Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

I mitt arbete har jag undersökt om eleverna på Estetiska programmet anser att utbildningen tar upp frågan om genus och könsroller i undervisningen. Jag har främst intresserat mig för teaterinriktningen. Jag har intervjuat tio elever i årskurserna 3 och 1. Samtliga av eleverna har jag haft i undervisningen. En del av eleverna har kommit i kontakt med frågorna inom teatern, andra har det inte. Jag har också frågat dem om de arbetat med frågan i andra sammanhang. Jag har frågat dem om hur det uppfattar begreppet genus och om de kommit i kontakt med det i samhället och vad det innebär för dem på ett personligt plan. Vidare har jag undersökt om och på vilket sätt de har kommit i kontakt med genus/könsroller i undervisningen. Jag har specialiserat mig på att ställa frågor kring teaterundervisningen, om de har arbetat med genus/könsroller och på vilket sätt. Jag har också försökt få fram hur de vill arbeta med frågan och dess betydelse. I arbetet har jag också beskrivit metoder för instudering av rollen enligt pedagogerna/teaterteoretikerna Konstantin Stanislavskij och Bertolt Brecht. Jag har också tagit upp forskning kring genus och könsroller bland barn och unga inom skolan. I mitt arbete har jag diskuterat och analyserat vikten av en normkritisk pedagogik i utbildningen och behovet av att våga arbeta och ifrågasätta rådande värderingar och normer i samhället. Att man som pedagog vågar utmana sina egna värderingar tillsammans med eleverna. Jag har också beskrivit en del metoder för att arbeta med genus och könsroller inom scenisk gestaltning. Resultatet från min undersökning är att samtliga elever tycker att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De tycker att det är intressant att ifrågasätta värderingar och normer och att arbetet leder till en större tolerans mot varandra. Eleverna tycker också att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De säger att de främst har fått arbeta med frågan inom teaterämnet och att de saknar ett genusperspektiv i utbildningen på Estetiska programmet.

No description available.

Det ökade stödet för populistiska rörelser i västvärlden har blivit alltmer påtagligt. Två exempel är Storbritanniens utträde ur EU och Donald Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet. I Sverige kan Sverigedemokraterna ses som en framgångsrik populistisk rörelse, då partiet erhållit ett allt starkare väljarstöd sedan grundandet år 1988. I den vetenskapliga litteraturen råder ingen konsensus om orsakerna till Sverigedemokraternas framgångar. Tydliga orsaker kan heller inte hämtas från den internationella forskningsfronten, då inte heller denna kan påvisa en klar linje om vad som förklarar populismens frammarsch i västvärlden. Den erkända statsvetaren Ronald Inglehart har bidragit med en förklaringsmodell och menar att populismens framgångar beror på en cultural backlash gentemot den framväxande dominansen av progressiva värderingar i västvärlden. Utifrån Ingleharts forskning och teori om värderingsförändringar, är syftet med denna uppsats att undersöka om hypotesen om en cultural backlash utgör en relevant förklaringsmodell för individers motiv till att sympatisera med Sverigedemokraterna. Studien utförs genom enkätdata från World Values Survey och SOM-institutet. Resultaten visar att sverigedemokratiska sympatisörer inte står för en cultural backlash i termer av att de sluter upp kring värden som står i motsats till progressiva postmateriella värderingar. Sympatisörerna präglas snarare av en oro över fysisk och ekonomisk otrygghet. Resultaten problematiserar antaganden om att det är sammanhållna reaktioner mot värderingar som driver populismens framgångar.

Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

Validerat; 20101217 (root)

Vår studie har undersökt organisationen Epirocs organisationskultur, framförallt är det motivationsverktyg, kommunikation och makt som styrmedel som är i huvudfokus. Studien är uppbyggd med en deduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts vid insamling av material och en hermeneutik tolkningslära har applicerats för att skapa en förståelse för vårt empiriska material. Resultaten av denna studie är att Epirocs organisationskultur används som styrmedel för att skapa motivation hos sina anställda. Organisationskulturen har bidragit med positiva effekter på både individens prestation och organisationen som helhet. Studien stödjer inte vissa tidigare studier, vilka kritiserar organisationskultur som används för att manipulera anställda på ett önskvärt sätt och att det är ett ―rent hyckleri‖. Utöver det har studien kommit fram att organisationskultur inte är ett inlåst fenomen, utan den kan påverkas både medvetet och omedvetet. Vi har även kommit fram att ansvarstagande hos anställda kan vara ett nytt tillvägagångssätt för organisationer för att övervaka sina medarbetare på ett omedvetet sätt.

Denna kvalitativa studie syftar till att få fördjupad förståelse för hur pedagoger kan uppleva bemötandet med vårdnadshavare där meningsskiljaktigheter kring normer och värderingar kan uppstå. Behovet av en fördjupad kunskap kring pedagogernas bemötande är en följd av att det kan upplevas som svåra ämnen att ta upp och bemöta på ett professionellt plan. I studien har sex pedagoger intervjuats, framtagna av ett kriteriebaserat urval, med två case som grund för intervjufrågorna. Det som framkommer från bakgrund, resultat och analys är att alla människor är olika och att man upplever och tolkar saker efter den bakgrund man är formad efter. Detta i sig kan leda till att meningsskiljaktigheter uppstår i vårt bemötande med varandra oavsett varifrån vi härstammar. Eftersom dessa frågor upplevs som svåra att hantera och eftersom det inte finns tillräckligt med kunskap inom området ser vi ett stortvärde i denna fördjupade studie. Vårt samhälle och samlevnad kräver en ömsesidig relation oavsett bakgrund för en god miljö där samtal och bemötande är öppen och ömsesidig.

