Social work's wish to do good is situated in the core of the profession, and doing good and helping others is the reason that attracts people to social work in the first place. But what does the profession consider to be good and kind social work?  Good intentions and kindness are often connected to the professions values but values shift and differ over time and circumstances, so does the work itself. This literature study attempts to use the framework established by Leslie Margolin to capture what the profession views as a kind and well intended work, question its motives and analyze the findings through a critical lens. The study comprises a seemingly varied material to try to show how good intentions can be found in all aspects of social work. Good intentions are an integral part of how social work understands itself on several different levels, but at the same time the idea of good intentions as a professional value seems to create a disconnect from its professional expertise.

No description available.

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning. Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva. / Is it possible to see opinions and values in architecture? Starting from political viewpoints, I’ve taken up the ‘election cottage’ and its layout. Election cottages today are often all rather alike, regardless of the party using them. To be able to see the various parties’ values and viewpoints in the layout of the place where they meet the voters is something that benefits both the voters and the parties themselves.

Inom de flesta idrottsföreningar kommer ofta en stor del av intäkterna från sponsring och det är lika viktigt vid en större tävling eller evenemang som det kan vara avgörande för mindre klubbars överlevnad. Under de senaste trettio åren har sponsring utvecklats från en småskalig verksamhet i ett begränsat antal industriländer till en större global industri. Syftet med denna studie är att erhålla en djupare förståelse för sponsorskap inom ridsporten. Fokus kommer vara på de sponsrande företagens motiv såsom effekter, exponering och mål. För att kunna bidra med kunskap om sponsring inom en sport som utmärks av stort hobbyinslag, d.v.s. stora tävlingar men ofta med icke-professionella deltagare. Det är en kvalitativ studie som bygger på ett flertal semi-strukturerade intervjuer. Datainsamlingen består av intervjuer genomförda med sponsoransvariga på olika företag samt med rättighetsinnehavare på olika eventbolag som sysslar främst med ridsports evenemang. Att kunna mäta ett sponsorskap har konstaterats relativt sällsynt många gånger. Det kan vara extremt kostsamt och tidskrävande. Ofta prioriteras det inte att lägga extra ekonomiska resurser på externa tjänster och därav utvärderar man inte. Under studien har detta tagits upp endast hos ett intervjuobjekt. Där läggs hellre resurser och tid på att arbeta fram goda relationer och samarbeten. Däremot kan mätningen av ett sponsorskap vara väl värt pengarna och tiden om man vill se utfallet av sin investering och dessutom för att kunna analysera och förändra tills nästa satsning. Det krävs definitivt mer medvetenhet kring vikten av mätning. / It is not unusual that a large part of the incomes in a sports club comes from sponsor fees. It is equally important at a major competition or event and for smaller clubs it can be crucial for its survival. Over the past thirty years, sponsorships have evolved from small-scale operations in a limited number of countries to a major global industry. The purpose of this study is to obtain a deeper knowledge about how sponsorship in equestrian sport. The focus will be on the sponsoring companies motives such as effects, exposure and goals. To be able to contribute knowledge about sponsorship in a sport characterized by large hobby element, that is, big competitions but often non - professional attendance. It is a qualitative study based on a number of semi-structured interviews. Data collection consists of interviews conducted with the sponsorship managers in different companies and with rights holders in various events company engaged primarily in the equestrian events. Being able to measure a the effects and outcome of a sponsorship has been found relatively rare many times. It can be expensive and very time consuming. Often the priority is not to put additional financial resources on external services and therefore the evaluation will not be a priority. There is added more resources and time to develop good relations and cooperation. However, the measurement of a sponsorship can be well worth the money and time if you want to see the outcome of their investment and moreover to analyze and change until the next time a sponsorship comes up. It definitely requires more awareness of the importance of measurement.

<p>IKEA är ett företag som säljer möbler och heminredningsartiklar. Företaget är ursprungligen från Sverige, men är idag etablerat runt om i större delen av världen. Konceptet bakom IKEA är att sälja kvalitetsprodukter till ett lågt pris för majoriteten av människorna. IKEA är idag världens största möbelhandlare och även om det finns en stor mängd konkurrenter så finns det inget företag som riktigt matchar IKEA i storlek och internationell utbredning.</p><p>IKEA Family är den kundklubb som IKEA använder sig av som ett av sina kommunikationsmedel för att upprätthålla relationerna med sina intressenter, främst kunderna. IKEA Family är skapt för att bevara relationen med de befintliga kunderna och skapa mervärde för dessa. IKEA återintroducerar för tillfället IKEA Family. Kundklubben var först introducerad för de svenska kunderna i mitten av åttiotalet, 1984 vid Kungens Kurva i Stockholm. Därefter spreds IKEA Family genom åren till ett fåtal andra länder.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och tolka de olika värderingarna som förmedlas genom IKEA:s användande av sin kundklubb. Kundklubbar är ett relativt nytt forskningsområde med få genomförda undersökningar och därmed är IKEA Family ett högst intressant forskningsobjekt.</p><p>Problemformuleringen för vår studie är: Vilka värderingar skapas genom IKEA Familys interaktion med sina medlemmar? Vi tar i vår uppsats ett intressentperspektiv och ser alltså inte på organisationens syn på de värderingar som skapas genom IKEA Family.</p><p>För att få svar på vårt undersökningsproblem har vi genomfört 12 stycken semistrukturerade öppna intervjuer, gjorda på tre olika IKEA varuhus i Sverige. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning och anammat en abduktiv ansats. Vi har en konstruktionistisk världsåskådning och ser världen som en social konstruktion, vilket speglar vår studie genomgående.</p><p>De värderingar som enligt oss skapas genom IKEA Familys interaktion med medlemmarna är familjefokus, förmånlighet, enkelhet och snabbhet, ärlighet samt i viss mån socialt ansvar. En stark företagskultur genomsyrar hela organisationen; denna i samband med ett starkt tjänstefokus och intressenternas medskapande av värde leder till att företaget kan kommunicera de normer och värderingar som lever inom organisationen till kunderna.</p>

