Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.

Området organisationskultur är av stor betydelse för organisationers överlevnad då det kan avgöra om arbetstagare väljer att stanna eller byta arbetsgivare. En bransch där detta blir extra viktigt är inom IT där konkurrensen om kompetensen är stor. Utmaningen att attrahera arbetskraft genom organisationskulturen blir inte lättare av vår tids samhällsförändring där vi går från att arbeta på kontor till distansarbete. För att öka kunskapen hur man kan gå tillväga för att kartlägga en organisations kultur och ta reda på om gemenskap vid distansarbete är möjligt, analyserades organisationskulturen beträffande tillit, tillhörighet och gemenskap samt motivation på ett svenskt IT-företag. Genom en kvantitativ datainsamling med kvalitativa inslag framkom det att delade värderingar och en gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig då detta fanns på företaget. För att få en bredare bild av organisationskulturen, jämfördes svaren mellan grupperna ledning och medarbetare samt anställda 0- 2 år och anställda 3-10+ år för att upptäcka eventuella skillnader. Det visade sig att ledningsgruppen på företaget hade starka värderingar som var nästintill unisona. Skillnaden i grupperna med olika anställningstid var överraskande liten då det finns en teori om att människan formas in i en kultur över tid. En gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig, trots de utmaningar avståndet utgör. För att öka kunskapen kring organisationskultur vid distans inom IT, utgör denna studie ett givande bidrag till ett område där forskning idag är begränsad. Studien kan dessutom vara en uppmuntran för Personalvetare, chefer eller personalansvariga med bilden att en effektiv organisationskultur inte går att skapa vid distansarbete.

Dejting online är idag socialt accepterat och en stor del av dejtingmarknaden, där Tinder är en av många appar för att söka en blivande partner. Studien har som syfte att utifrån ett intersektionellt perspektiv, se hur olika kvinnliga erfarenheter av sökande efter kärlek ser ut på dejtingappen Tinder. Studien syftar även till att undersöka om kvinnorna har några erfarenheter av diskriminering när de söker efter en blivande partner. Utifrån Eva Illouz studie om sökandet efter kärlek har vi byggt vidare på ett intersektionellt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och består av 8 intervjuer med kvinnor i åldrarna 23- 45 år. I vårt resultat såg vi att kvinnor med högre utbildning har en ökad medvetenhet kring feministiska värderingar och ett generellt intresse för politiska frågor, vilket de även uttryckte som viktiga värderingar hos en framtida partner. De med högre utbildning var även tydliga med vilka värderingar eller politiska uppfattningar de var emot hos en framtida partner. Många av kvinnorna beskriver att de upplevt sexism och diskriminering när de varit i kontakt med män på Tinder, där några av kvinnorna med utländsk bakgrund uppgav att de fått nedlåtande kommentarer på Tinder av män som var kopplade till deras etnicitet.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas LundbergTitel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker – En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolanUppsats: LL1506, 41-60pHandledare: Rune JönssonMalmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna.Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a. Erving Goffman och Anthony Giddens. Studien bygger i övrigt på ett kvalitativt intervjumaterial bestående av sex separata intervjuer med unga kvinnor i gymnasieåldern. Fyra av de sex intervjupersonerna har det gemensamma att de alla är engagerade i någon form av politisk organisation medan de övriga två intervjupersonerna inte har något aktivt deltagande inom politiska organisationer. Vi lyfter fram och analyserar intervjupersonernas resonemang och synpunkter, vilka sedan kopplas till teorierna om identitet och värderingar, för att se om det finns någon skillnad i uppfattningar mellan de aktivt engagerade och de som inte har ett aktivt engagemang. I studien såg vi en skillnad i synen på hur skolan och undervisningen fungerar i relation till ungdomarnas egna uppfattningar om vardag och verklighet. Detta beroende på om ungdomarna var aktivt engagerade eller inte. I övrigt fann vi stora likheter mellan de båda grupperna i synen på identitet, skolans oförmåga att uppmuntra till engagemang och allmänna frågor kring värderingar. De största skillnaderna mellan de engagerade och icke-aktivt engagerade var dock vad man väljer att belysa som viktiga aspekter av undervisningen. Här framgår tydligt om ungdomarna har ett aktivt engagemang eller inte. Nyckelord: Identitet, Värderingar, Engagemang, Gymnasieskolan, Ungdomar, Unga kvinnor

