Studien syftar till att ta reda på vad ett begränsat antal medarbetare upplever att de lärt sig/utvecklat efter deltagande i en värderingsorienterad personlighetsutvecklingsprocess på sin arbetsplats med avseende på självkännedom, engagemang och utveckling.Metoden har varit kvalitativa intervjuer och visst stöd av grafiska resultat som ingår i processen. Den teoretiska utgångspunkten har varit att undersöka KASAM (känslan av mening) (Antonovsky, 1991) och dess utveckling hos en liten grupp i ett företag.Resultaten i sig är tydliga, vid genomgång av intervjuerna framgår följande teman: självkännedom, relationer och kommunikation, visioner/framtid, lärande samt lednings- och gemensamma frågor. I samtliga dessa delar finns det enligt respondenterna märkbara resultat där individutvecklingen förefaller bestående medan den organisationspåverkande delen som var märkbar i början hamnat i avtagande och troligen måste underhållas på ett medvetet sätt.

When applied successfully, the QM initiatives TQM and Lean enhance an organization´s ability to meet and exceed the expectations of the customers as well as co-workers and other stakeholders. There are however also QM initiatives that fail and one reason for this is the organization’s inability to create a supportive culture, a culture that rests on a number of values which aim at improving the quality and thereby customer satisfaction. Even though this is known by both practitioners and researchers, little has been written on how to achieve a QM culture in practice and there are not many methodologies and tools designed directly with purpose of creating this culture. In addition, the measurements used for monitoring organizational success focus mainly on ‘hard’ process or financial measures such as lead-time reduction and operating income.   The purpose of this thesis has been to ‘examine how a strong organizational culture can be created and to contribute with knowledge about how to create and measure a QM culture’. To fulfill this purpose, a number of case studies have been carried out and a questionnaire has been developed in order to measure the presence and importance of a number of QM values. The research presented in this thesis reinforces the fact that culture is an important factor to take into account when applying QM initiatives. A structured way of working with culture and the development of a strategy on how the culture in the organization will be changed is needed. This in combination with methodologies and tools aiming directly at enhancing a QM culture. The research also shows that the relationship between organizational culture, values and behaviors needs to be considered when working to create a strong QM culture. Most of the methodologies and tools found in the case studies aim directly at reinforcing the ‘right’ behaviors in the organization, hence enhancing the underlying values. For instance, the way an organization works with selection, e.g. recruitment and promotion, based on behaviors rather than documented merits is one methodology found in the research. The leadership was found to be important when it came to building or strengthening the culture. Managers are considered key players and need to act as role models, displaying the desired behaviors themselves. The managers need to be present among their co-workers and aware of how their own actions affect the possibility to build a strong QM culture. Another conclusion drawn is the need to measure the ‘softer’ side of QM. One starting point when applying a QM initiative should be the assessment of the existing culture in the organization as a complement to the ‘harder’ measures. The research presented in this thesis suggests that the questionnaire that has been developed could be an appropriate tool for this purpose. If the existing culture in an organization does not support the values within QM, the behaviors of managers and co-workers that are needed to improve quality and thereby customer satisfaction could be hard to achieve. / Framgångsrikt tillämpade kan kvalitetsledningsinitiativ (QM initiativ) som TQM och Lean förbättra organisationers förmåga att möta och överträffa kundernas likväl som medarbetarnas och andra intressenters förväntningar. Det finns dock QM initiativ som misslyckas och en av anledningarna är oförmågan att skapa en stödjande kultur. En kultur som vilar på ett antal värderingar med syfte att förbättra kvaliteten och därmed kundtillfredsställelsen. Även om detta är känt av både praktiker och forskare så finns det inte mycket skrivet om hur man uppnår denna kultur i praktiken. Dessutom finns få utvecklade metoder och verktyg som syftar direkt till att skapa en QM kultur. Förutom detta så är de flesta mätningar som används för att följa organisationers utveckling främst av det hårda slaget, dvs. finansiella eller processorienterade mätningar t.ex. ledtidsreducering och rörelsekapital. Syftet med den här avhandlingen har varit att "undersöka hur en stark organisationskultur kan skapas och att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur". För att uppfylla detta syfte har ett antal fallstudier genomförts och en enkät har utvecklats för att mäta förekomsten och betydelsen av ett antal QM värderingar. Den forskning som presenteras avhandlingen stärker det faktum att kulturen är en viktig faktor att ta hänsyn till vid tillämpningen av QM initiativ. Det finns ett behov av ett strukturerat arbetssätt för att påverka kulturen samt att utveckla en strategi för hur kulturen i organisationen ska kunna skapas. I kombination med detta så finns även att behov av metoder och verktyg som syftar direkt till att stärka QM kulturen. Forskningen visar också att sambandet mellan organisationskultur, värderingar och beteenden måste tas i beaktning när man arbetar för att skapa en stark kultur. De flesta metoder och verktyg som påträffats i fallstudierna syftar direkt till att stärka "rätt" beteenden i organisationen, och därigenom förstärka de underliggande värderingarna. Även ledarskapet är viktigt när det gäller att skapa eller stärka kulturen. Chefer är nyckelaktörer och måste agera som förebilder och själva uppvisa önskade beteenden. Hur organisationer arbetar med urval, dvs. rekrytering och befordran, baserat på beteenden snarare än dokumenterade meriter är en metod som påträffats i forskningen. En annan metod funnen är ”storytelling” som kan användas för att återberätta historier från organisationen som visar på beteenden som stärker önskade värderingar. En slutstats som dras är att det finns ett behov av att mäta de ”mjukare” sidorna av QM. Utgångsläget vad gäller den befintliga kulturen när man ska tillämpar QM initiativ bör mätas för att komplettera de ”hårdare” mätetalen. Forskningen som presenteras i avhandlingen visar att den enkät som utvecklats skulle kunna användas som ett verktyg för att göra dessa mätningar. Antingen för att mäta utgångsläget innan man börjar tillämpa Lean eller TQM eller som ett sätt att kontinuerligt följa upp och behålla fokuset på värderingar och kulturen i en organisation. Om kulturen som råder i en organisation inte stödjer QM värderingar kan det vara svårt att få de beteenden från chefer och medarbetare som krävs för att förbättra kvaliteten och därmed kundnöjdheten.

