Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är:  Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem?  Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna? I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor.  Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel. Deltagarna uppger att muntlig, skriftlig och digital kommunikation sker med vårdnadshavarna, dock framgår det att traditionell tamburkontakt är det kommunikationssätt deltagarna föredrar att använda sig av.

Syftet med studien är att öka förståelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan så som syfte, känslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstå. Genom att intervjua förskollärare har vi författare fått ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. Därför har vi författare ställt oss frågan vad utvecklingssamtal innebär utifrån förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Hur tänker förskollärare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och låtit det ligga till grund för vår studie. Utifrån forskningen har sedan sex kvalitativa intervjuer genomförts på en förskola i en tätort i en medelstor kommun i södra Sverige. Resultatet har visat att beroende på erfarenheter och personlighet är svaren lika många som förskollärare. Vår studie visar att den normalisering och disciplinering som utvecklingssamtal innebär enligt den aktuella forskningen finns på den förskola där vår studie genomförs.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland. Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom. Sambandet mellan barnens och vårdnadshavarnas rapportering var starkare när det gällde symtomen huvudvärk och magont, för barn i årskurs 7, för flickor, för barn födda i Sverige samt barn med sjukdom/funktionsnedsättning, liksom för barn som inte bor med sina föräldrar samt barn med en vårdnadshavare född utomlands. Resultaten visar genomgående på respondentens stora betydelse för rapporteringens utfall. Val av respondenten måste värderas i förhållande till syftet med informationsinsamling.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares perspektiv av inskolning utifrån den föräldraaktiva samt två-veckorsinskolningen. Avsikten med studien är att få fram vårdnadshavarnas perspektiv på inskolning som äger rum i förskolan. I denna kvalitativa undersökning genomfördes intervjuer med 12 vårdnadshavare. Urvalet av informanter är medvetet där hälften har erfarenhet av den föräldraaktiva inskolningen och resterande av två-veckorsinskolningen. I resultatet framgår vårdnadshavarnas olika uppfattningar av inskolningen och hur metoderna utifrån vårdnadshavarnas perspektiv kan förbättras. Vårdnadshavarna beskriver ingen av inskolningsmetoderna som bättre än den andra vilket pekar på att det går att utveckla båda inskolningsmetoderna. Resultatet visar även att vårdnadshavarna är nöjda med respektive inskolningsmetod som i slutänden fungerar. Det som är gemensamt för vårdnadshavarna oavsett inskolningsmetod är deras oro inför inskolningen. Slutligen framkommer det ur vårdnadshavarnas perspektiv en saknad av inflytande i inskolningsprocessen och att de inte är delaktiga i valet av inskolningsmetod.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka övergången från förskola till förskoleklass utifrån organisations, grupp- och individnivå. Vi har valt att undersöka handlingsplaner kring övergångar, specialpedagogens roll och pedagogernas erfarenheter kring övergångar från förskolan till förskoleklassen men även vårdnadshavare upplevelser av sina barns övergångar från förskola till förskoleklass.Vår studie bygger på ett relationellt perspektiv, där vi utgår ifrån att barnet är en del i ett sammanhang och att barnet lever i olika världar. Specialpedagogik är ett flervetenskapligt kunskapsområde som hämtar sin grund i pedagogik men även områden som psykologi, sociologi, medicin och teknik bidrar till kunskapsutveckling. Anknytningsteorin är en stor del i studiens förståelse av förskolans verksamhet men även gränsteori och övergångsteorier till en viss del. Det systemteoretiska perspektivet används för att belysa ett komplext samspel mellan många olika faktorer på olika nivåer som grund för utveckling och lärande.Vi har genomfört en studie med hjälp av metodtriangulering och då i form av textanalys, enkäter och intervjuer.Resultatet visar att lärarna i studien följer handlingsplanen och de upplever att de har nytta av överlämningsdokumentet i det initiala mötet med barnen. Samtidigt efterlyses mer information kring barnets specifika egenskaper och behov; ett mer utförligt dokument. Båda specialpedagogerna lyfter frågor kring överlämningsdokumentets validitet och existens eftersom de anser att det formuleras så olika i dem. Det efterfrågas rutiner kring hur utformandet av dokumentet ska se ut. Båda vårdnadshavarna upplever att övergången till skolan inte blev som de hade förväntat sig fastän texten i överlämningsdokumentet stämde överens med hur de uppfattade sitt barn.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket stöd skolan ger särbegåvade elever i deras kunskapsutveckling med ämnet svenska som utgångspunkt. Studiens frågeställningar är: Hur upptäcktes barnets särbegåvning enligt vårdnadshavarna? Hur har vårdnadshavarna upplevt skolans kunskap och bemötande gällande särbegåvning? Vilket stöd har vårdnadshavarnas barn fått av skolan? Studien är baserad på intervjuer med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Totalt har fem vårdnadshavare intervjuats. Resultatet gällande studiens första frågeställning visar att barnens särbegåvning har upptäckts på olika sätt. Exempelvis genom specifika särdrag eller tidig utveckling i läsning och/eller verbal förmåga. Gällande studiens andra frågeställning visar studiens resultat att skolans kunskap om särbegåvning varierar, vilket lett till att samarbetet mellan skola och vårdnadshavare inte fungerat väl i samtliga fall. I studien framgår även hur vårdnadshavarna önskar att samarbetet skulle fungera med skolan. Resultatet av den sista frågeställningen visar att vårdnadshavarnas särbegåvade barn har fått stöd av skolan genom metoderna acceleration och berikning samt stöd vad gäller specifik träning av handstilen. Det framgår även att vårdnadshavarna har önskemål vad gäller mentorskap samt val av litteratur på lämplig nivå.