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen. Resultatet påvisar att antalet kommunicerade värderingar har minskat i antal efter avregleringen. Dock är det andra kommunicerade värderingar som kommuniceras före och efter avregleringen. Studien indikerar att Apoteket AB redan innan avregleringen arbetade för att nå regerings syfte och mål med avregleringen i sin kommunikation, samt att det finns andra faktorer som kan ha påverkat utfallet av de marginella skillnaderna.

In today's work life, values and their importance for organizations are a central and debated issue. Most organizations have a values foundation consisting of a number of specific values that are considered important guidelines for desirable behavior and common goals. This study aims to investigate more closely how the management can make value-based management work by analyzing an organization that works with value-based management, using Etzioni's (1975) compliance theory. The empirical basis of the study rests on eight qualitative semi-structured interviews with managers and employees within the organization. The result indicates that the management has involved the employees in the process of developing the values. The management has different strategies to implement the values: they have clarified the meaning and the scope of use of the values, the values are used as the first assessment within an internal career framework, and they conduct regular feedback conversations regarding the values. Using the compliance theory, these strategies can be understood as normative exercise of power, but with elements of rewarding exercise of power in that the values are used in the career framework. The result further shows that the values land with the employees. The employees are positive about the values and perceive them as important which, using the compliance theory, can be understood as moral commitment. However, a tendency identified in the results is skepticism towards the values being used for evaluation purposes as a first step before they are given the opportunity for promotion through the organization's career framework. The skeptical approach is interpreted as being due to the management exercising normative power and rewarding power at the same time. In general, the results of the study show that the management's value-based management works. Based on Etzioni's (1975) compliance theory, this means that the relationship between the management's strategies for implementing the values and how they resonate with the employees are congruent. The management's normative exercise of power is reflected by the employees' moral commitment. An important result of the study, however, is that value-based management has less effect when two different types of power are combined. This means that a prerequisite for value-based management to work is that the management exercises one type of power, and that it corresponds to the commitment of the employees. / I dagens arbetsliv är värderingar och deras betydelse för organisationer en central och omdiskuterad fråga. De flesta organisationer har en värdegrund bestående av ett antal bestämda värderingar som betraktas som viktiga riktlinjer för önskvärt beteende och gemensamma mål. Denna studie syftar till att undersöka närmare hur ledningen kan göra för att värderingsstyrning ska fungera genom att analysera en organisation som arbetar med värderingsstyrning med hjälp av Etzionis (1975) efterlevnadsteori. Studiens empiri grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på organisationen. Resultatet visar att ledningen inkluderat medarbetarna i processen att ta fram värderingarna. Ledningen har olika strategier för att implementera värderingarna: de har tydliggjort värderingarnas innebörd och användningsområde, värderingarna används som första utvärdering i ett internt karriärsramverk, och de håller i regelbundna feedbacksamtal gällande värderingarna. Med hjälp av efterlevnadsteorin går dessa strategier att förstås som mestadels normativt maktutövande, men med inslag av belönande maktutövande. Resultatet visar vidare att värderingarna landar hos medarbetarna. Medarbetarna ställer sig positiva till värderingarna och upplever dem som viktiga, vilket med hjälp av efterlevnadsteorin går att förstås som moraliskt engagemang. En tendens som identifierats i resultatet är emellertid skepticism mot att värderingarna används i utvärderingssyfte som ett första steg innan de får möjlighet till befordran i och med organisationens karriärsramverk. Det skeptiska förhållningssättet tolkas grunda sig i att ledningen utövar normativ makt och belönande makt samtidigt. Generellt visar studiens resultat att ledningens värderingsstyrning fungerar. Utifrån Etzionis (1975) efterlevnadsteori betyder det att relationen mellan ledningens strategier för att implementera värderingarna och hur det landar hos medarbetarna är kongruent. Ett viktigt resultat i studien är emellertid att värderingsstyrningen får mindre effekt när två olika typer av makt kombineras. Det betyder att en möjlig förutsättning för att värderingsstyrningen ska fungera är att ledningen utövar en typ av makt, och att den motsvarar medarbetarnas engagemang.