Textilindustrin är ett av världens största industrier, där Sverige är ett av de länder i Europa som är sämst vid återinsamling av textilier. En stor mängd textilier i Sverige avyttras nämligen genom att slängas i hushållssoporna istället för att återvinnas. Konsumtionen av textilier i Sverige beräknas dessutom att öka och så även det textila avfallet. Det förekommer således ett gap då forskningens fokus har varit på förvärv och förbrukning av produkter, där producentansvar med fokus på att förbättra avfallshanteringen av produkter kräver en god kommunikation mellan samtliga aktörer in en produkts livscykel. Alla produkter måste tillslut avyttras, men det innebär nödvändigtvis inte att produkten nått sitt slutgiltiga stadie, istället står konsumenter inför ett etiskt övervägande vid avyttring. Människors etiska beteende baseras på moraliska bedömningar som i sin tur består av etiska ideologier. I denna studie har påverkande faktorer använts tillsammans med olika etiska ideologier, vilka är baserade på bedömningar, för att undersöka om dessa kan förklara ett avyttringsbeteende inom kontexten av textilier. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval från sju län i Sverige för att erhålla en förståelse för hur etiska ideologier kan förklara konsumenters avyttringsbeteende av avlagda textilier. Vi utvecklade en modell som testades mot verkligheten men krävde en modifiering för att vara förenlig med studiens resultatet. Respondenterna vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna exceptionist och absolutist hade i enlighet med studiens resultat en uppfattning om permanentavyttring som i större utsträckning påverkades av social samsyn. Respondenter vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna subjektivist och situationist, hade istället en uppfattning om permanentavyttring vilken i högre grad påverkades av situationsanpassade faktorer. De varierande incitamenten vilka var sprungna ur deras uppfattning av permanentavyttring, för samtliga respondenter, avgjorde deras slutgiltiga avyttringsbeteende. I studiens resultat går det alltså utläsa att olika etiska ideologier kan förklara konsumenters beteende. Konsumenter kan däremot kategoriseras inom olika etiska ideologier och inneha samma beteende inom avyttring, där incitamenten till avyttringsbeteendet varierar.

Validerat; 20101217 (root)

This thesis in Art History and Visual Science is about values to graffiti and graffiti artist Banksy. I have studied values relating to Banksy´s graffiti images through which context they are placed in and where they are located. I have selected two different images of Banksy as an example on the basis of a transnational phenomenon, where the images that circulate in the public arena by street art and other images and imported into the galleries and consumption market. My conclusion is that the values of the images are based on the context in which each room have its surroundings and that therefore the impression will increase. The public space context, signal availability and the white cube context indicates art, and the commercial context signals goods and items that can be bought. Therefore the values for the images are based on the context in which each room says to the environment and the surrounding impressions accruing to the picture. Hence, when Banksy's images circulate in these three rooms they are received and valued based on which place the pictures are in, based on context and the background ideas you have for the expression.