Studien undersöker deltagares och lärares förhållningssätt till SFI-undervisningen dels avseende kunskapssyn och lärande, dels relationer och kommunikation i klassrummet. Tio deltagare och tio lärare gav genom kvalitativa intervjuer ca 350 kommentarer kring SFI-undervisningen, vilka klassificeras utifrån kunskapssyn, lärande, relation och kommunikation. Dessa kommentarer analyseras utifrån aktuella socio-konstruktivistiska studier, teoribildningar om maktordning men främst kulturantroplogiska teorier om värderingar. Studien visar på hur kulturella värderingar (vokal självsäkerhet vs gruppharmoni, stor vs liten maktdistans, hög vs låg kontextualitet) påverkar både kommunikationen i klassrummet och förståelsen av hur undervisningen bedrivs. Den visar att en dragkamp om rätt kunskapssyn och rätt studieteknik råder mellan deltagare och lärare. Normerande attityder gör sig gällande liksom frustration över bristen på framsteg i studierna. Slutligen ger studien flera exempel på god interkulturell kompetens i undervisningen och att deltagarna överlag stävar mot kursplanens mål – kommunikativ och funktionell språkkompetens.

I dagsläget finns det fyra storbanker på den svenska marknaden. Tillsammans står de för cirka 75 % av den totala inlåningen från den svenska befolkningen. Konkurrensen hårdnar då allt fler aktörer kommer in på marknaden, det pågår en ständig kamp om allmänhetens pengar. Eftersom de olika aktörernas tjänster och erbjudanden blir allt svårare att särskilja, blir differentieringen bland storbankerna mer emotionellt baserad. Det blir allt viktigare för bankerna att försöka bygga en relation med sina kunder. Kundens upplevda värde skapas i den personliga kontakten med banken, och kan bli en avgörande faktor för kundens lojalitet.För att kunna möjliggöra ett serviceinriktat agerande från företagets medarbetare, blir betydelsen av intern marknadsföring inom tjänsteföretag alltmer central. Vid arbetet med den interna marknadsföringen ingår även förmedlandet av organisationens gemensamma värdegrunder. Företagets värderingar måste genomsyra hela organisationen. Alla medarbetare måste vara väl införstådda med vad företaget representerar, för att vid mötet med företagets kunder kunna agera som företaget förespråkar.Syftet med vår uppsats har varit att beskriva hur en av Sveriges storbanker arbetar med den interna marknadsföringen vid kommunicerandet av företagets värderingar. Vår avsikt har under uppsatsens gång varit att identifiera kommunikationens väg, och arbetet med att möjliggöra ett värderingsinriktat agerande bland kundtjänstpersonalen. Samt att kunna urskilja om företagets värderingar kommunicerats intakt, genom organisationens olika avdelningar.Vi har genomfört en fallstudiebaserad undersökning av storbanken Nordea. Av den anledningen har det hermeneutiska synsättet varit det forskningsparadigm som lämpat sig bäst för vår undersökning. Vi har samlat in kvalitativdata i form av semistrukturerade intervjuer. För att kunna möjliggöra vårt syfte har vi träffat nyckelpersoner inom området, på företagets olika hierarkiska nivåer.I april 2007 tillträdde Christian Clausen som ny koncernchef och VD för Nordea. Hans grundtankar, värderingar och syn på företagande, startade en helt ny process med att försöka åstadkomma ett förändringsarbete gällande organisationens beteende. För att kunna skapa lojala kunder och kundnöjdhet och därigenom stärka företagets framgångar, ansågs Nordea behöva bli mer kundfokuserat och medarbetarinriktat. Tre nya ledande värderingar framarbetades, Positiva kundupplevelser; Det är människor det handlar om; och Ett Nordeateam. Värderingarna sätter medarbetarna i fokus och lägger en stor tonvikt på att det är de anställdas beteende som är avgörande i mötet med kunden. Personalen framställs som en nyckelresurs för Nordea, då det kommer till att skapa nöjda kunder.Inledningsvis implementerades värderingarna i Nordea främst genom en framarbetad kaskadmodell, vilket innebär att värderingsbudskapet transporteras genom organisationens olika nivåer under diskussionsliknande former. Ledningen gav medarbetarna ramverket för själva dialogen och ledde på så sätt själva kommunikationsprocessen. När diskussionen om Nordeas värderingar slutligen nådde kontorscheferna, var det kontorschefernas ansvar att förmedla värderingsbudskapet vidare till de egna kontoren. Vad vi har funnit är, att tanken med de nya värderingarna inte var att de skulle transporteras intakt genom organisationen. Det var istället de enskilda medarbetarnas subjektiva tolkning som företaget ville åstadkomma, för att på så sätt göra de olika värderingarna levande. För att kundtjänstmedarbetarna ska kunna agera i enighet med de nya värderingarna, har vi utifrån de främsta interna marknadsföringsverktygen, även studerat hur två kontor arbetar. Vad vi har funnit är att ett stort ansvar läggs på det enskilda ledarskapet. Kontorschefens agerande är många gånger det som styr. / Uppsatsnivå: C