Syftet med studien är att öka förståelsen för gemenskap på arbetsplatsen i förhållande till en värdegrund ur ett lednings- och medarbetarperspektiv. Studien har genomförts som en fallstudie på ett svenskt storföretag som beskriver sig arbeta med ett stort fokus på gemenskap i sitt värdegrundsarbete. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av intervjuer, där tio semi-strukturerade intervjuer har genomförts med individer ur företagets ledningsgrupp samt medarbetare. Intervjuerna har fokuserat på respondenternas uppfattningar om värdegrund och arbetsgemenskap med avsikt att få en bild av hur förhållandet mellan begreppen kan se ut. Den teoretiska referensramen behandlar främst centralbegreppen värdegrund och arbetsgemenskap, och ligger till grund för hur materialet har samlats in, analyserats och tolkats. Fokus ligger på upplevd arbetsgemenskap i förhållande till företagets värdegrund utifrån ett medarbetarperspektiv, men omfattar även ledningens syn på värdegrundens syfte och mål för att kunna se huruvida bilden av värdegrunden stämmer överens i företaget. Materialet har bearbetats genom transkribering följt av tematisering och teoretisk kodning. Resultatet visar på att det i företaget finns en enhetlig bild av vad syftet och meningen med värdegrunden är, samt att man i företaget är relativt överens om att förutsättningarna för en värdegrunds genomslag ligger i en tydlig kommunikation och repeterad exponering. Resultatet visar också att det finns en upplevelse av ett förhållande mellan värdegrunden och arbetsgemenskap, men att det inte på ett entydigt och uteslutande sätt kan antas att värdegrunden har större inverkan på arbetsgemenskapen än andra tänkbara faktorer. Detta till följd av att relationen mellan begreppen värdegrund och arbetsgemenskap kan bli något fragmenterad då respondenterna upplever värdegrundens roll i vardagen på olika sätt och i olika utsträckning.

No description available.

Problemformulering och syfte: Sensommar! Festivalen och Way out West är två festivaler som varit omdebatterad i media, Sensommar! Festivalen med anledning av en kontroversiell artistbokning och Way out West som kritiserats för att vara ett översponsrat evenemang. Bakom festivalerna finns företag som i egenskap av sponsorer möjliggör arrangemangen och i sin tur får något i utbyte - i många fall synlighet i samband med evenemangen. För företag är det viktigt att förknippas med associationer som stärker varumärket, vilket väcker frågan om hur de använder sponsring för att påverka sin image, men också vilken inverkan det kan ha på ett företags anseende - särskilt om evenemanget i fråga kritiseras. Syftet med studien är att undersöka hur företag använder sponsring av evenemang som en del i sin marknadskommunikation. Metod och material: I studien har kvalitativa samtalsintervjuer använts för att besvara syftet. Respondenter från åtta olika företag har deltagit och samtliga intervjuer har genomförts över telefon. Vid intervjuerna har en intervjuguide strukturerad utifrån studiens teman och teorier använts. Den insamlade empirin har transkriberats för att underlätta analys och sammanställning av resultat.  Huvudresultat: Resultatet pekar på att sponsring blivit en allt mer relationsinriktad strategi och att ett varumärkes grundläggande värderingar i allmänhet fungerar som kompass i utformandet av sponsringsstrategier. Respondenterna betonar att de lägger stor vikt vid vilka  evenemang de väljer att förknippas med vilket också knyter an till arbetet om att bibehålla ett gott anseende från omvärlden och att framstå som en ansvarstagande samhällsaktör.

Title: “We are each other's everyday lives” - Onboarding of new employees Purpose: Examine the work with acclimatization of new employees to the organizational culture. Method: A qualitative study of how new employees can be acclimatized through theonboarding process to the organizational culture. The study is conducted with a deductiveapproach and the empirical data was collected through semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study shows four criteria’s that are important to give new employees as goodconditions as possible to acclimate them to the organizational culture. The first finding of thestudy is that organizations need to consider which employee they choose to hire to be able togive the new employee the best opportunity to acclimate to the organizational culture and thata structured onboarding process is better than an unstructured onboarding process. Furthermore, the study found that organizations should introduce an early first impression ofthe culture to introduce the new employee to the organizational culture. An early introductionof the organizational culture contributes with the opportunity for new employees toacclimatize to the organizational culture faster than if the new employee needs to discoverwhat culture that prevails on their own. The organization should also work with differentplatforms to project the culture onto the new employee in the workplace through differentactivities or with the help of existing employees. Key Words: Acclimatization, Organizational Culture, Onboarding, Norms, Values.

