No description available.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades. Erfarenheterna från artiklarnas resultat kategoriserades vilket skapade möjlighet att hitta samband samt skapa övergripande teman som resulterade i dessa resultatrubriker: En påfrestande men meningsfull tid, Den informella vårdarens risk för ohälsa, Betydelsen av vårdpersonalens stöd. Viktiga erfarenheter som belystes visade att informella vårdarnas grundläggande behov inte kunde tillgodoses under vårdtiden eftersom de fokuserade på att göra vårdtagarens situation så bra som möjligt. Ansvaret och påfrestningarna de informella vårdgivarna kände kunde ge upphov till ohälsa. Informella vårdares erfarenheter är relativt väl belysta inom forskningen men ytterligare studier med andra tillvägagångssätt hade kunnat genomföras för få en djupare förståelse. Deras situation skulle kunna förbättras genom utökad information och utbildning. Fler undervisningstimmar på sjuksköterskeprogrammet inom palliativ vård bör införas då det är något sjuksköterskan kommer i kontakt med på de flesta arbetsplatser.

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar människor över hela värden och har stor påverkan på de drabbades liv. Demenssjukdomar påverkar deras närstående, aktivitet, omgivning och erfarenhet av utevistelse. Personer med demenssjukdom vill ha möjligheten att vistas ute och påpekar att det ger hälsa, men att utevistelse för dem blir svårt utan rätt stöd och en säker omgivning. Syfte: Att beskriva utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom sett ur vårdarnas perspektiv Metod: Allmän litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017) har använts. Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts, studier med kvalitativ och kvantitativ metod har inkluderats.  Resultat: I resultatets första del presenteras likheter och skillnader i karaktär. Efter detta presenteras resultatet i följande tre teman; Utevistelse främjar känslor av välbefinnande och livskvalitet, Utevistelse främjar fysisk aktivitet och förbättrar psykisk status samt Utevistelsens främjar social interaktion. Slutsats: Utevistelse uppfattas som någonting bra för personer med demenssjukdom, det kan främja välbefinnande och livskvalitet. Det är betydelsefullt för att minska agitation, främja fysiska och kognitiva funktioner och det ger stöd åt social interaktion.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how caregivers in elderly care perceive their work situation because it is a professional group that will become more important over time and which was not highlighted in previous research. The method used is qualitative with a hermeneutic approach where the empirical data was collected from eight semi-structured interviews with caregivers who work in elderly care. The results that emerged were that the caregivers experienced a lack of time, stress, and staff shortages in their profession as caregivers in elderly care. Furthermore, the results show that the caregivers would like to have some form of shorter theoretical training before the work begins. The most important factors that were pointed out for a good work environment were associated with the manager and colleagues. It also emerged that there is a problem associated with the introduction to the work where the caregivers are expected to have a deeper knowledge and understanding than they have. The questions concerning covid-19 showed that there has been no major staff shortage during the pandemic. The main negative impact of the pandemic was that there were too many guidelines that did not always reach all employees, which in turn created insecurity in the workplace. Overall, there was much that the caregivers felt could be improved in the profession, but that they were generally satisfied with their work and workplace.

SammanfattningBakgrundDödshjälp kan vara en möjlighet för de som har terminala sjukdomar. År 2021, globalt sett, avslutade nästan 22 000 människor sina liv med dödshjälp. Inom dödshjälp samt döden generellt är det viktigt att sjuksköterskan fokuserar på patienten samt närstående och att vården ska ske i enlighet med deras preferenser, intressen samt rättigheter. För att främja närståendes välmående under denna process är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om de känslor som kan uppkomma för att kunna bemöta på det bästa sättet.SyfteSyftet var att beskriva närståendes upplevelser av dödshjälp.MetodEn litteraturstudie utifrån 12 kvalitativa artiklar, analyserade med integrerad analys. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl with Full Text, Medline (EBSCO) samt PsycInfo. Efter sökningen fick valda artiklar genomföra en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU’s granskningsmallar.ResultatStudien resulterade i 4 olika kategorier med underkategorier för att beskriva närståendes upplevelser/erfarenheter av dödshjälp. Dessa kategorier är: före dödshjälp, planering inför dödshjälp, efter dödshjälp samt åsikter om dödshjälp.SlutsatsResultatet från denna studie ger en insikt i de känslor och tankar som kan uppkomma hos närstående under processen kring dödshjälp. Känslor som kunde uppkomma var bland annat sorg, ångest och trötthet. Resultatet lyfter även vikten av stöd från vårdpersonal, både före och efter dödshjälpen. Det finns dock utrymme för fortsatt forskning inom detta och liknande områden.