This study departs from a cleavage-theory by Kriesi et al. in which the globalization and the European integration divides Europeans in winners and losers through a political, a cultural and an economic mechanism (2012). It examines the connection between the polarization following the integration and the support for political systems using Norris’ framework from Democratic deficit (2012) which differs on five levels of support. The main findings show that the polarization has an impact on four out of five levels through the cultural mechanism and that it thus not only may generate support for right-wing populism as shown by Kriesi with more, but for right-wing extremism as well. Even though the effect is limited the results also suggests that the decreasing trust in political institutions in Europe is not to be reduced to normal a fluctuation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns en samsyn kring vad värdegrundsarbete innebär. Studien är kvalitativ med stöd från John Deweys Pragmatismen samt tidigare forskning. Resultatet visar att det inte finns någon samsyn på definitionen av vad värdegrunden är och ska innehålla. Däremot finns det en samsyn gällande möjligheter och svårigheter. Studiens resultat visar att den främst framträdande möjligheten är att värdegrunden är förutsättningen för att kunskapsuppdraget ska fungera. De främsta svårigheterna är att värdegrunden är tolkningsbar och att tiden inte räcker till. Slutsatsen blir att undervisningen behöver innehålla delar som leder till att eleverna utvecklar handlingsberedskap och ett normkritiskt förhållningssätt. För att detta ska uppnås behövs det en utökad kompetens bland lärarna.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att undersöka fenomenet organisationskultur och få en förståelse för hur värdefullt och betydelsefullt det är hos äldre (60-talister) respektive unga (90-talister) på deras arbetsplatser. Vidare vill vi undersöka om det finns några likheter och eller olikheter när det gäller 60-talisters och 90-talisters syn på fenomenet organisationskultur. Teori: Våra teoretiska utgångspunkter har begränsat fenomenet om organisations-kultur och breddat förståelsen. Främst med hjälp av Scheins (2010) redogörelse för organisationskulturens tre lager: grundläggande antaganden, normer och värderingar samt artefakter. Komplettering görs med hjälp av Alvesson (2015) samt flertalet vetenskapliga artiklar som skrivits inom ämnet. Gemensamt pekar samtliga teoretiker på att en uppdelning av fenomenet är nödvändigt samt att organisationskultur är väsentligt för att företag ska lyckas. I delen om generationer tas främst Jonkman (2011) samt Parment (2016) upp. De båda pekar på stora skillnader mellan de olika grupperna främst inom yrkeslivet. 60-talister menar de är mer plikttrogna och självständiga medan 90-talister ställer helt andra krav, de anses vara mer ansvarslösa och ombytliga. Metod: Studien är av kvalitativ art. Den har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med fem personer som tillhör generationen 60-talister samt fem personer som tillhör generationen 90-talister. Samtliga deltagare arbetar i dagsläget. Båda könen är representerade, så även olika branscher och sektorer på arbetsmarknaden.   Resultat: Det resultat som visade sig i studien är att det finns såväl likheter som skiljaktigheter i hur de tillfrågade 60-talisterna och 90-talisterna ser på och värderar fenomenet organisationskultur. Inom Scheins (2010) kulturlager har normer och värderingar och artefakter värderats högt hos samtliga respondenter men på olika sätt mellan generationerna. Medan grundläggande antaganden är en del som inte varit lika central.

The Niuean population has been in decline since the airport opened on the island. This thesis investigates a specific aspect of the migration from the island: what final year high school students in Niue plans to do after graduation in relation to leaving or staying in Niue. The study relates this decision to place attachment, values and climate change.The study indicates that Niuean youth doesn’t want to study on the island but instead move to New Zealand to pursue their academic ambitions. The students exhibit a strong sense of place attachment that is based in their identification with the island culture and nature. They want to return to the island after getting their university degree, making them attached stayers. The risk of cyclones does not affect the students wishes to live on the island. Decisions are in large motivated by caring for family, the students want to get a degree and then return to be able to take care and give back to their parents, grandparents and other people that have cared for them during their childhood.

No description available.