Bakgrund: Våld i nära relation är något som anses vara ett stort samhälls- och jämställdhetsproblem och i Sverige uppskattas ca 25 procent kvinnor drabbas av någon form av våld i nära relation under sin livstid. För den våldsutsatta kan våldet leda till oönskade följder såsom depression, ångest, ekonomiska förluster och isolering. Det kan vara svårt för våldsutsatta kvinnor att ta sig ur en våldsam relation vilket gör det viktigt för sjuksköterskan att besitta kunskap och erfarenhet om vad dessa kvinnor önskar och förväntar sig i mötet med sjuksköterskan som profession. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjuksköterskans bemötande. Metod: Aktuell litteraturstudie var baserad på elva vetenskapliga artiklar (nio med kvalitativ ansats och två med mixad metod). Artiklarna var uppsökta och tagna från databasen Medline via sökmotorn PubMed. Dataanalysen utfördes genom användningen av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att många våldsutsatta kvinnor upplever att sjuksköterskans bemötande brister på grund av att sjuksköterskan saknar tid och engagemang samt att det finns en okunskap om VINR. Detta leder till att kvinnorna känner sig betydelselösa, nonchalerade och att de inte blir tagna på allvar. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor upplevde att sjuksköterskors bemötande till större del brister. Majoriteten upplevde att sjuksköterskor brast i bemötandet på grund av brist på empati, förståelse, kunskap och erfarenhet. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskor utökar sin kunskap om våld i nära relationer och försöker förstå kvinnornas situation, då det i sin tur kan vara den avgörande faktorn till att de söker och får hjälp.

I den här studien granskas tingsrättsbedömningar med fokus på hur rätten resonerar kring begreppet barnets bästa och vilka skäl som anges i beslut som rör vårdnad, barnets boendesituation och utformning av umgänge med en förälder som tidigare använt våld. Studien riktar främst in sig på vilken betydelse våldet får i vårdnadstvisten. De tio domar som utgör underlaget till studien har valts ut genom ett riktat urval baserat på vårdnadstvister där våld har förekommit i familjen. Domarna är hämtade från Skellefteå tingsrätt och åren som inkluderats i urvalet är 2018 och 2019. Domarna har undersökts utifrån en riktad innehållsanalys med fyra förutbestämda teman: våld, påverkan på barnet, domskäl och domslut. Utifrån dessa teman har tingsrättens resonemang kring vårdnad, boende och umgänge studerats. Resultatet av studien visar att rätten alltid utgår från vad som anses vara barnets bästa, men att begreppet tolkas olika beroende på situation och vem som gör tolkningen. Stora krav ställs på föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet vilket ibland gör att våldet som förekommit i familjen inte är avgörande som bedömningsgrund i vårdnadstvister.

Våld i nära relation är ett stort samhälleligt problem. Både kvinnor och män utsätts för våld men kvinnor drabbas i större utsträckning av våld av allvarlig karaktär. En av mannens strategier för att kontrollera kvinnan är att isolera henne från omvärlden. Denna studie handlar om det sociala nätverket och vilken betydelse det kan ha för en våldsutsatt kvinna. Studien bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma inom kvinnojour samt kommunal verksamhet som arbetar mot våld. Det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att det sociala nätverket på olika sätt är av stor betydelse för en våldsutsatt kvinna. Det som var tydligt återkommande var att kvinnor i regel blir väldigt isolerade och upplever en stor ensamhet samt att barnen kan påverka huruvida kvinnan väljer att lämna eller stanna kvar i relationen. Kvinnor som inte har något arbete, lever i ett missbruk eller invandrat till Sverige upplevs enligt yrkesverksamma befinna sig i en extra utsatt och sårbar situation.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande samhällsproblem både internationellt och nationellt. Våldet kan yttra sig på olika vis och i olika former. Våldet påverkar offret både kortsiktigt och långsiktigt, samt både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll i att upptäcka våldet samt att stärka kvinnan i att bryta den destruktiva relationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: Kvalitativa allmän litteraturstudie som inkluderar nio stycken kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier som var De egna känslornas påverkan samt Arbetsmiljöns påverkan. I kategorin De egna känslornas påverkan framkom de känslor som sjuksköterskan upplevde vid möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Dessa känslor bildade tre underkategorier som var Oro och rädsla, Frustration och Osäkerhet. Kategorin Arbetsmiljöns påverkan presenterar sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön kan påverka mötet med våldsutsatta kvinnor. Kategorin rymmer två underkategorier Att inte räcka till och Stöd av kollegor. Diskussion: Studien diskuterades utifrån kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Veriferbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd från resultatet dessa är Oro och rädsla, Osäkerhet och Att inte räcka till. De tre fynden diskuteras utifrån olika samhällsperspektiv, etiska aspekter samt personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskors arbete med våldsutsatta kvinnor hindrades av osäkerhet på grund av kunskapsbrist, oro och rädsla, tidsbrist och den emotionella påverkan. För att främja arbete och ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor erfarenhet, kunskap, utbildning och tid.