Sammanfattning Ett centralt begrepp för maktrelationer och den över- respektive underordning som förekommer i samhället mellan män och kvinnor är könsmaktsordning. Denna makt illustreras av bland annat könsuppdelningen på arbetsmarknaden eller av att män tjänar mer än kvinnor, trots samma utbildningsnivå. Könsmaktsordningen kan förstärkas genom stereotypa uppfattningar hos individer. Skollagen beskriver att skolan är en plats där sådana stereotyper kan både grundas och bekämpas men att lärande och socialisation i skolan ska bidra till social integration genom att verka för inkluderande av både kvinnor och män på jämlika villkor. I relation till skolans uppdrag, vilket är att bidra till en utjämning av maktklyftor mellan könen, lyfter skolans styrdokument vikten av elevers uppfattningar om båda könen. I skolans läroplan framkommer att det sätt elever blir bemötta på och vilka förväntningar som ställs på dem kan bidra till att forma elevernas uppfattning om vad som är kvinnligt respektive manligt. I samband med detta kan sägas att könsmaktsordningen kan komma till yttring och reproduceras även i skolan om lärare har förutfattade meningar om flickors och pojkars förmågor. Denna studie redogör för lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att tydliggöra om individer inom ett urval av grundlärare uppfattar att det finns skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Samtidigt undersöks i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar förekommer i grundskolan. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Den första handlar om vilka uppfattningar som finns hos lärare kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik medan den andra frågan syftar till att undersöka i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar/värderingar förekommer i grundskolan. Studien bidrar till en reflektion hos lärare kring huruvida problem med könsstereotypa föreställningar förekommer i relation till skolans uppdrag. Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en enkätundersökning använts i studien, med andra ord en kvantitativ metod som har kompletteras med en öppen fråga. Undersökningens problemställning har varit underlag för enkätens utformning och frågeformulering. Studien har fokuserat på en kommun i Västra Götaland och enkäten har skickats ut till samtliga legitimerade lärare inom den valda kommunen. Resultat Sammantaget visar resultatet på att lärare uppfattar att pojkar har högre självförtroende och lägre ångest i matematik än flickor. Utifrån lärares uppfattningar är skillnaden mellan flickors och pojkars matematiska attityder inte lika stor, då lärare uppfattar pojkar ha mer positiva attityder än flickor. Enkätens öppna fråga, som syftar till att fråga respondenterna huruvida det förekommer värderingar i lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickor och pojkar i matematik, indikerar att lärare inte upplever att det finns stereotypa uppfattningar i fråga om könsskillnader

Syftet med denna rapport är att undersöka om det med hjälp av olika designelement i ett användargränssnitt går att aktivera en specifik värderingsgrupp för att motivera miljövänligt beteende. Den värderingsgrupp som studeras är universalism som innefattar värderingar kopplade till förståelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla människors och naturens välfärd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mänskliga värderingar och miljövänligt beteende och menar att detta kan användas för att skapa mer långsiktiga beteendeförändringar gällande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare på detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa värderingar, universalism, som skapar dessa långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor. I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter på Medieteknikprogrammet på KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer. Resultatet från undersökningen gav inget underlag för huruvida det går att aktivera universalistiska värderingar genom design men gav däremot en indikation på att visuella bilder som väcker tankar om en individs omgivning i flera fall kan få individen att vilja ta beslut grundade på universalistiska värderingar. / The purpose of this report is to examine if it is possible through the aid of different design elements in a graphic user interface to activate a specific group of values to motivate a more environmentally friendly behavior. The value group studied in this report is universalism which includes values regarding understanding, appreciation, tolerence and protection for the welfare of all people and for nature.  Earlier research has found a relationship between human values and environmentally friendly behavior that indicates that some values close to and including universalism could be used to create a more long term behavior change concerning environmental habits. In this study we look further into this by examining if we can activate the values that create these long term behavior changes of environmentally friendly behavior. This report presents a study that has been performed on eleven participants, all students at the Media technology program at KTH. The study consisted of a survey and a short interview. The result of this study gave no foundation to decide whether it is possible to activate universalistic values through design or not, but it gave an indication from several cases that visual imagery that evokes thoughts about our surroundings could make an individual care to make a decision based on universalistic values.

