important background information, a document review was made of the material that has been provided from Peab concerning their core values and how they work to convey them. In this study, a qualitative approach was selected and six semi-structured interviews was carried out with two different professional groups in the company, which in this study is referred to as managers and skilled workers. Our result demonstrate that the information given continuously to Peab employees differ depending on which of the above two occupational categories the employees belong to. This in turn leads to different perceptions of what the core values role are in the company and how high the degree of agreement between respondents' personal values and the core values are.