En viktig grund i det värdebaserade ledarskapet är samspelet mellan individernas och organisationens värderingar. Denna blanddesignstudie har gjorts i en svensk organisation som tillämpar värdebaserat ledarskap, i syfte att besvara forskningsfrågan: hur överensstämmer individernas värderingar med organisationens? I denna blanddesignstudie har en enkätundersökning gjorts där svaren från 32 kvinnor och 10 män i åldrarna 18- 65 använts. Resultaten visade att individernas värderingar har återfunnits i de diskurser som visar organisationens värderingar. Författarna har dragit slutsatsen att individernas och organisationens värderingar är samstämmiga.

According to the Swedish curriculum, teachers have an assignment to educate children to become democratic citizens. Students will develop values given in the curriculum's section, dealing with aspirational values. Teachers also have an assignment to transmit a cultural heritage. The curriculum states that education, in a deeper sense, is about to transmit a cultural heritage. This claims that the two assignments would be one and the same. This is something, taken for granted, that will be problematized in this essay, by analyzing tales written by H.C. Andersen, from a perspective of values.

Idag har det skapats en demografisk obalans mellan städer och landsbygd i Sverige. Den demografiska utvecklingen visar att det i dagsläget främst är mindre orter som minskar befolkningsmässigt. För kommuner innebär avflyttningsorter en rad konsekvenser. Den här studien syftar till att studera hur fenomenet kring stagnerande orter bemöts i praktiken av kommunen som aktör. Fokus i studien är att undersöka kommuners omvärldsanalyser, strategier och målbilder gällande utveckling och planering. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i teorier kring hegemoniska tankesätt och planeringsdoktriner i relation till lokal och regional planering och utvecklingspolitik, utifrån begrepp som tillexempel normer och diskurser. Det empiriska materialet tar utgånspunkt i följande tre fallstudiorter och dess kommuner: Åryd (Växjö kommun), Moheda (Alvesta kommun) och Ryd (Tingsryd kommun), i Kronobergs län. En dokumentstudie i form av en kvalitativ innehållsanalys av fördjupade översiktsplaner för respektive fallstudieort har utförts och semistrukturerade personliga intervjuer med tjänstemän i kommunerna. Studiens resultat visar att kommunernas förutsättningar är av betydelse för deras förhållning till stagnation. De studerade materialet visar även tendenser att kommunernas omvärldsbild skiljer sig i de framtagna planerna, gentemot tjänstemannaperspektivet. I studiens resultat går även att uttyda vissa generella mönster i kommunernas omvärldsanalys, strategier och målbilder för utveckling, som skulle kunna härledas till att planeringen är präglad av dominerande normer och ideal.

Serviceorganisationer med direkt kundkontakt kräver att de anställda uppfattar och förmedlar varumärket till konsumenten enligt företagets uttalade varumärkesmål. Internt varumärkesbyggande är en process som innebär att anställda är en tillgång i uppbygganden av varumärket, genom kontakten med kunderna. Om den interna uppfattningen av varumärket inteöverensstämmer med företagets uttalade varumärkesmål, förmedlas en felaktig bild till kunden. Denna studie ämnar utforska hur ett varumärke förmedlas från ledningen hela vägen ner i en serviceorganisation, samt vilka eventuella diskrepanser som uppkommer i hur varumärket förmedlas och hur varumärket uppfattas av de anställda. Denna studie antar en kvalitativ ansats, där datainsamlingen primärt har skett genom intervjuer vid en serviceorganisation inom banksektorn. Studien påvisar att anställda har uppfattat varumärket enligt ledningens uttalade varumärkesmål. Däremot uppkommer det diskrepanser i förmedlingen från chef till anställd, där ett aktivt arbete att upprätthålla den interna varumärkesprocessen fallerar eftersom att det är brist på ständig kommunikation av varumärket, skapande av lojalitet gentemot varumärket samt kommunikation mellan chef och anställd angående prestationer.