Background: Several nursing theorists emphasize the importance of establishing the so-called therapeutic relationship between the nurse and the patient in order to facilitate and provide better results of the treatment. Aim: The aim of this study was to investigate how nurses working in out-patient psychiatric care describe the concept of therapeutic relationship and its usage when working with patients. Method: Semi structured interviews were performed and the material was analyzed through qualitative content analyzis. Result: Four main categories that describe the different aspects of the therapeutic relationship emerged. These were: What the nurse does to establish the therapeutic relationship, The functions and definition of the therapeutic relationship, The qualifications of the therapeutic relationship and Challanges in establishing the therapeutic relationship. Conclusion: The therapeutic relationship was described as a tool in working with the patient, and individualized treatment, trust, sufficient time and the use of one's own personality was described as important factors in establishing this relationship.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed. Familjefokuserad omvårdnad var den teoretiska referensram som kom att diskuteras utifrån litteraturöversiktens resultat. Den handlar om familjens betydelse för patientens upplevelse av hälsa och sjukdom. Även de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen behandlades. Resultat: Det framkom fyra områden i resultatet. Det första var känslomässig påverkan på den informella vårdaren, vilket berörde de tankar och känslor som uppkom när någon tog sig an vårdarrollen. Det andra var social påverkan, som handlade om hur de anhörigas sociala liv påverkades när de tog sig an den informella vårdarrollen. Det tredje var förändringar, vilket berörde kontrasterna mellan hur livet var innan sjukdom drabbade familjen och hur livet blev efter sjukdomen inträdde. Det sista området var information och stöd som omfattade det som familjen ansåg sig behöva hjälp med.                                                                                          Diskussion: De två områdena känslomässig påverkan på den informella vårdaren och social påverkan diskuterades utifrån den familjefokuserade omvårdnaden och de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen. / Background: Nowadays more people are being cared for in the home which is often considered an important place for both the patient and relatives. When illness hits one family member the relatives plays an essential role. They have to take responsibility for their sick family member and for the home nursing. Nevertheless, it is still the nurse´ task to ensure that the patient and the family experience quality of life and wellbeing. Aim: To describe the family experience of caring for a sick family member at home. Method: This literature review was based on ten scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Plus with Full Text and PubMed. Family focused nursing was the theoretical framework that the literature review was proceeded from. Family focused nursing is about the family importance to the patient experience of health and illness. The consensus concepts of caring science were also discussed.   Results: Four themes appeared in the result. The first one was emotional impact on the informal caregiver. That theme includes thoughts and feelings that arise when someone takes on the caregiving role. The second one was social impact which is about the family members' social lives and how the informal caregiving role affects them. The third one was changes and that theme is about the contrast between what life was like before the illness struck their family and how life became after the disease entered. The final theme was information and support which included the areas where the family required more help. Discussions:  Emotional impact on the informal caregiver and social impacts were discussed on the basis of family focused nursing and the consensus concepts of caring science.