Fler företag etablerar sig på marknaden där de erbjuder liknande produkter och tjänster.För att skapa ett mervärde till kund kan reklamskapare i marknadskommunikationvisualisera detta i form av attityder. Uppsatsen syftar till att undersöka användandet avmiljöer och scenografi i reklamfilm för att stärka varumärkesidentifikation. Genomsemiotisk bildanalys analyseras tre reklamfilmer. Reklamfilmerna som jag valt attanalysera kommer från företagen Orsted, Hotel Sanders samt Wood Wood-Adidas. Enjämförelse mellan företagets värdegrund och konnotationer diskuteras för att ta reda påom reklamskaparna visualiserat värdegrunden via miljö och scenografi. Kärnvärdensom företag formulerar kan reklamskapare dra nytta av genom att lyfta miljöval, platsenreklamfilmen utspelar sig på och via scenografi för att förstärka företagets vision ochinte bara produkten eller tjänsten de tillhandahåller.

Fler än en miljon människor invandrade till Sverige under 2010-talet. Många av dem kom från länder som på många sätt skiljer sig från Sverige, inte minst vad gäller tro och värderingar. Syftet med mitt arbete är att använda kunskapsociologiska begrepp för att försöka förklara hur vi människor blir en del av ett samhälle på ett existentiellt plan och vilka problem som kan uppstå när vi måste integreras in i ett nytt samhälle där de andliga förutsättningarna inte ser ut som vi är vana vid.    Jag har använt mig av kunskapssociologisk forskning för att tolka statistik gällande en mängd aspekter av integration. Jag har tittat på skillnader och likheter mellan invandrargrupper och svenskfödda på områden som: arbetsmarknad, ekonomi, utbildning, sociala relationer, och religion. Där har jag funnit att de stora skillnaderna mellan invandrare och svenskfödda går att se inom områden som innefattar sociala relationer och religiositet.         Min slutsats är att god integration är resultatet av relationer människor emellan och att det kan uppstå problem om dessa inte delar liknande uppsättningar av värderingar och har en någorlunda samstämmig uppfattning om vad som är meningsfullt i livet. En existentiell otrygghet kan uppstå om man inte har möjligheten att upprätthålla sociala kontakter med personer som kan bekräfta en bild av världen som är riktig för en själv och som bekräftar viktiga värderingar.

Sverige befinner sig idag i ett post-sekulärt predikament, där Svenska kyrkan och staten är formellt separerade, men är fortfarande praktiskt beroende av varandra på en del områden. Detta märks även av på invånarna, bland vilka det finns de utger sig för att vara sekulära, men ändå väljer att bland annat gå på gudstjänster, konfirmera sig i kyrkan, döper sina barn i kyrkan, gifter sig i kyrkan och använder bibliskt inspirerade uttryck. I denna studie har jag valt att intervjua fyra, enligt egna utsagor icke-troende, vuxna svenskar, om deras exponering av kristna sammanhang och bibliska berättelser i barndomen samt ifall de anser att det har påverkat dem som vuxna. Jag valde sedan att göra en narrativ analys av resultatet, för att undersöka om jag kunde finna någon koppling mellan barndomens upplevelser som de berättade samt deras identitet och värderingar som vuxna, som informanterna inte gjorde. Genom studien kan jag påvisa att det finns fall, där kristna sammanhang eller bibliska berättelser som informanterna exponerats för i barndomen, har påverkat deras värderingar och identitet upp i vuxen ålder. Studiens resultat kan inte statistiskt representera ett samhällsfenomen, men ändå visa på en trend, att om sekulära svenskar tar del av kristna sammanhang eller bibliska berättelser som barn kommer detta att påverka dem som vuxna. Jag anser att detta kan vara ett viktigt område att forska vidare på, då barn idag blir påverkade av en rad olika, religiösa inslag, både i sina dagliga möten med andra människor, i skolan och via olika medier.

Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshemmet. De frågeställningar som tillämpades i studien är följande:  - Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka möjligheter uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka begränsningar uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i fritidshem på tre skolor ingår i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning om att undervisning av serietidningar medför flera positiva fördelar vid inlärningen av information. Dessa fördelar beskrivs  som kopplingen mellan bild och text, källkritisk förmåga, främjande av goda värderingar, läsutvecklande, skriv- och bildförståelse, samtal om känslor, kreativitet och multimodalt användande. Lärarnas uppfattning av serietidning som läromedel är att den ska vara anpassad och lärorik i förhållande till elevernas egna behov och intressen. Det vanligaste sättet att använda sig av serietidningar enligt lärarna är förmågan att lära ut värderingar och olika perspektiv med hjälp av illustrationer och text. Lärarna nämner olika utmaningar i arbetet med serietidningar. Till exempel kan det vara en fråga om lämpligt innehåll och vilka åldersgrupper materialet riktar sig till. Diskussionen beskriver lärarnas resultat i relation till studiens bakgrund. Sammanfattningsvis är serietidningar enligt lärarna ett verktyg som erbjuder lust till läsning och bildstöd för eleverna. Serietidningarna ses även som en inkörsport till att börja läsa.