Hassoun, Shadia och Qadan, Shierin (2023). Specialpedagogers syn på samverkan med vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

I förskolans läroplan läggs stor vikt vid samverkan mellan förskolan och hemmet. Det slås fast att ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet skapar bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förutom detta är läroplanen tydlig med att det är förskolans pedagoger som ansvarar för att etablera en samverkan. Syftet med denna studie var att studera förskollärares upplevelser av samverkan mellan hem och förskola: att synliggöra deras förståelse av det uppdraget som ges av läroplanen, hur uppdraget motiveras samt hur det omsätts i praktiken. För att förstå orsakerna och argumenten för samverkan användes relevanta begrepp från organisationsteorin och det empiriska materialet inhämtades genom en kvalitativ intervjustudie, där fem förskollärare intervjuades.Resultatet visar att förskollärarna tar ansvar för att etablera en god samverkan, att man anser att samverkan är något viktigt och att man ser det som något ömsesidigt snarare än nödvändigt. Utöver de samverkansformer som verkar sprungna ur skollagen och läroplanen utkristaliserades att den digitala plattformen blivit en viktig samverkansform och att val av digital plattform kan påverka möjligheten att etablera en god samverkan. Samtidigt synliggörs att det inte finns några kvalitetssäkringsrutiner och att det är faktorer som vårdnadshavarnas stress och språkkunskaper som försvårar för samverkan.Studiens resultat ger upphov till ett antal eventuella konsekvenser, så som behovet av att balansera synen på samverkan som inte enbart något som är ömsesidigt utan även nödvändigt. Vidare behövs det kvalitetssäkringsrutiner och en aktiv diskussion mellan förskollärarna och de som är ytterst ansvariga för verksamheten, gällande en god arbetsmiljö och andra grundförutsättningar som krävs för att förskollärarna ska kunna fullfölja samverkansuppdraget.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar. De frågor som själva undersökningen utgått ifrån är:•Upplever föräldrar att de är delaktiga i och har inflytande över sina barns skolgång?•Hur bör relationen mellan hem och skola se ut från ett föräldraperspektiv?•Vad karaktäriserar en aktiv och välfungerande relation mellan hem och skola enligt föräldrarna?Tillvägagångssättet för vår undersökning är ett utskick av enkäter till 93 hushåll, vars barn går på en skola i Skåne. I vårt kapitel litteraturgenomgång skriver vi om vad den tidigare forskningen säger och om det i barnets värld är positivt och önskvärt med samverkan mellan de vuxna i hemmet och i skolan. I vår slutsats ser vi att vårdnadshavarnas möte med skolan är god och att personalen bemöter vårdnadshavarna i den mån de kan. Vi ser också att det går att utläsa om att vårdnadshavarna förväntar sig att få vara delaktiga och att de känner att de har inflytande i skolan.

Både i svensk skollag och i svenska läroplaner saknas tydlighet kring vad som är framgångsfaktorer när vårdnadshavare och skola samverkar vid problematisk skolfrånvaro. Nationell och internationell forskning visar att det till stor del saknas ett föräldraperspektiv utifrån vad som är gynnande i samarbetet med skolan. Studien är en tematisk kvalitativ litteraturstudie utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva, sammanfatta och tydliggöra framgångsfaktorer och utmaningar vid samverkan mellan skola och vårdnadshavare till elever i problematisk skolfrånvaro. För studien har femton metodböcker, litteratur som används i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro, analyserats. I den tematiska litteraturstudien utkristalliserades tre kategorier kopplade till samverkan mellan hem och skola vid problematisk skolfrånvaro. Studiens resultat visar att en organisation med tydlighet, rutiner och strukturer som möjliggör samverkan, är det som beskrivs vid flest tillfällen i de analyserade metodböckerna. Bristande rutiner och resurser leder, utifrån det beskrivna föräldraperspektivet, till otydlighet i både struktur och ansvar. Ytterligare en slutsats är framgången i att ha en extern samordnare vid samverkan. Den andra kategorin i studiens resultat belyser vikten av att skapa ett inlyssnande förhållningssätt i syfte att uppnå god samverkan. Föräldrar upplever att det är utmanande om de inte känner sig lyssnade på och inte ses som en resurs i det närvarofrämjande arbetet. Dock påverkar förälderns egna, tidigare, skolerfarenheter samverkan och kan vidmakthålla en ojämlik maktbalans. Den sista kategorin, kunskapshöjande insatser, är minst omnämnd i de böcker som har analyserats. Det framkommer dock att brist på kunskap om funktionsnedsättningar såsom t.ex. NPF bland skolans personal är en utmaning vid samverkan. Vidare visar resultatet att de kunskapshöjande insatserna i skolan handlar om att bistå vårdnadshavare med information om hur skolsystemet fungerar, såsom vikten av närvaro samt hur närvarorutinen ser ut.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att skapa en trygg anknytning vid inskolningen. Att skapa trygga relationer med barnen under inskolningen är en mycket viktig process, för att barnen ska våga utforska och undersöka förskolans miljö. Studien baseras på tio intervjuer med utbildade förskollärare, såväl personliga intervjuer som gruppintervjuer, där respondenterna utifrån öppna intervjufrågor fick delge sina synpunkter samt erfarenheter om barns anknytning vid inskolning. Insamlat empiriskt material har transkriberats och därefter formulerades teman utifrån en tematisk induktiv metod. Teoretiskt utgår studien från Ainsworths trygghetscirkel och tillämpning av barnperspektiv som begrepp. Resultatet visar hur vårdnadshavares aktiva roll har stor betydelse när det kommer till barnets anknytning till förskolläraren. En annan viktig faktor är förskollärarens förmåga att synliggöra barnets behov. Studiens resultat visar även på de utmaningar som förskollärarna har att hantera för att skapa en trygg anknytning, som exempelvis stora barngrupper eller vårdnadshavares oro. Studiens didaktiska implikationer lyfter trygghetsscirkeln som stöd vid inskolningen då begreppet bidrar med olika perspektiv på hur barn och förskollärare kan skapa relationer.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att kommunicera med vårdnadshavare som har bristande språkkunskaper i svenska och engelska. Studien utgår från två forskningsfrågor som söker att belysa de utmaningar förskollärare möter vid kommunikationsarbetet samt de metoder och strategier som används. Begreppet Interkulturell kommunikation används som en teoretisk ram för att tolka empirin. Studien använder sig av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta verksamma förskollärare som undersökningsmetod och för att samla relevant data. Resultatet visar att förskollärarna möter utmaningar inom tre dimensioner; den kommunikativa, sociala och medborgerliga. Dessa dimensioner står i relation till varandra och utgör varandras förutsättningar. För att kunna lösa dessa utmaningar använder sig förskollärarna av olika verbala och icke-verbala kommunikationsmetoder. De tar dessutom hjälp av individer med relevant språklig erfarenhet och använder själva miljön som ett kommunikationssätt. Metoderna och strategierna blir på så sätt beroende av de tillgängliga förutsättningarna i verksamheten.