Problem: The great interest towards the company’s values has contributed to it becoming more common for individuals to seek out organizations that have a strong corporate culture. Where you work and whom you work for has thus become the dominant factors instead of what you are working with. Purpose: The purpose of this study is to examine how the corporate culture, the rational and emotional benefits are experienced by the employees of the company. The aim is also to examine whether the corporate culture can become a management control measure by good communication between employees within the organization. Methodology: The essay is based on a qualitative research method and empirical data were collected through interviews from the company MTR Stockholm. Theoretical Frame of reference, Edgar Schein, Three Levels of Culture, Seven dimensions. Results: The study has shown that there are different cultures within the company. But also that there is a strong corporate culture within the business, the respondents feel an affinity with working within the underground rather than working for the company MTR Stockholm.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället. I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont). Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

Kan ett värdskap som är kommersiellt även vara genuint välkomnande och kan man idag på allvar vinna fördelar på en konkurrensutsatt marknad utan att erbjuda ett genuint värdskap? Bakgrunden till detta arbete är det etableringsprojektet med titeln: "Värdskap och ledarskapsom berör – ett konkurrensmedel?" som finansierades av KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap och Kompetens) år 2010. Representanter från besöksnäringen på lokal, regional och nationell nivå möttes på två välrenommerade landsortshotell för att lägga grunden till ett större gemensamt forskningsprojekt. Inga ytterligare medel tilldelades dock projektet varför delar av det stora materialet från studien nu redovisas i denna c-uppsats. I projektet användes Teori U som både teoretisk utgångspunkt och processmetod. Syftet för uppsatsen handlar för det första om att undersöka metodens användbarhet i att främja branschens egen förståelse för vad ett gott värdskap är. För det andra handlar det om att undersöka hur man kan frigöra implicit kunskap och samskapa nya insikter om ett gott värdskap samt hur dessa i så fall kan kopplas till praktiken. I studien genomfördes två workshops, på två hotell med olika deltagare. Workshoparna, som filmades, varade ett dygn (från lunch till lunch). Ur det empiriska materialet utmejslades fem teman för ett värdskap som berör: ledarskap, passion, mod, självinsikt och grundläggandevärderingar. I bägge workshops talade man om att det i branschen behövs ett paradigmskifte från kunskapssamhälle till relationssamhälle. Deltagarna uttryckte att de upplever en avsaknad av kunskap om immateriella känslomässiga värden, om vad som sker i själva mötet. Resultatet pekar på att vi behöver undersöka vad som händer om vi utbildar i det som gör oss mer närvarande, autentiska och medvetna. Skulle det kunna vara ett sätt att skapa innovation i bemötande? / KK-stiftelsen Etableringsprojekt beviljat 2010 "Värdskap och ledarskap som berör- ett konkurrensmedel?"

The aim of this thesis is to examine preferences for personality traits within the spectrum of extroversion and introversion. Based on previous research, the hypothesis of this study was that extroversion was valued higher than introversion. The differences between men and women’s preferences were also examined. The material being used was based on research on the fundamental lexical hypothesis and its semantic similarity to the Big Five. Seventy two students filled in a questionnaire where they were asked to rate 18 personality adjectives as positive or negative. The results indicate a preference for extroversion which supports the hypothesis. However, no significant difference between men and women could assuredly be established. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka preferenser för personlighetsdrag inom spektret extroversion och introversion. Med utgångspunkt från tidigare studier ställdes hypotesen att extroversion värderas högre än introversion. Dessutom undersöktes om preferenserna skiljer mellan kvinnor och män. Materialet som användes var baserad på studier om den fundamentala lexikala hypotesen och dess semantiska likhet till the Big Five. Sjuttiotvå studenter fick besvara en enkät där de ombads bedöma 18 personlighetsadjektiv som positiva eller negativa. Resultatet visar en generell preferens för extroverta personlighetsadjektiv vilket stödjer studiens hypotes. Någon säker skillnad mellan mäns och kvinnors preferenser gick inte att iaktta.