Bakgrund: Att kvinnor som utsätts för våld i nära relation har tidigare studier och undersökningar påvisat är ett stort samhällsproblem. Kvinnor som söker vård för våldet de utsatts för har rätt till att tas på allvar för att de ska få den vård de är berättigade till. Dessa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation har ofta en förminskad livsvärld, bristande tillit samt skuldbelägger sig själva vilket medför att de är i behov av ett stort emotionellt stöd.  Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar kvinnans upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvården efter att ha varit utsatt för våld i nära relation.    Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats har valts att tillämpas. Studien är baserad på sju vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sedan kvalitetsgranskats utifrån Willman et al. (2011) granskningsmall. En manifest innehållsanalys har valts med inspiration utav Graneheim och Lundman (2004) för att kunna utvinna det textnära innehållet.   Resultat: Resultatet genererade i två huvudkategorier, Attityders påverkan i bemötandet med subkategorierna stigmatisering i bemötandet, att bemötas med ett ointresse samt bristfälligt stöd.  Andra huvudkategorin: Ett bemötande som inverkar till förtroende med subkategorierna lyhördhet, att bli tillfrågad om våldet samt det praktiska stödet.  Slutsats: Kvinnornas upplevelse av bemötande de fick av hälso- och sjukvården avspeglas i den information de fick eller hur bristfälligt stödet var. Kvinnorna upplevde ett flertal olika faktorer som medför brister i bemötandet från hälso- och sjukvården. Det är av vikt att hälso-och sjukvården får tydliga riktlinjer för bemötandet av våldsutsatta kvinnor.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader på hur personer med olika könsidentiteter ser på fenomenet våld i nära relation. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vad är våld enligt människor som identifierar sig med olika kön och i vilken utsträckning är människor med olika könsidentiteter utsatta för våld i nära relation. Tidigare studier visar att det finns en utsatthet för våld i nära relation bland både kvinnor och män och att utsattheten mellan könen ser olika ut. Teoretiskt utgår studien från ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. Studien är gjord med en kvantitativ metod där en digital enkät besvarats av 136 personer. I enkäten gavs möjlighet för respondenterna att ge mer utvecklade svar i en del öppna frågor för att tillföra en del kvalitativt material till studien. Resultatet visar att det finns skillnader både i vad man anser är våld och hur utsattheten ser ut mellan olika könsidentiteter. Studiens slutsats är att det finns en utsatthets bland respondenterna och det framkommer vad de anser ska definieras som våld i nära relation. Respondenterna tycker det är ett problem som borde uppmärksammas mer och att det inte finns tillräckligt med hjälp att få om man är utsatt.

Violence in close relationships is becoming more common and is being raised more and more often in the media. Collective efforts to detect violence are made at various authorities today. Violence in close relationships affects all parts of life, which is why we have chosen to examine the impact of violence on working life and careers for women. In our profession, this is relevant as we are likely to come into contact with these women. Through the following questions, we sought the answers to our questions: ● What limitations and opportunities do workers at women's shelters think that abused women experience regarding working life and careers? ● How do workers at women's shelters work to promote the working lives and careers of abused women? Six semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers who gave their views on how working life and careers affect these women they have good experience of helping. The results of the survey show that women who live with violence in close relationships face a number of limitations in order to be able to achieve a functioning working life. The control the woman has been subjected to results in several of her needs not being met, which affects self-esteem and drive. Contact with the authorities can be complicated and long processes can affect a woman's opportunities to get into working life quickly. In these processes, among other things, we see the importance of the women's shelter's supportive and guiding work.