Bakgrund: I dagens samhälle är det många människor som söker sig till akutmottagningen av olika orsaker. På grund av den stora mängden patienter kan arbetsbelastningen bli hög för vårdpersonalen, och de kan därför tvingas prioritera medicinska aspekter före de psykologiska behoven. Patienterna kan därför uppleva mötet på akutmottagningen som okänsligt. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelse av bemötande från vårdare på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar på fyra övergripande teman: det första mötet på akutmottagningen, bra bemötande, dåligt eller bristande bemötande och informationens betydelse för patienten. Diskussion: I diskussionen beskrivs bland annat patienters upplevelse av bemötande i förhållande till begreppet livsvärld, men även hur informationen och väntetiden kan påverka patientens vistelse på akutmottagningen. Konklusion: De flesta patienter uttrycker tillfredsställelse över bemötandet och informationen som de får i första mötet på akutmottagningen. Efter det akuta skedet upplever dock många patienter att informationen och bemötandet fallerar och blir sämre. / Background: In todays society many people are seeking care at the emergency department for different reasons. The caregivers are because of the pressured workload, forced to prioritize the patient's medical issues over their psychological needs. Therefor in an urgent situation the patients can perceive the care as insensitive. Aim: the aim was to describe patients perception of the interpersonal encounter with caregivers in the emergency department. Method: literature study. Result: The result shows four overall themes: the first encounter at the emergency department, patient perception of good encounter with caregivers, bad or lack of encounter from the caregivers and the informations meaning for the patients. Discussion: In the discussion patients experience of treatment is described in contrast to the concept of life-world. Furthermore the importance of information and how waiting times affect the experience is illustrated. Conclusion: Most patients express satisfaction with the response and the information that they receive in the first meeting at the emergency department. However after the acute stage many patients express that the information and treatment doesn’t maintain the same standard as before.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att vara förälder till ett barn som insjuknar i diabetes kan innebära svår stress. Även om den akuta stressen vid diagnosen avtar, så upplever många föräldrar en pågående psykisk stress som kan leda till utbrändhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till barn med typ1 diabetes upplever stress minst ett och ett halvt år efter diagnos samt vilket stöd de önskar att sjukvården kunde bistå med. Metod: För att utföra studien valdes en kvalitativ design. Författaren genomförde semistrukturerade intervjuer med sex mammor vars barn var i åldrarna tre till arton år. Intervjudata analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Karasek och Theorells kravkontroll-stödmodell användes som en teoretisk referensram för studien. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier samt elva subkategorier och det övergripande temat Arbetet Diabetes. Kravet att hantera de oförutsägbara och instabila aspekterna med barnets sjukdom kunde orsaka oro och stress hos föräldrarna, liksom sömnbrist samt omgivningens oförståelse och okunskap. Att lämna över kontrollen över behandlingen till barnet självt eller förskola och skola var också något som kunde medföra en belastning och stress hos föräldrarna. Partnern och sjukvården utgjorde ett viktigt stöd i vardagen. Tekniska hjälpmedel upplevdes som ett avlastande stöd, men som även kunde bidra till ytterligare stress. Föräldrarna var i regel nöjda med sjukvården men önskade mer förståelse på vissa områden samt en obligatorisk uppföljning hos psykolog. Det fanns även en önskan om att syskon skulle inkluderas mer i vården. Slutsats: Upplevelsen av stress hos föräldrar till barn med typ 1 diabetes varierade och påverkades av faktorer som krav, kontroll och stöd. Oro för situationer man inte kunde påverka och förutse liksom osäkerheten i att lämna över kontrollen till andra bidrog till upplevelsen av stress. Stöd från partner, sjukvård, tekniska hjälpmedel och sociala medier hade betydelse för upplevd stress och belastning. En ökad förståelse och förebyggande insatser behövs för att förbättra sjukvårdens omhändertagande av föräldrarna till barn med diabetes / ABSTRACT Background: To be a parent of a child type 1 Diabetes can be severally stressful. Even if the initial stress at diagnosis recedes, many parents experience a persistent psychological stress which can lead to burnout symptoms. Aim: The aim of the study was to describe how parents of children with type 1 diabetes experienced stress at least 1.5 years after receiving the diagnosis and what support they wanted from healthcare providers. Method: A qualitative design was used conducting semi structured interviews with six mothers whose children were between the ages of three to eighteen. The collected data was analysed by using deductive content analysis. Karasek and Theorell’s demands-controlsupport model was used as a theoretical framework for the study. Results: The study resulted in three main categories and eleven subcategories with the work Diabetes as an underlying theme. The demands of handling the unpredictable and unstable aspects of the child’s disease caused stress, as well as sleep deprivation and handling other people’s ignorance. Handing over the control of care to school staff or the children themselves was sometimes associated with frustration and stress. The parent’s partner and the health care providers were important support. Technical aids were perceived as an unburdening support, but could also create more stress. The parents were satisfied with the health care support in general but wanted more understanding in some areas as well as a mandatory follow-up with a psychologist. A need to include siblings in the care and follow-up was also mentioned. Conclusion: The experience of stress among parents of children with type 1 diabetes varied and was affected by demands, control and support. The concern about situations that were beyond their control and prediction created stress as well as the ability to hand over the control to others. The support from partners, health care providers, technical aids and social media was important for perceived strain and stress. Better understanding and preventive interventions are needed to improve the care of parents of children with diabetes.