Syftet med den här studien är att ta reda på förskollärares uppfattningar om vårdnadshavares inflytande i förskolan. I analysen av studien har vi använt oss av Shiers delaktighetsmodell som teori för att tolka resultatet. Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vi har intervjuat åtta verksamma förskollärare på åtta olika förskolor och tagit del av deras kunskap kring ämnet. Resultatet visar att den största svårigheten med vårdnadshavares inflytande är brist på intresse från vårdnadshavarnas sida medan möjligheterna till samverkan var många och att samtliga förskollärare försökte ge inflytande och såg det som positivt när vårdnadshavarna utövade inflytande. En konsekvens av att vårdnadshavarna inte kommer med inflytande, är att det blir svårt för förskollärarna att uppfylla de läroplansmål som finns inom ämnet. Studien ger förskollärare en syn på vårdnadshavares inflytande i förskolan.

Syftet med studien har varit att få större förståelse för hur fritidslärare och vårdnadshavare upplever samverkan på två olika skolor. Jag ville också ta reda på vilka metoder som fritidslärarna använder på dem två skolorna för att samverka med vårdnadshavarna. Hur ser samerkan ut mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna, vilka former av kommunikation används av fritidslärarna för att samverka med vårdnadshavarna och vilka problem och svårigheter möts i samverkansprocessen är de frågorna som studien försöker besvara. Undersökningsmetoderna som studien har är både kvalitativa och kvantitativa. Den kvalitativa metden består av två gruppintervjuer som har genomförts på två olika skolor. Intervjumetoden användes för att besvara studiens frågeställningar utifrån fritidslärarnas perspektiv. För att få in vårdnadshavarnas perspektiv användes det den kvantitativa metoden som består av enkätformulär. Analyskapitlet är starkt anknuten till den utvecklingsekologiska teorin. Studiens resultat visade att samverkan ser olika ut på de två olia skolorna och det varierar beroende utifrån vilket perspektiv läsaren väljer för att tolka resultatet. Alla fritidslärarna som deltog i studien tyckte att samverkan är fungerande medan en stor del vårdnadshavarna från en av skolorna svarade att de är ej nöjda med samverkan.  Studien tyder på att en fungerande samverkan med vårdnadshavarna har positiva konsekvenser på barnets utveckling: det har betydelse för barn i behov av extra stöd, vårdnadshavarna kan bidra med viktig information som kan hjälpa fritidslärarna i arbetet med barnet och samverkan har betydelse för vårdnadshavarnas känsla av trygghet.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation på förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares kommunikation i förskolans tambur med vårdnadshavare som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Fyra förskollärare på två olika förskolor i södra delen av Sverige har medverkat i studien. I tamburen förekommer de spontana och informella samtalen som skapas av både vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att kommunikationen mellan hem och förskola har stor betydelse för barnets vistelse på förskolan. Bland annat ansågs kommunikationen ge möjlighet för vårdnadshavarna att påverka förskolans verksamhet. På samma sätt ansågs en utebliven kommunikation ge inga, eller få, möjligheter till att göra sin röst hörd. Den kommunikation som finns mellan förskollärare och vårdnadshavare är ofta kort med fokus på barnets omsorg istället för förskolans pedagogiska uppdrag. Studien visar att utebliven kommunikation upplevs påverka relationen mellan förskolläraren och vårdnadshavaren negativt då framförallt nödvändig information om barnet missas. Studien visar också vilka olika förutsättningar förskolan har  att kommunicera med hemmet. Förskollärarna i studien tar gärna hjälp av någon annan person, som exempelvis en släkting, tolk eller personal med goda språkkunskaper i kommunikationen med vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska språket. Möjligheten att kunna kommunicera med vårdnadshavaren är en kostnadsfråga och därför en lösning som inte används fullt ut på förskolan.