Denna uppsats handlar om samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare i fritidshemmet och hur en bör förhålla sig lojalt när krockar sker. Min undersökning tar sin utgångspunkt ur ett dilemma som återger ett möte mellan mig och en vårdnadshavare. Jag ställs inför valet att hålla med vårdnadshavaren om hennes upplevda oro eller att vara tyst och därmed vara lojal mot mina kollegor. Mitt syfte är att finna verktyg för att utveckla samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och att undersöka hur lojalitetskonflikter kan undvikas. Metoden jag använder i min undersökning är en vetenskaplig essä, där jag reflekterar över mitt upplevda dilemma och för en dialog med litteratur inom sociologi och myndighetsutveckling. Jag undersöker vad som förutsätter god samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och ställer det i relation till en lojalitetskonflikt. Jag finner självklara verktyg för en god samverkan i form av att pedagogen bjuder in till dialog, vilket skulle kunna förhindra lojalitetskonflikter.

Syftet med denna undersökning fokuseras på hur lärare kan arbeta för att förebygga kränkande behandling samt hur de kan samarbeta med vårdnadshavare för att stödja elevers skolgång. Två skolor har valts ut där lärare och rektor intervjuas för att ta reda på hur de arbetar för att förebygga kränkande behandling, där ingår även samarbetet med vårdnadshavarna. De metoder som används för att analysera intervjumaterialet grundar sig i Steinar Kvales (1997) analysmetoder. Undersökningen ger en inblick i hur arbetet med kränkande behandling fungerar i skolan, samt hur en nyexaminerad lärare kan arbeta med detta i klassrummet för att förebygga att kränkande behandling uppstår. Våra huvudsakliga slutsatser är dels att prata med eleverna om vad det innebär att utsätta eller bli utsatt för kränkningar, även att vårdnadshavarna har en viktig roll när deras barn är inblandade och att det krävs ett samarbete mellan skola och hem.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares uppfattningar om vilka kompetenser som är betydelsefulla i en förskola som, enligt dem, kännetecknas av god kvalitet. Syftet bildar två frågeställningar: vad är enligt vårdnadshavare betydelsefulla kompetenser hos förskolepersonal samt hur kompetensen kan bidra till att verksamheten håller god kvalitet. Metoden för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt val av tre vårdnadshavare utan pedagogisk utbildning.Det teoretiska ramverket utgår i huvudsak från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att få en förståelse för hur vårdnadshavarna konstruerat sin definition av begreppen kvalitet och kompetens. Principiella former av kvalitet används för att se vad vårdnadshavarna skapar mening kring samt vilken definition av kvalitet de beskriver. Med en kompetensmodell urskiljs vilken form av kompetens som framträder i vårdnadshavarnas uppfattningar. Studiens resultat visar att vårdnadshavarna har liknande upplevelser av kompetensens betydelse för god kvalitet i förskolan. Organisatoriska förutsättningar samt personalens förhållningssätt talar samtliga vårdnadshavare om som betydande kvalitetsfaktorer. Vårdnadshavarna framhåller bemötandet och relationsskapandet som indikationer på god kvalitet samt lyfter social kompetens och en fallenhet för yrket som mest betydelsefulla kompetenser. Vårdnadshavarna beskriver hur personliga egenskaper och en fallenhet för yrket kan kompensera en utbildning, men även att utbildning är betydelsefull.

Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas uppfattning av barns lek i förskolan och hemma, med särskild inriktning mot vad genus förstås betyda för barns fria lek. I studien används semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare och pedagoger. Vi har utgått från det teoretiska perspektivet barndoms sociologi. Det teoretiska begrepp vi använt i vår analys är tolkande reproduktion och kamratkultur. Resultaten visar att de vuxna uppfattar att rörelse blir viktigt för särskiljandet: pojkars lek förknippas med mer rörelse medan flickors lek generellt är lugnare. Pojkar och flickor uppfattas däremot ha ett större gemensamt intresse i leken när de är utomhus, vilket styrks av annan forskning inom området. Både i hemmet och i förskolan antas pojkars och flickors fria utomhuslek utmärkas av rörelselekar eftersom ytorna är större och styrningen i miljön är mindre. De hoppar, gungar, cyklar och springer tillsammans.