The object of this study is to get an in-depth knowledge about mens violence in close relations. This study is based on a qualitative research method and collected data via semistructured interviews, to research how social workers handle men who willingly seek treatment and support from their violence. The interviews also investigated social workers’ perceptions of working with men that are or have been violent in close relations. In order for the study to have a greater overview of the work with perpetrators of violence, the interview participants were from two different municipalities. The study is also based on analysis from Connell’s masculinity theory, gender studies and grassroots bureaucracy. The results of this study showed that men who perpetrate violence that willingly seek help goes through with their treatment and reach effective results. The results also show that the most common treatment method is Alternative to violence (ATV) with elements of conversational support, psychotherapy and CBT. A majority of the interviewees state that the main underlying factor for men’s violence is powerlessness and the need for control against women. It is the social workers responsibility to help the perpetrator, but for them to reach change craves willingness to change from the man. Social workers room to act and help with violence in close relationships was perceived positively, but they wanted more time and staff to work more preventively against violence.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt problem och en orsak till såväl fysiska sompsykiska besvär. Sverige har en lagstiftning som ska skydda medborgare och som ska hasamstämmighet med FN:s konvention om våld mot kvinnor. Fysioterapeuter har en viktig rolli detta arbete. Eftersom prevalensen av våld i nära relation är så stor så är det viktigt att ävenlyfta upp de mindre uppenbara yrkesprofessionerna som fysioterapeuter. Syfte: Syftet medstudien är att undersöka primärvårdsarbetande fysioterapeuters erfarenheter och kunskaper avatt möta patienter som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: Deltagare rekryteradesgenom förfrågandebrev till primärvårdsenheter inom Region Skåne. En semistruktureradintervjustudie gjordes på fyra informanter med minst tre års erfarenhet inom primärvård. Alltinspelat material transkriberades och bearbetades sedan i form av en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Informanternas erfarenheter, kunskaper och upplevelserbearbetades och formade tre huvudkategorier; Otillräcklig kompetensnivå, Vikten av enundersökning och Omhändertagande. Konklusion: Fysioterapeuterna är eniga om att detfinns en bristande kunskap kring ämnet och att det är svårt att bemöta denna typ avpatientgrupp. Att besitta en baskunskap inom ämnet och veta vilka andra aktörer som börblandas in beskrivs som en trygghet. Trots att inte alla har egna upplevelser så finner var ochen av de deltagande att en ökad kunskap inom ämnet är väldigt viktigt för att jobba mot ettsamhälle utan våld i nära relation.

Introduktion/Bakgrund: Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsskikt över hela världen. Våldet sker oberoende av social status, etnicitet, religion, kultur, sexualitet eller ålder. Kvinnor som är utsatta för våld har en ökad risk att drabbas av ohälsa. Många kvinnor är tysta om det våld de utsätts för. Om sjuksköterskor kan etablera en god relation med kvinnan ökar chanserna att hon berättar om sin situation och tar emot hjälp. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation, inom primärvården. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Beck´s (2017) nio steg. Databaser som nyttjades i litteraturstudien var Cinahl, PsycInfo samt PubMed. I resultatet användes 11 artiklar varav 4 kvalitativa, 1 kvantitativ och 6 mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom i litteraturstudien delades in i fyra kategorier; betydelsen av kunskap, hög arbetsbelastning, avsaknad av riktlinjer och behov av teamarbete. I kategorierna återspeglades olika barriärer som sjuksköterskor upplevde i mötet med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever att deras kompetens inom området är bristfällig. Sjuksköterskor önskar utbildning, minskad arbetsbelastning, förbättrat teamarbete och tydliga riktlinjer för att förbättra arbetet med identifikation, bemötande och omvårdnad av våldsutsatta kvinnor.